De närmaste åren ökar befolkningen i Sverige mycket kraftigare än vad SCB har trott i tidigare prognoser.
– Och det är framför allt invandringen som ökar mer, säger befolkningsstatistikern Lena Lundkvist.
Hon har arbetat med SCB:s nya långtidsprognos, Sveriges framtida befolkning 2012‑2060. Enligt den kommer antalet invånare öka med 22 procent under perioden och landa på 11,6 miljoner.
Invandringen är den faktor som bidragit mest till ökningen de senaste åren, och det är också den som är svårast att förutse. Krig och oroligheter kan ge snabba befolkningsrörelser. Till exempel ledde krigen på Balkan i början av 90‑talet till en plötslig ökning av människor som sökte sig till Sverige. SCB tittar på hur asylinvandringen och arbetskraftsinvandringen har sett ut till Sverige de senaste tio åren, och vilka trender man kan se. På kort sikt lutar man sig även på Migrationsverkets bedömning av läget i världen och vad regelförändringar kan få för effekter.
– De närmaste åren tror vi att asyl‑ och anhöriginvandring kommer att öka, men på sikt minskar den, säger Lena Lundkvist.
Effekterna dämpas dock av att även utvandringen ökar framöver. Framför allt är det personer från andra nordiska länder och arbetskraftsinvandrare som återvänder till sina hemländer.
Samtidigt kommer fruktsamheten och födelsetalen att ligga kvar på en hög nivå, bland annat på grund av trebarnstrenden och att det numera finns bättre möjligheter att få hjälp att skaffa barn, bland annat genom provrörsbefruktning.
– Den ofrivilliga barnlösheten minskar. Tidigare trodde vi att barnafödandet skulle påverkas av att förstagångsföderskorna blir äldre och inte skulle hinna få de barn de vill ha. Men det har visat sig att det inte har så stor betydelse, säger hon.
Vår livslängd ökar också på grund av att framför allt männen blir allt äldre. Det gör att vi kan förvänta oss färre änkor och jämnare könsfördelning på serviceboenden i framtiden. I slutet av 2050‑talet är 25 procent av befolkningen 65 år eller äldre, enligt prognosen.
– Männens livslängd ökar fortare än kvinnornas bland annat på grund av minskad rökning och förbättrad vård, säger Lena Lundkvist.
SCB uppdaterar prognosen varje år med de senaste förändringarna, men vart tredje år görs en större genomgång som publiceras i en rapport med långsiktiga antaganden om befolkningen. Den ligger till grund för mycket av planeringen av samhället – till exempel skatteunderlag, pensioner och kommunernas verksamhet.
Själva principen för en befolkningsprognos är ganska enkel. Man utgår från dagens befolkning och för varje år lägger man till de som föds och invandrar, drar ifrån de som utvandrar och dör och sist men inte minst blir alla ett år äldre:
– Det svåra är att göra antaganden om invandring, utvandring, fruktsamheten och dödligheten. Vi tittar till exempel på hur tidigare generationer har gjort med sitt barnafödande eller hur dödligheten har sett ut hittills.
Intervju: Teresia Dunér