Drömmen om en röd stuga med vita knutar

Den genomsnittlige köparen av ett fritidshus är ett gift par i 46-års åldern, som ofta gör köpet gemensamt. Könsfördelningen på husköparna är väldigt jämn, 52 procent är män och 48 procent är kvinnor. 57 procent av individerna var gifta eller registrerade partners och ungefär lika stor andel av familjerna, 58 procent, saknade hemmavarande barn.

Nu är det dock inte alla som köper sin röda stuga tillsammans med någon annan. Nästan vart tredje husköp gjordes av en ensam köpare, alltså köp där endast en person är ny ägare. Av dessa var 72 procent ensamstående med eller utan barn, övriga kan till exempel vara en gift person som valt att stå själv på lagfarten. Könsfördelningen bland de ensamstående ensamköparna var något mer ojämn än bland köparna i stort. Här var 57 procent män och 43 procent kvinnor.

Åldersfördelning på svenska fritidshusköpare 2011

När vi studerar fler egenskaper hos den genomsnittlige stugköparen ser vi att både inkomst och utbildningsnivå är högre än för befolkningen som helhet. Den årliga disponibla inkomsten ligger cirka 70 000 kr över medianvärdet för hela befolkningen. Närmare hälften (47 procent) har eftergymnasial utbildning, att jämföras med cirka 30 procent i hela befolkningen. Flertalet stugköpare (67 procent) har sitt permanenta boende i villa, rad- eller kedjehus. Resterande 33 procent bor i lägenhet i flerbostadshus.

En del bosätter sig i fritidshuset

Var femte köpare valde att bosätta sig, eller åtminstone folkbokföra sig, på det nyinköpta fritidshuset. I den här gruppen är det en större andel, 53 procent, som är ensamstående. Medelåldern är dessutom 6 år lägre än snittåldern för samtliga köpare, och hela 70 procent saknade hemmavarande barn. En fjärdedel av dessa köpare var under 30 år. Här finner vi många ungdomar för vilka fritidshuset blir det första egna boendet. Av de som valde att flytta var 80 procent bosatta i tätorter medan resterande 20 procent bodde utanför tätort.

Av de övriga köparna, som inte valde att bosätta sig i sitt fritidshus, är hela 86 procent bosatta i tätorter medan resterande 14 procent bor utanför tätort. Detta är något högre än siffran för hela Sveriges befolkning, där 84 procent är bosatta inom tätort. Drömmen om ett eget landställe där man kan tillbringa sin lediga tid kan således sägas vara starkare hos dem som bor i tätort.

Här ligger fritidshusen som köptes 2011

Dyrast och populärast vid kusten

Hela 80 procent av de drygt 8 000 fritidshusen som köptes av svenska privatpersoner i fjol är belägna i något av våra 14 kustlän, och vart tredje hus låg inom 1 km från själva kustlinjen. De populäraste kommunerna var Norrtälje, Värmdö, Gotland, Österåker och Haninge. Att närheten till vatten är en viktig faktor bevisas också av att en stor del av husen är belägna på öar. Den populäraste är Öland följt av Värmdö, Gotland, Tjörn och Orust. Det är inte bara efterfrågan på fritidshus som visar på vårt behov av närhet till havet, av Sveriges totala befolkning på 9,5 miljoner är nästan hälften (49 procent) bosatta inom 1 mil från kustlinjen.

De populäraste öarna bland fritidshusköpare 2011

Det genomsnittliga fritidshuset som köptes i fjol är på 64 kvm, står på en 2 600 kvm stor tomt och det köptes för 1,4 miljoner kronor i snitt. Priserna varierade dock kraftigt över landet, från ett par hundra tusen kronor i inlandskommuner i landets norra delar till flera miljoner i bl.a. Stockholms skärgård och i Skåne.

De dyraste fritidshusen återfinns i populära kustkommuner med utpräglad fritidshusbebyggelse, där närheten till havet i stor utsträckning påverkar prisbilden. För de fritidshus som låg inom 1 km från kusten var medelpriset 2,1 miljoner, jämfört med ”bara” 1 miljon för de hus som låg längre från kusten.

De 5 kommuner med högsta medelpriser 2011

Knappt 10 mil till landstället

Avståndet mellan den permanenta bostaden och det nyinköpta fritidshuset är i genomsnitt 10 mil. Stockholmarna har något längre till sina sommarstugor, knappt 12 mil i snitt, medan t.ex. de boende i Karlstad bara behöver åka 5 mil för att komma till sommarstället. Drygt en fjärdedel av köparna köpte hus som låg i den egna hemkommunen. 38 procent valde ett objekt i en annan kommun men inom det egna länet, medan resterande 35 procent investerade i ett hus utanför den egna länsgränsen.

Av köparna boende i Stockholm har 51 procent sitt fritidshus inom länet, medan övriga 49 procent måste resa utanför länsgränsen. De populäraste kommunerna bland Stockholmsköparna var Norrtälje, Värmdö och Haninge. Endast ett 60-tal Stockholmare köpte fritidshus i Norrland. För att ta sig till sin nyinköpta sommarstuga nyttjar de flesta säkert bilen, då närmare 80 procent äger en bil.

Inte bara en dröm för svenskar

Den svenska naturen lockar även husköpare från andra länder. Under fjolåret köptes drygt 650 fritidshus av utländska medborgare. Populäraste orterna bland de utländska husspekulanterna var Åre och Strömstad, där framförallt norrmän gjorde husaffärer. Det utländska ägandet av fritidshus har ökat kraftigt de senaste åren. År 2011 hade drygt 35 000 sommarstugor utländska ägare, vilket motsvarar 6 procent av hela landets fritidshusbestånd.

Flest utländska ägare kommer från Danmark, Tyskland och Norge. För de utländska ägarna tycks dock inte närheten till havet spela så stor roll, då flertalet utlandsägda sommarstugor är belägna i inlandet. De län som har flest utlandsägda fritidshus är Västra Götaland, Värmland och Kronoberg, varav de två sistnämnda inte har någon kust mot havet.

Var i landet hittar vi de utlandsägda fritidshusen?

Danskarnas ägande av fritidshus är koncentrerat till Skåne och Kronobergs län. Fritidshusen som ägs av norrmän hittar vi främst i närheten av den norska gränsen i Västra Götaland och Värmland.

Det tyska ägandet är inte lika koncentrerat som det danska och norska. Men flertalet tyskägda fritidshus hittar vi Kalmar län, Västra Götaland, Kronoberg och Värmland. Övriga länders ägande är ganska spritt över landet, men vi kan se en liten dominans längs Klarälven i Värmland där främst holländare är representerade.