Tjänstebranscherna bidrar mest till Sveriges BNP

Genom bruttonationalprodukten beskriver man värdet av alla varor och tjänster som producerats i Sverige under en viss period. Det finns flera sätt att beräkna ett lands bruttonationalprodukt. Det vanligaste är att man uppskattar BNP från produktionssidan. Då tittar man på vilka varor och tjänster som har producerats. Det är vanligtvis för produktionssidan som det först finns tillgängliga data vilket är en orsak till att man beräknar BNP från denna sida i första hand. Man kan också räkna ut BNP från användningssidan, vilket innebär att man uppskattar hur vi använder de varor och tjänster som har producerats. Man kan även beräkna BNP på ett tredje sätt, från inkomstsidan. Det kommer vi dock inte att ta upp i den här artikeln.

I teorin ska de olika beräkningssätten ge samstämmiga resultat men i verkligheten stämmer de aldrig exakt överens. Genom att vi på det här sättet beräknar BNP från olika sidor kan vi göra avstämningar. Det är som att lägga ett stort pussel där samtliga bitar måste passa ihop. Det innebär att vissa bitar måste korrigeras under processens gång för att pusslet ska vara möjligt att lägga. Målet är att få en så rättvisande bild som möjligt av vad som producerats och konsumerats i Sverige under den aktuella perioden.

Det bör nämnas att de siffror som anges i texten är skattningar av verkligheten snarare än en absolut sanning. Det är det närmaste sanningen som man vid beräkningstillfället och med de tillgängliga källorna kan komma det sanna värdet. Skattningarna innehåller dock, som all statistik, en viss osäkerhet.

Förädlingsvärdet nyckelbegrepp för BNP

När man beräknar BNP från produktionssidan, räknas bara färdiga varor och tjänster. För att undvika att produktion som sker i flera steg ska räknas dubbelt använder vi begreppet förädlingsvärde. Det är värdet av det företagen och myndigheterna producerar minus värdet av de varor och tjänster som använts i produktionen.

När till exempel ett företag tillverkar en bil så är förädlingsvärdet och bidraget till BNP den färdiga bilens marknadsvärde minus förbrukningen av material vid tillverkningen. Om en underleverantör levererat bilstolar till bilfabriken bidrar det företaget till BNP med förädlingsvärdet som uppstått vid tillverkning av bilstolen. Bilstolens värde ingår sedan som insats vid tillverkning av bilen och dras bort när man beräknar förädlingsvärdet vid sammansättningen av den färdiga bilen.

Summan av förädlingsvärdena ger BNP till baspris. För att få totala BNP ska produktskatter läggas till. Importtullar, energiskatter och moms är exempel på produktskatter. Produkt­subventioner som ingår i förädlingsvärdet måste istället dras ifrån för att få fram BNP. Produktskatter minus produkt­subventioner står för 12 procent av BNP.

För enkelhetens skull anges nedan branschernas andel av BNP exklusive produktskatter och produkt­subventioner.

Tjänster dominerar produktionssidan

Den största delen av produktionen sker numera i form av tjänster. I den offentliga sektorn är nästan hela värdet tjänste­produktion. Även inom näringslivet, där cirka 80 procent av BNP produceras, dominerar tjänste­produktionen. Nästan två tredjedelar av produktionen inom näringslivet kommer från tjänstebranscher medan en tredjedel härstammar från de varuproducerande branscherna.

BNP från produktionssidan 2011 (andel av BNP^* i procent)

^*BNP exklusive produktskatter och produktsubventioner

Det är tillverkningsindustrin som bidrar mest till produktionen av varor. Produktionen inom industrin uppgick 2011 till ungefär 500 miljarder (16 procent av BNP). Den totala produktionen för de varuproducerande branscherna var samtidigt cirka 860 miljarder (28 procent av BNP). Byggbranschen räknas också in bland varuproducenterna och där uppgick produktionen till 6 procent av BNP.

Bland tjänste­producenterna utgör handelsbranschen en stor del. Handeln hade 2011 en produktion på drygt 360 miljarder (12 procent av BNP). Fastighets­branschen stod för 9 procent av BNP, medan finans‑ och försäkringsbranschens BNP‑andel var 4 procent.

Förutom produktionen inom näringslivet och offentliga myndigheter räknas produktionen inom hushållens icke‑vinstdrivande organisationer (HIO) in i BNP. Till HIO räknas exempelvis föreningar, stiftelser och religiösa samfund. Produktionen inom HIO utgör dock en liten del av totala BNP, cirka 1 procent.

Svart marknad kan medföra underskattning

I teorin ska alla varor och tjänster som produceras på svenskt territorium ingå i Sveriges BNP. Det betyder att även viss illegal verksamhet och varor och tjänster som säljs på den ”svarta” marknaden ska räknas in. I praktiken är det av naturliga skäl komplicerat att mäta denna verksamhet. Med hjälp av den knappa information som finns och med särskilda modeller gör man en uppskattning av vilka summor det handlar om. En sådan uppskattning är förstås inte exakt och risken finns att den totala produktionen underskattas. I Sverige är det inte något stort problem, men i många länder utgör den svarta marknaden en mycket stor del av ekonomin. I vissa länder kan det uppgå till en tredjedel av BNP.

