Löner och arbetskostnader
Sveriges officiella lönestatistik, som produceras av SCB på uppdrag av Medlingsinstitutet (MI), är uppdelad på lönestrukturstatistik och konjunkturlönestatistik. Konjunkturlönestatistiken är även underlag för arbetskostnadsstatistik.
Vilka frågor kan statistiken ge svar på?
Lönestrukturstatistik
Lönestrukturstatistiken ger information om löner och löneutveckling, lönespridning och lönestruktur, allmänt och för enskilda grupper på arbetsmarknaden som t.e.x män och kvinnor, ålder-, yrkes- och utbildningsgrupper och regioner. Statistiken kan ge svar på exempelvis följande frågor:
- Vilken lön har en 30-årig kvinnlig civilingenjör?
- Vilken region har den högsta genomsnittslönen?
- Hur stor är löneskillnaden mellan personer med högskole- och gymnasieutbildning?
- Är lönespridningen större inom privat sektor än inom andra sektorer?
Läs mer om lönestrukturstatistik
Konjunkturlönestatistik
Syftet med konjunkturlönestatistiken är att belysa lönenivån och dess förändring över tiden och används främst som underlag för ekonomisk analys och konjunkturbedömningar. Statistiken kan ge svar på exempelvis följande frågor:
- Är löneökningstakten högre i privat sektor än i offentlig sektor?
- Hur många anställda arbetare finns inom byggnadsindustrin och hur många timmar har de arbetat i april jämfört med april föregående år?
Läs mer om konjunkturlönestatistik
Arbetskostnadsstatistik
Arbetskostnadsstatistik kan användas som underlag vid prisförhandlingar (exempelvis indexreglering i avtal mellan olika parter) och för att åskådliggöra företagens arbetskraftskostnadsutveckling. Statistiken kan ge svar på exempelvis följande frågor:
- Hur mycket har arbetskostnaderna ökat sedan januari förra året?
- Är arbetskostnaderna för arbetare och tjänstemän lika höga?
- Inom vilken bransch är arbetskostnaderna som högst?
- Hur stor del av arbetskostnaderna består av sociala avgifter?
Läs mer om arbetskostnadsstatistik
Senast uppdaterad 2006-11-27