Socioekonomisk indelning (SEI) - Statistiska centralbyrån

Socioekonomisk indelning (SEI)

Det första förslaget till den nuvarande socioekonomiska indelningen (SEI) presenterades 1974. Efter vissa justeringar i form av sammanslagningar och uppdelningar av olika grupper publicerades 1982 den ännu gällande versionen av indelningen:

SEI är en beskrivande klassifikation avsedd att belysa den hierarkiska strukturen i ett samhälle, baserat på individens position på arbetsmarknaden, vilken antas ha en avgörande betydelse för välfärdsfördelning och livschanser. SEI syftar till att i varje kategori samla yrken där innehavarna befinner sig i likartade situationer i arbetet och på arbetsmarknaden.

Att skilja mellan företagare (arbetsgivare) och anställda (arbetstagare) är grundläggande i de flesta socioekonomiska indelningar. En uppdelning mellan arbetare och tjänstemän är också klassisk, även om det framförts att skillnaderna mellan grupperna minskat över tid och därmed inte skulle ha samma relevans längre.

En första uppdelning i SEI görs således mellan företagare (arbetsgivare) och anställda (arbetstagare).

För att skilja mellan arbetare och tjänstemän används yrkets normala fackliga huvudorganisation, LO respektive TCO/SACO. Det fackliga kriteriet som särskiljer arbetare och tjänstemän har visat sig vara motsägelsefullt i det att den faktiska fackliga tillhörigheten inte alltid sammanfaller med den som SEI-indelningen förutsätter. En sådan motsägelse karaktäriserar speciellt lägre tjänstemän I.

För att ytterligare dela upp arbetar- och tjänstemannayrken på olika klasser används i SEI det antal utbildningsår, som normalt krävs för ett yrke. Eftersom SEI publicerades redan 1982 har dock vissa av dessa utbildningskriterier med tiden blivit föråldrade. Skolsystemets förändring har inneburit ökade krav på formell utbildning. Flertalet genomgår numera treårig gymnasieutbildning och en mängd yrken, vid sidan om de klassiskt akademiska, förutsätter kortare eller längre eftergymnasial utbildning.

Ytterligare uppdelningar kan göras efter varu- respektive tjänsteproduktion (arbetare), underställd personal (tjänstemän), antal anställda samt areal åker eller skog (företagare).

Vilka uppgifter behövs för att kunna klassificera enligt SEI?

För att klassificera förvärvsarbetande enligt SEI behövs normalt uppgift om yrke, gärna en beskrivning av huvudsakliga arbetsuppgifter samt uppgift om yrkesställning (företagare/anställd). Det innebär att det finns beröringspunkter med den svenska yrkesindelningen, Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK):

För en mer detaljerad klassificering enligt SEI krävs även uppgifter om underställd personal, antal anställda samt areal åker eller skog.

Det går även att klassificera hushåll enligt SEI. Hushållets kod fastställs med hjälp av vuxna personers SEI-kod enligt en fastställd dominansordning, se närmare MIS 1982:4, sid. 20–21.

Indelningens fullständiga form omfattar arton grupper för den förvärvsarbetande befolkningen. Den vanligaste tillämpningen är dock en aggregerad version med tolv klasser.

För klassificering enligt den aggregerade versionen finns ett kodningshjälpmedel i form av en förteckning över yrkesbenämningar/jobb med förslag på SEI-koder. Yrkeslistan finns i två versioner, en ursprunglig från 1982 och en mer aktuell lista som kompletterats med koder för nya yrken och benämningar. Så långt som möjligt har intentionerna från den ursprungliga klassificeringen fullföljts; endast i vissa undantagsfall har yrken uppgraderats på grund av att den för yrket normala utbildningen förlängts.

Uppgift om SEI finns inte för hela befolkningen

Det finns ingen aktuell socioekonomisk klassificering av hela den förvärvsarbetande befolkningen. De senaste uppgifterna kommer från folk- och bostadsräkningen 1990.

Yrkesregistret, som har ersatt insamlingen av yrkesuppgifter via en personblankett i FoB, bygger i huvudsak på yrkesuppgifter från lönestrukturstatistiken. Dessa uppgifter är klassificerade av arbetsgivarna enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK); SCB erhåller inte några yrkesbenämningar i klartext. Registret omfattar därför primärt inte några yrkesuppgifter klassificerade enligt SEI.

Uppgifter om SEI finns däremot i urvalsundersökningar, t.ex. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) och Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Eftersom utbildning ingår som en viktig del i SEI-indelningen kan de användare som behöver uppgifter från register eventuellt istället använda sig av uppgifter från Registret över befolkningens utbildning.

Uppgifter om inkomster finns också för hela befolkningen och kan eventuellt också användas istället för SEI.

