Definitioner

AMPAK

Aktiebolag

Ett aktiebolag bildas av en eller flera personer och är juridisk person som tilldelas ett organisationsnummer som identitetsbeteckning.

Aktivitet

Aktivitet är en variabel som anger hur personer får sin försörjning ordnad vid sidan av förvärvsarbete. De värden som Aktivitet kan anta är Öppen arbetslöshet, Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Långtidssjukskrivning, Pension, Föräldrapenning, Värnplikt, Studier under höstterminen, Socialbidrag och hit räknas även personer som en­dast får sin försörjning från Inkomst av kapital.

Aktör

Aktörer = antalet kombinationer av företag (organisationsnummer) och näringsgren (grov nivå) i regionen. Ett företag kan ha verksamhet inom flera olika näringar. Med en aktör menas ett företag eller en organisation som finns inom en speciell bransch (grov nivå) inom en viss region. Det betyder att t.ex. en kommun kan vara aktör inom flera branscher som energi, vatten och avfall, byggverksamhet, utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning.

Anställda

Som anställda räknas personer som har lön för sitt förvärvsarbete och därmed erhåller kontrolluppgift från sin arbetsgivare.

Arbetskraftsflöden

Arbetskraftsflöden enligt RAMS beskriver rörligheten på arbetsmarknaden i en viss region och under en viss tidsperiod utifrån begrepp som in- och utträde på arbetsmarknaden, avgångar, nyrekryteringar och byte av företag. Företagsbytet ska vara en aktiv handling från individens sida. Detta innebär att personer som under den aktuella tidsperioden arbetat i ett företag som bytt identitet d.v.s. organisationsnummer i samband med organisatoriska föränd­ringar inte räknas som företagsbytare.

Arbetslöshet

RAMS redovisar registrerad arbetslöshet. Uppgifterna är hämtade från AMS:s Händelregister och avser personer "Utan arbete, kan ta arbete direkt" (sökandekategori 11). Begreppet arbetslöshet hänför sig egentligen till Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) sätt att redovisa personer som inte är sysselsatta. Se figuren under Sysselsättning.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Personer i Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under året ingår som ett av värdena i variabeln Aktivitet. De personer som avses har erhållit åtgärdsersättning från AMS. Uppgifterna är hämtade från AMS:s Händelregister.

Arbetställe/arbetsplats

Med arbetsställe menas varje adress (lokal), fastighet eller grupp av närliggande lokaler och fastigheter där företag bedriver verksamhet. Arbets­stället är en förutsättning för att geografiskt kunna redovisa arbetsmarknadsstatistik.

Arbetsställekommun

Den kommun i vilket arbetsstället är geografiskt beläget.

Arbetsställets storlek

Arbetsställets storlek avser antalet personer som har sitt förvärvsarbete förlagt till ett visst arbetsställe.

Avgångar

Med avgångar enligt RAMS menas förvärvsarbetande som lämnar ett företag i en viss region under en bestämd period för att gå till annat företag i regionen, till företag i en annan region, till ej förvärvsarbete eller förvärvsarbetande som har avlidit eller emigrerat under perioden. Redovisningen bygger på förändringar mellan två olika årgångar av RAMS. Anställda vid företag som förändrar sin näringsgrensstatus under undersökningsperioden d.v.s. de byter näringsgrenskod redovisas under rubriken "Avgångar inom regionen till annan näringsgren, därav ej bytt företag".

Bostadskommun

Den kommun i vilken personen i fråga är folkbokförd den 31 december aktuellt år.

Ej förvärvsarbetande

Enligt RAMS utgörs Ej förvärvsarbetande av personer som inte har klassats som förvärvsarbetande vid SCB:s avgränsning av förvärvsarbete. Barn under 16 år är enligt RAMS:s definition ej förvärvsarbetande. Personer som ingår i RAMS-populationen genom att vara folkbokförda i Sverige men har sitt förvärvsarbete förlagt till annat land i ett icke svenskägt företag klassas i RAMS som ej förvärvsarbetande. Anledningen till detta är att personen i fråga saknar svensk kontrolluppgift.

Födelseland

Uppgift om födelseland hämtas från folkbokföringen.

Företag

En fysisk eller juridisk person som bedriver något slag av näringsverksamhet. I redovisningen ingår endast aktiva företag, d.v.s. moms- och/eller arbetsgivarregistrerade företag. Som företag räknas aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomiska föreningar och enskilda firmor samt de olika enheterna inom den offentliga sektorn.

Företagare

En företagare är en fysisk person som bedriver aktiv näringsverksamhet eller en fåmansbolagsdelägare enligt skattelagstiftningen som bedriver näringsverksamhet. I RAMS särredovisas företagare i två huvudgrupper:

  • Anställda i eget AB (som huvudsysselsättning)
  • Egna företagare (personnummer) (som huvudsysselsättning).

Anställda i eget AB särredovisas ur gruppen fåmansbolagsdelägare och egna företagare (personnummer). Dessa personer har formellt en anställning men deras ställning i företaget motsvarar den för egna företagare.

Förvärvsarbetande befolkning

Förvärvsarbetande befolkning utgörs av personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december undersökningsåret och som har klassats som förvärvsarbetande i november i samband med SCB:s avgränsning av förvärvsarbete. Även personer som är folkbokförda i Sverige och som arbetar i svenska företag utomlands eller på havet på sven­skregistrerade båtar ingår i populationen.

Förvärvsarbetande med arbetsplats i regionen (dagbefolkning)

Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställets geografiska belägenhet t.ex. alla som har sitt förvärvsarbete i Örebro kommun oberoende av var de är folkbokförda. I den regionala redovisningen ingår även personer med växlande eller okänd arbetsplats. Dessa förvärvsarbetande ingår som dagbefolkning i den kommun i vilken de är folkbokförda. Undantag är kommunalt anställda med okänd arbetsplats. Dessa personer ingår som dagbefolkning i den kommun i vilken de är anställda. Personer som är anställda i svenska företag utomlands eller på havet ingår inte i den regionala redovisningen av dagbefolkning.

