Vanliga frågor och svar

1. Vad är skillnaden på lön och inkomst?

Vad tjänar du? Ja, vad menar man med tjänar? Är det lönen du får varje månad eller är det din inkomst under förra året? I dagligt tal används ofta lön och inkomst som synonyma uttryck, men i statistiken är det två helt skilda begrepp. Det är dock vanligt att begreppen blandas ihop.

Lön är ersättningen man får för utfört arbete. Den uttrycks för en given tidsenhet, t.ex. kronor per timme eller månad. Inkomsten är ett vidare begrepp än lön. Inkomsten påverkas bland annat av arbetstidens längd och inkluderar även andra inkomstslag än lön. Det innebär att två personer med samma timlön kan ha olika inkomster, beroende på sin sysselsättningsgrad, eventuell frånvaro eller övertid samt övriga inkomstslag.

Nedan följer ett exempel som tydligt visar detta.

Person A

Timlön 120 kronor
Arbetar heltid 165 timmar/månad
(165 h * 120 kr = 19 800 kr )
Arbetar övertid, får för det
1 500 kr extra
Inkomst:
19 800 kr + 1 500 kr = 21 300 kr

Person B

Timlön 120 kronor
Arbetar deltid 80 timmar/månad
(80 h * 120 kr = 9 600 kr )
Sjukskriven 1 dag - 450 kr
Vård av sjukt barn - 900 kr
Inkomst:
9 600 kr - 450 kr - 900 kr = 8 250 kr

Exemplet visar att skillnaden mellan lön och inkomst, för en person, kan vara mycket stor. En person som exempelvis går ner från heltids- till halvtidstjänstgöring får en kraftigt reducerad inkomst medan lönen per tidsenhet inte påverkas. Speciellt viktigt är det att beakta detta i sammanhang där jämförelser görs mellan kvinnor och män, då graden av deltidstjänstgöring, frånvaro, övertid etc. skiljer sig mellan könen. Dessa faktorer påverkar inkomsten starkt men däremot inte lönen.

Inkomst från arbete är en del av det totala inkomstbegreppet. I inkomsten ingår dessutom bl.a. ersättningar som sjuk- och föräldrapenning, bidrag som bostads- och socialbidrag samt inkomst av kapital. Inkomst kan användas för att t.ex. analysera fördelningsfrågor och budgeteffekter. Inkomststatistik redovisas i Hushållens ekonomi.

Hushållens ekonomi

2. Jag har ett avtal som ska justeras enligt AKI-index SNI 2002 men jag hittar bara något som heter SNI 2007? Kan ni hjälpa mig?

SNI är en förkortning för ”Standard för Svensk näringsgrensindelning” och AKI redovisas enligt den senaste versionen (2007) sedan januari 2008. AKI enligt SNI 2002 upphörde dock inte förrän december 2008, varför det är möjligt att räkna fram en förändring av AKI enligt SNI 2002 fram till valfri månad 2008 och vidare från samma månad 2008 enligt SNI 2007. Det råder dock inte något exakt ”ett-till-ett”-förhållande mellan redovisningsgrupperna i de olika SNI-versionerna. Om man beslutar sig för att fortsätta ett avtal enligt SNI 2002 med den bästa motsvarigheten i SNI 2007 bör alltså båda parterna vara överens om detta innan uppräkning sker.

Nedan ges en tabell över de ungefärliga motsvarigheterna på redovisningsgrupper från AKI SNI 2002 till AKI för SNI 2007, på bokstavsnivå:

AKI enl. SNI 2002	AKI enl. SNI 2007
C	B
C+D	B+C
C-E	B-E
D	C
28-35	25-30, 33
F	F
G+H	G+I
I	H+J
J+K	K-N
M-O	P-S
C-O exkl. L	B-S exkl. O

Observera att AKI enligt SNI 2007 innehåller ytterligare redovisningsgrupper jämfört med tidigare. Läs mer om SNI 2007 i Standard för svensk näringsgrensindelning.

