Varannan svensk bor nära havet

I ett europeiskt perspektiv är Sverige till ytan ett relativt stort land. Med drygt 407 000 km² land­areal är vi det femte största landet i Europa. Sett till folk­mängd placerar vi oss dock på en mer blygsam 16:e plats. Sverige är därmed relativt gles­befolkat, samtidigt som vår befolkning är starkt koncen­trerad till de 1 956 tätorterna där 85 procent av invånarna, drygt 8 miljoner, bor.

Tätorterna upptar bara 1,3 procent av land­arealen. De 15 procent av befolk­ningen, cirka 1,4 miljoner, som återfinns utanför tätort får därmed dela på 98,7 procent av landytan. Det motsvarar 3,5 personer per kvadrat­kilometer i befolk­nings­täthet för invånare utanför tätort.

Sveriges karta om befolkningen fick styra

Landet har delats upp i rutor som sedan fått en storlek som motsvarar hur många som bor där. Rutorna har med andra ord skalats om ”area­proportion­erligt” i förhållande till befolk­nings­tätheten. I karto­grammet framgår att befolk­ningen till stor del är koncen­trerad till delar av södra Sverige och längs kusterna.

Om Sveriges karta skulle ritas om med hänsyn till antal invånare per kvadrat­kilometer istället för land­areal skulle landet få ett helt annat utseende. I Skåne ligger tätorterna nära varandra och på kartan växer Sverige ut över vattnet. Den utbuktning som exempelvis Växjö skapar ”sväljs” däremot av den mer glesbefolkade omgivningen och Småland håller sig inom sina gränser. Mest slående är kanske hur lite befolkning som återfinns i de delar av landet som gränsar till Norge.

Den geografiska fördelningen av befolk­ningen uppvisar en stor variation över landet. Exempelvis återfinns alla sju tätorter med mer än 100 000 invånare söder om Dalälven. Historiskt finns det flera orsaker till att befolk­ningen är koncen­trerad söderut. Det har bland annat att göra med jordens bördighet, då det är lättare att bruka jorden med längre sommar­perioder än i norr. Närheten till övriga Europa har också haft betydelse för handel och utbyte.

Den svenska urbaniseringen är en relativt sen företeelse. Runt år 1820 hade bara tre städer (Stock­holm, ­Göte­borg och Karls­krona) mer än 10 000 invånare. Samhället har de senaste 200 åren genom­gått en enorm om­vandling från jord­bruks­sam­hälle, där en stor del av handeln sköttes längs kusterna eller via vatten­­vägar, till dagens samhälle med helt andra kommu­nika­tions­vägar.

Nära havet vill jag bo

Sveriges befolkning efter avstånd till kust, år 2010

Inom 10 kilometer från kustlinjen återfinns 49 procent av Sveriges befolkning. Större öar räknas in i kust­linjen.

Den historiska betydelsen av att använda vatten­vägar av­speglas än idag i den geografiska koncen­trationen av befolk­ning längs kusterna. Inom 5 kilometer från kustlinjen åter­finns 36 procent av befolk­ningen. Om kust­zonen utökas till 10 kilometer är antalet uppe i 49 procent av befolk­ningen.

Flest boende nära E20

Antal boende inom 10 kilometer från påfart till respektive Europa­väg, år 2010

Inom 10 km från påfarter till Europavägar bor 72 procent av Sveriges befolk­ning. Längs E20, från Malmö till Stock­holm, bor det fler än längs hela E4:an, från Helsing­borg till Haparanda.

Flertalet av de större tätorterna binds samman av Europa­vägarna som sträcker sig längsmed och tvärs genom landet. Totalt sträcker de tio Europa­vägarna ut sig över ca 6 700 km. Genom att ta hänsyn till påfarterna till Europa­vägarna och se hur stor befolk­ning som bor inom 10 kilometer från dessa får vi antalet människor som har relativt nära till en Europaväg. Av svenskarna bor 72 procent, eller 6,8 miljoner, nära en Europaväg.

Vägavstånd från de tio största flyg­plats­erna efter passa­gerare, 2010

Kartan visar vägavståndet till de tio största flygplatserna. Omkring 49 procent av befolk­ningen har 50 km eller kortare till någon av de största flyg­platserna. Inom de grå­markerade partierna, där det är längre än 200 km till samtliga tio största flyg­platserna, återfinns 10 procent av befolk­ningen.

Världen kommer närmare med flygplats. Ur ett kommu­nikations­perspektiv finns det inget annat transport­medel som ökat lika mycket som flyget under den senare delen av nitton­hundra­talet. Mätt i antal passa­gerare på svenska flyg­platser med linje‑ och charter­trafik har antalet passa­gerare ökat från 5,4 miljoner 1972 till 30 miljoner passa­gerare 2011. De tio största flyg­platserna står för omkring 90 procent av passa­gerar­antalet. Genom att ta hänsyn till vägnät och räkna på väg­avstånd går det att redovisa hur stor del av befolk­ningen som bor i närheten av någon av de tio största flyg­platserna.

Inom vägavståndet 10 km återfinns 8 procent av befolk­ningen, mo­tsvarande 751 000 boende. Mer­parten av dessa bor inom 10 km från Bromma flygplats i Stockholm.