Kvinna i glesbygd typisk hos studieförbunden

Under hösten drar en lång rad utbildningar i gång i studie­förbundens regi i hela Sverige. Verksam­heten är omfattande och lockade 2010 cirka 685 000 deltagare i åldern 20‑74 år. De utgjorde 11 procent av befolk­ningen. Genom att titta närmare på del­tagarnas kön, ålder, utbild­ning och bostads­ort kan vi urskilja vissa mönster.

Kvinnor deltar totalt sett mer i studie­förbundens verksamhet än vad män gör, 64 procent av del­tagarna på kurserna var kvinnor och 36 procent var män. Män deltar däremot i fler och/eller längre kurser och studie­cirklar än vad kvinnor gör. Det kan vi se genom att räkna om allt del­tagande till hel­års­studerande. En hel­års­studerande kan bestå av flera individer som har läst kortare kurser och tillsammans bildar en hel­års­studerande. När man delar upp hel­års­studerande efter kön kan man se att köns­skillnaderna har utjämnats till 53 procent kvinnor och 47 procent män.

Körsång vanligaste aktiviteten

Ungefär tre av fyra som deltog i studiecirklar ägnade sig åt humaniora eller konst. Körsång är den vanligaste aktiviteten hos studie­förbunden och här dominerade kvinnorna starkt med 70‑procent­igt deltagande i förhållande till män. I den näst vanligaste aktiviteten, improvisa­torisk musik (rock, jazz etc), var förhållandena det motsatta. Här deltog 91 procent män och 9 procent kvinnor.

De 20 vanligaste kurserna bland kvinnor och män år 2010

Fotnot: Folkbildningsrådet delar in studieförbundens utbud i cirka 200 ämnesområden

Fördelningen mellan kvinnor och män skiljer sig mellan allt från 100 procent kvinnor till 100 procent män. Studiecirklar i knyppling hade uteslutande kvinnor som deltagare, medan utbildningar i maskin­teknik och verkstads­teknik hade lika stor mans­dominans på deltagar­listorna.

Pensionärer deltar i stor utsträckning

Vi hittar deltagande hos studieförbunden i alla åldrar, men med en tonvikt på de äldre. Även om medel­åldern ligger på 49 år så är den, till antalet, vanligaste åldern 67 år. Allra högst andel studie­förbunds­deltagare finns bland kvinnor mellan 65 och 74 år. Skillnaderna i deltagandet mellan könen ökar också med åldern, andelen kvinnor som deltar är mycket större senare i livet.

Andel deltagare i studieförbundens verksamhet efter ålder och kön år 2010

Den egna utbildningsbakgrunden påverkar deltagandet i de flesta utbildnings­former. De redan utbildade tenderar att vilja ha mer utbildning. Det gäller även studie­förbundens kurser. Andelen bland dem med efter­gymnasial utbildning som deltog i studie­förbundens verksamhet var högre än bland dem med en för­gymnasial utbildning. Skillnaderna är dock inte dramatiska.

Traditionellt påverkar föräldrarnas utbildningsnivå i hög grad utbildnings­deltagandet. Det syns tydligt i synnerhet när det gäller formell utbild­ning. För del­tagandet i studie­förbundens verksamhet har det däremot inte alls samma tydliga påverkan. Den grupp som har störst andel del­tagare är kvinnor som har föräldrar med högst en för­gymnasial utbild­ning. Studie­förbunden har också en lång tradition av att nå ut till grupper som annars inte alltid är de vanligaste mål­grupperna för utbildning. Detta var särskilt viktigt när studie­förbunden startade sin verksamhet inom de stora folk­rörelserna för över hundra år sedan då utbudet av vuxen­utbildning var mycket spar­samt och de flesta enbart genomgick folk­skolan.

Andel deltagare i utbildning efter föräldrarnas utbildningsnivå år 2010

Personer i åldern 20-74 år

Mer aktivitet i glesbygden

Deltagandet är också högre i glesbygdsregionerna än i stor­städerna. Det gäller oavsett utbildnings­bakgrund. Inte heller ålders­strukturen påverkar nämnvärt trots att ålders­profilen drar något åt de äldre i gles­bygds­regionerna.

Tittar man på deltagandet i studieförbundens verksamhet i de enskilda kommunerna dominerar i första hand små kommuner i Väster­bottens län och Norr­bottens län. Åsele kommun har så hög andel som 35 procent. De som har lägst andel deltagande är kommuner i Stockholms län. Att studie­förbunden når många i gles­bygds­kommuner kan delvis förklaras av traditioner och att det inte finns lika många utbildnings­alternativ där som i stor­städerna. I samman­hanget kan nämnas att utbildning­saktiviteten totalt sett är högre i de kommuner där studie­förbunden lockar minst andel deltagare.

Andel deltagare i utbildning efter region och utbildningsbakgrund år 2010

Personer i åldern 20‑74 år

Storstadsregioner

Större regioncentra

Mindre regioncentra

Små regioner

Andel deltagare i studieförbundens verksamhet

Högst och lägst andel deltagare