Minskat stöd för euron i Sverige

I folkomröstningen i september 2003 var det 42 procent som röstade för att införa euro som valuta i Sverige. Sedan 2004 har SCB i parti­sympati­under­sökning­arna frågat de röst­berättigade om deras in­ställning till att införa euro i Sverige. Andelen av väljarna som skulle rösta ja till att införa euron som valuta har varierat mellan 43 procent och 24 procent.

Var fjärde röstberättigad vill införa euro som valuta i Sverige

Andel röstberättigade som skulle rösta ja respektive nej till att införa euro i Sverige och andel som är positiva respektive negativa till Sveriges EU‑medlemskap

Stödet för att införa euro som valuta i Sverige har nästan halverats mellan november 2009 och maj 2011.

Som högst var stödet i november 2009 och som lägst i den senaste mät­ningen i maj 2011. I de två mät­ningarna 2009 gick det inte att utläsa någon säker­ställd skillnad mellan andelen som skulle rösta ja och andelen som skulle rösta nej. Detta är de enda SCB-mät­ningarna av euro­stödet där andelen nej inte varit större än andelen ja. Före maj 2009 låg andelen ja tämligen stabilt på mellan 33 och 39 procent, men därefter har euro­sympatierna varierat kraftigt.

Stödet för att införa euron har gått ner kraftigt i samtliga grupper. Generellt sett har stödet minskat mest i de grupper som tidigare var mest positiva, så att skill­naderna mellan grupperna har minskat. Detta gäller bland annat för skill­naderna mellan inkomst­grupper, ålders­grupper och mellan kvinnor och män. Det betyder till exempel att det idag är mindre skillnad mellan hög- och låg­inkomst­tagare än vad det var i november 2009, vad gäller synen på euron som valuta i Sverige. Motsvarande mönster går däremot inte att se mellan grupperna med utländsk och svensk bakgrund. Här var det i maj 2011 signifikant högre andel personer med utländsk bakgrund som var positiva till euron jämfört med personer med svensk bakgrund. En skillnad mellan grupperna som inte kunde konstateras i november 2009.

Stödet för att införa euro i Sverige har minskat kraftigt i alla befolkningsgrupper

Andel röstberättigade som skulle rösta ja i en eventuell folkomröstning om euron i november 2009 och maj 2011 efter utbildningsnivå, inkomst, ålder, kön samt utländsk/svensk bakgrund

Utbildning

Inkomst

Ålder

Kön och bakgrund

Samtliga

Förändringarna i sympatierna för och mot Sveriges medlemskap i EU följer inte samma mönster som euro­sympatierna. Från maj 2006 till november 2008 ökade stödet för EU‑medlem­skapet och var därefter stabilt strax över 55 procent fram till november 2010. Vid mätningen i maj 2010, när andelen som skulle ha röstat ja till euron rasade från 43 till 28 procent, förblev stödet för EU‑medlem­skapet i det närmaste oförändrat. Vid senaste mätningen i maj 2011 hade stödet dock minskat något, men nådde fortfarande något över 50 procent.