Lönestrukturstatistik
Det finns ett stort allmänintresse för information om löner och löneutveckling, lönespridning och lönestruktur, allmänt och för enskilda grupper. En överskådlig och lättillgänglig redovisning av opartisk lönestatistik för en bredare allmänhet är viktig som underlag för en öppen debatt i samhället. Eftersom lönestrukturstatiken är individbaserad kan redovisningen ske uppdelad på yrke, ålder, utbildningsnivå, utbildningsinriktning, sektor, näringsgren och region.
Lönestrukturstatistik redovisas för samtliga sektorer (kommun, landsting, stat och privat) och baseras till stora delar på den förhandlingsstatistik som arbetsmarknadens parter tar fram. Undersökningarna genomförs årligen och mäter en höstmånad (månaden varierar för de olika sektorerna) för att inkludera nya löneavtal. Den privata sektorn undersöks genom urval och redovisas uppdelad på arbetare och tjänstemän. De offentliga sektorerna totalundersöks. Statistiken publiceras i maj året efter undersökningsåret.
Lönestrukturstatistiken för hela ekonomin är en hopslagning av den sektorvisa lönestrukturstatistiken. Redovisning sker, förutom sektorvis, även på aggregerad nivå för offentlig och privat sektor samt hela ekonomin. Publicering sker i september året efter undersökningsåret.
Löne- och arbetskostnader
Yrken och yrkeskoder (SSYK)
Lönestrukturstatisstiken som redovisas efter yrke följer Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). För att hitta rätt yrke i statistiken underlättar det ofta att veta yrkeskoden.
- Sök efter yrke eller yrkeskod
- Läs mer om SSYK
Structure of Earnings Survey (SES)
Syftet med Structure of Earnings Survey är att mäta lönernas struktur och fördelning. Undersökningen ingår i Eurostats löne- och arbetskostnadsstatistik och genomförs i respektive EU-medlemsland var fjärde år.
Huvudsakliga användare av statistiken är olika institutioner inom EU, däribland Europeiska centralbanken ECB. Informationen användas som underlag för EU:s policy i frågor som rör den europeiska unionen. Framför allt utgör undersökningen ett underlag vid analyser av den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom EU samt för att göra tillförlitliga jämförelser mellan medlemsländer och regioner inom unionen. Andra användare är nationella statistikbyråer, massmedia, företag, forskare och organisationer.