Att beakta vid användning av SEI

SCB kompletterar och justerar regelbundet yrkeslistan, som används som kodningshjälpmedel i form av en förteckning över yrkesbenämningar/jobb med förslag på bland annat SEI-koder.

Vid kodsättningen av nya yrken försöker SCB följa de ursprungliga indelningskriterierna från 1982. Det innebär att yrken som normalt kräver en längre högskoleutbildning klassificeras som högre tjänstemän (kod 56). Samtidigt tillämpas en restriktiv hållning när det gäller att ändra den ursprungliga klassificeringen på grund av att den för yrket normala utbildningen förlängts. Det innebär att stora yrkesgrupper bestående av till exempel grundskolelärare och sjuksköterskor fortfarande klassificeras som tjänstemän på mellannivå (kod 46).

Detta bör beaktas vid en analys av den sociala strukturen och speciellt vid studier av förändringar i kvalifikationskraven över tiden. Det innebär också att det finns skillnader mellan klassificeringen enligt SEI och en annan mer modern indelning, t.ex. SSYK/ISCO, där kvalifikationsnivån för olika jobb/yrken bedömts vid en senare tidpunkt.

SEI lever med andra ord kvar oförändrad som svensk standard, om än med bland annat något föråldrade utbildningskriterier. I dagsläget finns inga planer på att uppdatera och modernisera SEI-indelningen utan SCB avvaktar arbetet med den europeisk standardarden, ESeC.

En europeisk standard

Det har länge saknats en internationellt etablerad standard för socioekonomiska grupper. I slutet av 1990-talet fick en särskild expertgrupp i uppdrag att utreda om det var möjligt att skapa ett nytt redskap för att belysa och förstå den sociala strukturen inom EU. 2001 presenterades en plan för hur det fortsatta arbetet skulle bedrivas. Utvecklingsarbetet organiserades i nio delprojekt med olika europeiska forskningsinstitut som ansvariga. Från svensk sida deltog forskare från Institutet för social forskning (SOFI).

Efter evalveringsstudier och vissa modifieringar presenterades European Socio-economic Classification (ESeC) tillsammans med resultaten från evalveringarna på en konferens i juni 2006. Statistikbyråerna rekommenderades att påbörja arbetet med att implementera den nya klassifikationen.

Ett projektarbete om utveckling och tillämpning av klassifikationen ESeC i SCB:s registerstatistik bedrevs under åren 2007–2008 på SCB. Målet var att utveckla och införa ESeC som en ny variabel i SCB:s statistik och då främst i yrkesregistret för registerårgångar 2001–2013.

Det är inte möjligt att skapa en översättningsnyckel mellan ESeC och SEI då skillnaderna är för komplexa.

Den viktigaste komponenten i ESeC är uppgift om yrke klassificerat på tresiffernivå enligt ISCO-88(COM), dvs. EU-varianten av den internationella yrkesindelningen ISCO-88. Önskvärd information är också uppgift om yrkesställning: företagare, anställd eller soloföretagare, arbetsledande funktion och antal anställda på arbetsplatsen.

Två härledningsmetoder har tagits fram, ”Simplified ESeC” respektive ”Full ESeC”. Den förenklade härledningen bygger endast på yrkesinformation klassificerad enligt ISCO-88(COM) på tresiffernivå. Den fullständiga metoden kräver yrkesinformation klassificerad enligt ISCO-88(COM) på tresiffernivå, yrkesställning, antal anställda på arbetsplatsen samt om den anställde är arbetsledare eller ej. ESeC-klasserna härleds ur en matris där varje kombination av variabler har tilldelats en ESeC-klass.

En ny internationell version av yrkesklassifikationen ISCO (ISCO-08) presenterades 2008. Inom EU pågår nu ett arbete med att skapa en internationell socioekonomisk klassifikation som bygger på den nya versionen (ISCO-08). På grund av detta arbete har man beslutat både på internationell och nationell nivå att inte använda ESeC.

I SCB:s yrkesregister, för årgångarna 2001 och fram till och med 2013, kommer det dock istället att publiceras en yrkesbaserad socioekonomisk gruppering som bygger på ISCO-88(COM). Variabeln benämns YSEG.

Hela publikationen

SEI kan inte längre beställas som tryckt publikation men kan skrivas ut.

Klassindelning och definitioner

Yrkesbenämningar klassificerade enligt SEI

På engelska

Kortadress: http://www.scb.se/sei

Kontakta oss

Charlotte Samuelsson
08-506 948 17
fornamn.efternamn@scb.se 

Mariette Thell
019-176600
fornamn.efternamn@scb.se

 

Designelement

SCB, Box 24300, 104 51 Stockholm | SCB, 701 89 Örebro | 08-506 940 00 | 019-17 60 00 | Kontakta oss | Presstjänst

Gilla oss på facebook  Gilla oss på Facebook | Följ oss på Twitter  Följ oss på Twitter