Det är viktigt att poängtera att BNP inte är ett mått på välfärd. Det anger endast landets totala produktion och är ett mått på den ekonomiska aktiviteten i landet. BNP per invånare (per capita) ger en bild av genomsnittet per person, men säger inget om fördelningen inom landet. Man bör även vara försiktig med att jämföra måttet mellan länder med väldigt olika samhällsstruktur. Oavlönat hemmaarbete ingår till exempel inte i BNP, och i länder där detta sysselsätter en stor del av befolkningen blir BNP/capita därför lägre.

Hushållskonsumtionen betydande

Ett annat sätt att beskriva bruttonationalprodukten är att se vad de producerade varorna och tjänsterna används till. Användning kan ske på tre sätt: antingen genom att varorna och tjänsterna konsumeras, används till investeringar eller exporteras. För att användningen ska summera till BNP ska de varor och tjänster som importeras dras bort eftersom de producerats i andra länder.

Konsumtionen delas vanligtvis upp i hushållskonsumtion och offentlig konsumtion. Investeringarna delas upp i fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar.

I diagrammet nedan framgår hur stor del av BNP respektive post svarar för.

BNP från användningssidan 2011 (andel av BNP i procent)

Hushållskonsumtionen står för en stor del av BNP. 2011 uppgick den till drygt 1 660 miljarder vilket motsvarar 48 procent av BNP. Som hushållskonsumtion räknas exempelvis hushållens utgifter för mat, kläder och kapitalvaror. Endast konsumtionsutgifter för svenska hushåll ingår, men såväl konsumtion i Sverige som utomlands räknas till hushållens konsumtionsutgifter. Utlands­konsum­tionen betraktas som import och ingår inte i BNP medan utländska besökares konsumtion betraktas som export och ingår i Sveriges BNP.

Utgifter för sjukvård och skola och andra tjänster som tillhandahålls av offentliga myndigheter räknas till offentlig konsumtion. Andelen av BNP var 27 procent 2011 och uppgick till närmare 930 miljarder.

Investeringar och lager står för en femtedel

Investeringar är viktiga för landets ekonomiska utvecklingsmöjligheter då det är ett sätt att avsätta resurser för att kunna konsumera mer i framtiden. Fasta bruttoinvesteringar är investeringar i exempelvis byggnader, maskiner och anläggningar för att öka den framtida produktionen och de hade en andel av BNP på 18 procent 2011.

En annan typ av investering är det som produceras men inte konsumeras direkt utan läggs på lager. När lagren ökas i relation till lagerutvecklingen motsvarande period föregående år ger det en positiv effekt på BNP. När lagren istället minskas i relation till utvecklingen motsvarande period föregående år ger det en negativ effekt på BNP. Lagerinvesteringarna kan alltså ha både positiv och negativ effekt på BNP. För 2011 bidrog lagerposten positivt till BNP och stod för drygt 1 procent.

Utrikeshandeln betydelsefull

Sverige är ett litet land som är mycket beroende av sin handel med omvärlden. Exporten bidrar positivt till Sveriges BNP medan importen bidrar negativt. Mellanskillnaden mellan export och import kallar vi nettoexport. Den har sedan början av 1980‑talet varit positiv för Sverige, det vill säga vi exporterar mer än vi importerar. Sverige exporterade 2011 för drygt 200 miljarder mer än man importerade för, vilket innebar att nettoexportens andel av BNP var 6 procent.

Ekonomisk tillväxt

Denna artikel behandlar bara BNP i löpande (faktiska) priser. I praktiken när man jämför ett lands BNP över tid, så vill man separera volymförändring från prisförändring. En generell prisökning (inflation) leder till att landets BNP i löpande priser ökar även om man inte producerat mer varor eller tjänster. Skillnaden mellan Sveriges BNP i löpande och fasta priser visas i nedan­stående diagram. Genom att beräkna BNP i fasta priser så kan man beräkna BNP‑förändringen mätt som volymförändring. Detta mått är det som används för att ange ett lands tillväxt.

BNP i fasta och löpande priser (Index 1993=100)

Sedan 1994 har Sverige haft tillväxt i ekonomin samtliga år förutom 2008 och 2009, till följd av finanskrisen. Denna kris drabbade hela världsekonomin med minskande BNP som följd. Sverige bromsade in i samma utsträckning som övriga Europa, men återhämtningen blev starkare än i många andra länder med en rejäl ökning 2010. Sverige låg över EU‑genomsnittet för BNP‑tillväxten 2011 där ett antal länder fortfarande gick väldigt svagt. Allra svagast gick den grekiska ekonomin som har haft negativ tillväxt i fyra år på raken. Det är dock en helt annan historia.

BNP-tillväxt per år i procent

Källa: Eurostat