Utrikesfödda egenföretagare är mer välutbildade än inrikesfödda

År 2010 fanns det 265 400 förvärvs­arbetande personer som drev eget företag i Sverige. De utgjorde 6 procent av alla förvärvs­arbetande. Som egen­företagare räknas den som har en enskild firma, handels­bolag eller kommandit­bolag. Däremot inte den som driver sitt företag i aktie­bolags­form. Genom att studera yrkes­till­hörighet, utbildning, kön och ursprung kan vi teckna en bild av den här gruppen på den svenska arbets­marknaden.

Generellt kan man säga att det är vanligare att vara egen­företagare om man är född utanför Sverige. Av alla förvärvs­arbetande utrikes­födda var 8 procent egen­företagare medan motsvarande siffra för inrikes­födda var 6 procent. Det var vanligare att män, oavsett ursprung, valde att driva eget företag framför anställning. Av alla egen­företagare var 66 procent män och 34 procent kvinnor.

I diagrammet ser vi att andelen utrikes­födda egen­företagare var större både för män och kvinnor.

Andel egenföretagare av de förvärvs­arbetande, 2010

Månskensbonden är inrikesfödd

Av alla företagare var 82 procent födda i Sverige och 18 procent var utrikes­födda. Den bransch som hade den största andelen utrikes­födda egen­företagare var hotell‑ och restaurang­branschen, där 70 procent var födda utanför Sverige. Även inom transport och magasinering fanns en förhållandevis stor andel utrikes­födda, 28 procent.

Jordbruk, skogsbruk och fiske däremot var den bransch som hade högst andel födda i Sverige, med 98 procent inrikes­födda och 2 procent födda utanför Sverige.

Månskensbonden, som sköter sitt jordbruk på kvällar och helger efter den vanliga arbets­dagens slut, hittar vi nog nästan uteslutande bland de svensk­födda. Att kombinera sitt före­tagande med ett annat jobb var nämligen också vanligare bland de inrikes­födda. Det gäller var fjärde företagare bland inrikes­födda, men bara var femte, 17 procent bland de som var födda utanför Sverige.

Inrikes- samt utrikesfödda företagare efter bransch, 2010

Kvinnorna finns inom vård och omsorg

Det är som sagt fler män än kvinnor som arbetar som egna företagare. När vi tittar på köns­fördelningen per bransch är det också en övervikt av manliga företagare inom de flesta branscher. Undantagen är områdena vård och omsorg samt kulturella och personliga tjänster där 73 respektive 67 procent är kvinnor.

I de flesta branscher påverkas inte köns­fördelningen av om man är inrikes‑ eller utrikes född. Det finns dock några undantag, till exempel hotell‑ och restaurang, där det finns många yrken som är vanliga bland utrikes­födda. I hotell‑ och restaurang­branschen var 76 procent män och 24 procent kvinnor bland de utrikes­födda företagarna, medan det bland inrikes­födda fanns lika många kvinnor som män.

Könsfördelningen av företagare per bransch, 2010

Utrikesfödda och kvinnor mer välutbildade

När vi tittar på utbildnings­nivån hos företagarna ser vi att den generellt sett är högre hos de utrikes­födda företagarna än hos de inrikes­födda och att kvinnorna har högre utbild­nings­nivå än männen.

De utrikesfödda är dessutom ofta företagare i yrken med låga kvalifika­tions­krav samtidigt som de är mer väl­utbildade än sina inrikes­födda kollegor med samma yrke. Service, omsorg och försäljning var den vanligaste yrkes­gruppen för utrikes­födda före­tagare. Där var det dubbelt så vanligt för en utrikes­född att ha lång efter­gymnasial utbildning, än vad det var för en företagare som var född i Sverige.

För inrikesfödda gäller däremot att de i högre utsträckning var verksamma inom yrken med kvalifika­tions­krav som motsvarar deras utbild­nings­nivå. Av de inrikes­födda företagarna med lång eftergymnasial utbild­ning hade 65 procent yrken som kräver teoretisk special­kompetens eller kortare högskole­utbildning. Bland de utrikes­födda med samma utbild­nings­nivå var det inte mer än 36 procent som hade yrken med sådana kvalifika­tions­krav.

Bland de kvinnliga företagarna hade var femte en lång efter­gymnasial utbildning medan bara var tionde manlig företagare hade det. Störst skillnad var det bland hantverks­yrken inom bygg­verksamhet och till­verkning där 12 procent av kvinnorna, men endast 3 procent av männen, hade en lång efter­gymnasial utbildning. Men även bland yrken som kräver teoretisk special­kompetens hade 64 procent av kvinnorna lång efter­gymnasial utbildning medan 56 procent av männen hade det.

Inrikesfödda är ofta bönder och utrikes­födda ofta taxi­chaufförer

För inrikesfödda var det vanligast att ha ett yrke inom jord­bruk, skogs­bruk, träd­gård och fiske. Där fanns nästan var femte inrikes­född egen­företagare och ännu högre var andelen bland de inrikes­födda männen, 23 procent. Bland männen var husdjurs­uppfödare och husdjurs­skötare det vanligaste yrket. Det näst vanligaste yrkes­området för inrikes­födda var service‑, omsorgs‑ och försälj­nings­arbete.

Service-, omsorgs- och försäljningsarbete, var även det vanligaste yrkes­området för utrikes­födda. Bland de utrikes­födda männen var det vanligaste enskilda yrket bil‑ och taxi­chaufför, följt av bagare och konditor. Till bagare och konditor räknas också pizza­bagare, som är vanligt bland utrikes­födda företagare.

Arbeten inom service-, omsorgs- och försäljningsarbete var också vanligast för utrikes‑ och inrikes­födda kvinnor totalt, 32 procent av kvinnorna hade ett yrke inom detta område. Frisör och hud­vårds­terapeut var det vanligaste enskilda yrket, följt av försäljare inom fack­handeln för de inrikes­födda och hotell‑ och kontors­städare för de som är födda utanför Sverige.

Vanligaste yrkena för inrikes- och utrikesfödda egenföretagare, 2010