Den utrikes födda befolkningen i Sverige har ökat under hela 2000-talet. Vid början av millenniet utgjorde denna grupp elva procent av Sveriges folkbokförda befolkning. Under 2011 ökade den utrikes födda befolkningen med 42 367 personer, en ökning som var jämnt fördelad mellan könen.
Antal utrikes födda i Sverige under 2000-talet
Många födda i Finland
Drygt hälften av de utrikes födda härstammade från ett europeiskt land och cirka 30 procent kom från ett asiatiskt land. Det vanligaste födelselandet var Finland, därifrån kom 12 procent av de utrikes födda, därefter var Irak och Polen de vanligaste födelseländerna.
Totalt sett var den utrikes födda befolkningen jämnt fördelad mellan män och kvinnor. Det var dock skillnader i könsfördelningen för enskilda födelseländer. Bland de tio vanligaste födelseländerna 2011 var det en högre andel kvinnor än män från exempelvis Finland och Polen, med närmare 60 procent kvinnor. För de födda i Turkiet och Irak var däremot situationen den omvända, med 55 respektive 54 procent män.
I den utrikes födda befolkningen ingår även personer som adopterats. I Sverige fanns 2011 drygt 55 000 utrikesfödda adopterade, vilket motsvarar 4 procent av den utrikesfödda befolkningen.
De tio vanligaste födelseländerna efter antal, kön och andel 2011
|
|
| Finland | 99 539 | 67 184 | 166 723 | 59,7 | 40,3 |
| Irak | 57 648 | 67 851 | 125 499 | 45,9 | 54,1 |
| Polen | 41 407 | 31 444 | 72 851 | 58,6 | 43,2 |
| Jugoslavien | 34 616 | 35 434 | 70 050 | 49,4 | 50,6 |
| Iran | 30 264 | 33 564 | 63 828 | 47,4 | 52,6 |
| Bosnien‑Hercegovina | 28 539 | 27 751 | 56 290 | 50,7 | 49,3 |
| Tyskland | 25 282 | 22 518 | 47 800 | 52,9 | 47,1 |
| Danmark | 20 944 | 24 007 | 24 007 | 46,6 | 53,4 |
| Turkiet | 19 727 | 24 182 | 43 909 | 44,9 | 55,1 |
| Norge | 24 154 | 18 904 | 43 058 | 56,1 | 43,9 |
| Totalt | 732 481 | 694 815 | 1 427 296 | 51,3 | 48,7 |
Andel utlandsfödda 2011 efter världsdel
Skillnader i åldersstruktur mellan utrikesfödda och födda i Sverige
En stor del av de utrikes födda var mellan 25 och 44 år. De utgjorde tillsammans 39 procent av den utrikes födda befolkningen. I den svenskfödda befolkningen utgjorde denna åldersgrupp 23 procent. Även ålderklasserna 45-54 och 65 år och äldre var stora grupper, 16 respektive 15 procent. Bland de Sverigefödda var personer över 65 år den absolut största gruppen och utgjorde 18 procent.
Antal utrikes födda 2011 efter åldersgrupper och kön
Medelåldern varierar mellan de olika födelseländerna och är intressant då den speglar när en grupp kom till Sverige. Många finländare som invandrade till Sverige för arbete under främst 1970-talet har nu kommit upp i de övre åldersgrupperna. Medelåldern bland finländarna var 61 år för kvinnorna och 59 år för männen. Bland jugoslaverna som kom som arbetskrafts¬invandrare under 1970-talet och sedan som flyktingar under krigstiden på 1990-talet var kvinnornas och männens medelålder 48 år. Under 1980-talet invandrade många från Iran som en följd av revolutionen 1979. De yngsta utrikes födda personerna kom från några av de senaste årens vanligaste invandringsländer Somalia, Kina, Thailand och Irak.
Medelålder efter de 15 vanligaste födelseländerna, 2011
|
| Finland | 61 | 59 |
| Irak | 34 | 35 |
| Polen | 45 | 39 |
| Jugoslavien | 48 | 48 |
| Iran | 43 | 44 |
| Bosnien‑Hercegovina | 44 | 43 |
| Tyskland | 54 | 50 |
| Danmark | 52 | 50 |
| Turkiet | 43 | 42 |
| Norge | 55 | 51 |
| Somalia | 30 | 30 |
| Thailand | 36 | 23 |
| Chile | 47 | 45 |
| Kina | 30 | 33 |
| Libanon | 40 | 41 |
Den största skillnaden i medelålder fanns bland personer från Thailand, där kvinnorna var betydligt äldre än männen. Det beror på att en betydande del av männen som var födda i Thailand var barn som kom till Sverige tillsammans med sina mammor.
Utrikes födda flyttar till storstäderna
Det var stor skillnad på var i Sverige man bosatte sig beroende på varifrån i världen man kommer. Det vanligaste födelselandet är till exempel olika i de tre storstadsregionerna.
De tre vanligaste födelseländerna, bland utrikes födda, per region 2011
|
| Riket | Finland (166 723) | Irak (125 499) | Polen (72 851) |
| Stor‑Stockholm | Finland (55 561) | Irak (38 996) | Polen (26 998) |
| Stor‑Göteborg | Irak (14 409) | Iran (13 898) | Finland (12 005) |
| Stor‑Malmö | Danmark (13 841) | Irak (13 158) | Jugoslavien (12 012) |
Mellansverige
i övrigt | Finland (39 291) | Irak (25 950) | Bosnien‑
Hercegovina (10 375) |
Västsverige
i övrigt | Finland (13 844) | Jugoslavien (10 863) | Norge (7 799) |
Sydsverige
i övrigt | Jugoslavien (18 597) | Irak (16 805) | Bosnien‑
Hercegovina (15 443) |
| Norra Sverige | Finland (30 356) | Norge (12 333) | Irak (9 301) |
Inom parentes anges antal utrikes födda från respektive födelseland.
I Norra Sverige var 21 procent av den utrikes födda befolkningen från Finland år 2011, medan befolkningen med finländskt ursprung i Sydsverige inte var mer än 6 procent. I Sydsverige utgjorde danskarna fler än finländarna då 7 procent av de utrikes födda var från Danmark, medan endast 1,5 procent i Norra Sverige var födda i Danmark.
Generellt sett är det vanligare bland utrikes födda att bo i storstadsområdena än i övriga delar av landet. I både Stor-Stockholm och Stor-Malmö utgjorde den utrikes födda befolkningen 22 respektive 21 procent av den totala folkmängden. I Stor-Göteborg var 17 procent av den totala folkmängden född utanför Sverige. I övriga delar av Sverige utgjorde den utlandsfödda befolkningen mellan 9 och 14 procent. Lägst andel utlandsfödda fanns i norra Sverige. Men trots att norra Sverige som region har lägst andel utrikes födda finns den kommun med högst andel utrikesfödda här, nämligen Haparanda, en kommun i Norrbotten som gränsar till Finland, där 40 procent av befolkningen var född utanför Sverige av dessa var det stora flertalet födda i Finland.
Botkyrka och Södertälje är exempel på andra kommuner med en hög andel utrikes födda. Lägst andel har Lekebergs kommun med mindre än 4 procent. Även Ovanåker, Öckerö, Piteå, Storuman och Gotland har mindre än 5 procent utrikes födda folkbokförda i kommunen.