Standard för svensk näringsgrensindelning

3. Hur beräknar jag det nya avtalspriset utifrån AKI? Ska jag subtrahera eller dividera indextalen för att få ut förändringen?

För att få ut den procentuella förändringen måste indextalen divideras med varandra. Om indextalet för januari år 2 är 250 och indextalet för januari år 1 är 200 blir den procentuella förändringen 25 procent ((250/200-1)*100). Skulle man istället subtrahera indextalen får man istället 50 vilket inte indikerar den procentuella förändringen. Läs mer om Arbetskostnadsindex i avtal.

Arbetskostnadsindex i avtal

4. Var hittar jag Omsorgsprisindex (OPI) och Vårdprisindex (VPI), och vad skiljer dessa år?

OPI och VPI är inte SCB-produkter, utan publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). På SKL:s webbplats finns mer information om deras indexserier.

SKL:s webbplats

5. Jag ska skriva ett avtal med en leverantör och ska använda bland annat arbetskostnadsindex för arbetare respektive tjänstemän. Vad bör jag tänka på?

Eftersom det är två olika index för arbetare respektive tjänstemän är det viktigt att ange hur stor andel av beloppet som ska hänföras till respektive index. Läs mer om Arbetskostnadsindex (AKI) och vad du generellt bör ange i ett avtal som hänvisar till arbetskostnadsindex.

Arbetskostnadsindex (AKI)

6. Jag vill se hur min lön ligger till jämfört med genomsnittslönen för min yrkesgrupp. Hur gör jag då?

Enklast är att du går in i SCB:s Lönedatabas. Där finns färdiga tabeller efter yrkesgrupp fördelade på åldersgrupp, utbildningsnivå samt sektor. Ange där det yrke (det räcker med de första bokstäverna) du letar efter och tryck på sök. Du får nu upp alla yrkesgrupper som innehåller din sökning. Klicka på yrkeskoden. Du får nu upp klartext för yrkeskoden samt resultatet från den senaste lönestatistiken.

Lönedatabas

Om du vill ha löneuppgifter för flera år eller jämföra flera yrken kan du gå in i SCB:s statistikdatabas. Ofta underlättar det om du vet vilken yrkeskod yrket har. Sök därför först i vår sökfunktion för yrke för att hitta rätt yrkeskod. Läs även mer om hur Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) är uppbyggd.

7. Jag har hört att AKI kommer att upphöra, stämmer det?

AKI beräknas och publiceras inom SCB:s uppdragsverksamhet och nuvarande avtal rörande AKI sträcker sig till och med publiceringen av preliminära indextal avseende december 2011. Det innebär att SCB inte kan garantera att AKI fortlever efter den sista publiceringen avseende 2011, men har för avsikt att försöka få till stånd en fortsatt finansiering av produkten. Mer information ges löpande i denna fråga.

8. Hur definieras personalkategorierna arbetare respektive tjänstemän?

Klassificeringen är inte knuten till vissa yrken utan sätts av företagen i statistikredovisningen. Uppdelning på arbetare och tjänstemän görs endast i lönestatistiken för privat sektor. Arbetare brukar definieras som anställda tillhörande LO-förbundens avtalsområden. Som tjänstemän definieras anställda inom SACO- och TCO-förbundens avtalsområden samt anställda med medarbetaravtal.

9. Jag söker lönestatistik som är äldre än den som finns i statistikdatabasen. Finns det?

SCB kan på uppdrag ta fram statistik som saknas i statistikdatabasen. Läs mer på sidan Statistik anpassad för dig.

Statistik anpassad för dig

10. Kan SCB säga något om löneutvecklingen för de närmaste åren?

Nej, SCB gör inga prognoser om löneutveckling. Vi hänvisar till Konjunkturinstitutets webbplats där rapporter om bl.a. löneutveckling publiceras.

Konjunkturinstitutets webbplats