Förvärvsarbetande med bostad i regionen (nattbefolkning)

Med förvärvsarbetande nattbefolkning avses den förvärvsarbetande befolkningen redovisad efter bostadens geografiska belägenhet. Benämningen nattbefolkning har således ingenting med arbetstidens förläggning att göra. Personer som är folkbokförda i Sverige och anställda i svenska företag utomlands eller på havet ingår i den regionala redovisningen av nattbefolkning.

Förvärvsintensitet

Förvärvsintensitet är ett mått som anger andel personer med bostad i regionen (nattbefolkning) som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen. Förvärvsintensitet beräknas ofta utifrån i åldersklassen 20-64 år eller 16-64 år. EU redovisar förvärvsintensitet för åldersgruppen 15-64 år. I RAMS gör man inte detta då personer som är under 16 år enligt definitionen för förvärvsarbetande inte har förvärvsarbete. Begreppen sysselsättningsintensitet och förvärvsfrekvens är synonyma begrepp med förvärvsintensitet.

Föräldrarpenning

Föräldrapenning ingår som ett av värdena i variabeln Aktivitet. De personer som avses är de som erhåller föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption. Om personen tar ut föräldrapenning under ett helt kalenderår eller av annat skäl inte förvärvsarbetat och därför saknar kontrolluppgift från ar­betsgivare under ett visst år klassas personen som ej för­värvsarbetande. Om personen erhåller föräldrapenning under del av året och har förvärvsarbete i november månad klassas denne som förvärvsarbetande.

Inkomst av kapital

Inkomst av kapital ingår som ett av värdena i variabeln Aktivitet. Med begreppet avses personer som saknar förvärvsarbete och som endast får sin försörjning från Inkomst av kapital.

Under begreppet Inkomst av kapital avses i RAMS bl.a.

  • Ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar
  • Utdelning på aktier och andelar- Reavinst vid försäljning av fastigheter, aktier etc.

Inpendling

Med inpendling avses personer som har förvärvsarbete i kommunen i fråga och har sin bostad i en annan kommun.

Invandringsår

Med invandringsår avses tidpunkt för senaste invandringstillfälle. Redovisas under Antal år i Sverige.

Långtidssjukskrivning

Med långtidssjukskrivning avses i redovisningen från RAMS en person som erhållit sjukpenning och som klassats som Ej förvärvsarbetande under året.

Nyrekryterade

Enligt RAMS utgör nyrekryterade de personer som har fått anställning under året i ett företag i en viss region. Nyrekrytering kan ske från annat företag, från annan bransch eller sektor, från annan region, från ej förvärvsarbete och från utlandet.

Näringsgren

Näringsgren avser företagets eller arbetsställets huvudsakliga verksamhet. I regel används arbetsställets näringsgrenskod när sysselsatta redovisas efter bransch. Om ett företag bedriver flera typer av verksamhet vid exempelvis ett och samma arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i princip utifrån den verk­sam­het som sysselsätter flest anställda.

Ohlsson-Vinell

Indelning av industriföretag enligt Ohlsson-Vinell är ett sätt att gruppera branscher inom industrin som tar hänsyn till olikheter i branschens fördel­ning av produktionsfaktorer. Denna fördelning speglar även industriföretagens konkurrensutsatthet, personalens kompetens och arbetskrafts­insatsen i verksamheten.

Pendling

Pendling uppstår när en förvärvsarbetande har sitt arbetsställe i en annan kommun än där denne är folkbokförd.

Pension

Pension ingår som ett av värdena i variabeln Aktivitet. Med pension avses förtidspensioner/sjukbidrag, tjänstepension och ålderspension.

Rörlig arbetskraft

Förvärvsarbetande som saknar fast arbetsställe exempelvis byggnads- och skogsarbetare samt lärarvikarier som ambulerar mellan skolor.

Sektor

Sektor är en härledd variabel som baseras på den institutionella sektorskoden d.v.s. ägarkategori och juridisk form. I redovisningen skiljer man på två huvudgrupper Offentlig förvaltning och Näringslivet. I Näringslivet ingår även offentliga AB.

Socialbidrag

Socialbidrag ingår som ett av värdena i variablen Aktivitet. I redovisningen från RAMS redovisas personer som erhållit socialbidrag under året.

Studerande

Studerande ingår som ett värde i variabeln Aktivitet. I redovisningen avses studerande under hösten det aktuells året. Studerande redovisas som en däravpost av förvärvsarbetande för de per­so­ner som både förvärvsarbetar och studerar. Studerande redovisas även under Ej förvärvsarbetande.

Sysselsättning

Den centrala variabeln i RAMS är sysselsättning och sysselsättningsstatus. Normalt klassificeras förvärvsarbetande (ILO:s definition) som en person som arbetar minst en timme per vecka i november. Någon sådan uppgift finns dock inte att tillgå i RAMS. Istället får man utgå från uppgifter om inkomst. SCB har tillgång i Kontrolluppgiftsregistret som innehåller uppgifter om löneinkomst för varje person som varit anställd under året. På kontrolluppgiften (KU) finns uppgift om första och sista månaden för löneutbetalningar. Uppgifter om egna företagare erhålls från SCB:s inkomstregister. Klassificering till förvärvsarbetande sker med hjälp av en modellbaserad metod i vilken Arbetskraftsundersökningarna (AKU) från november används som hjälpinformation. Sambandet mellan enkätsvaret om sysselsättning i AKU och administrativa variabler som lönebelopp, inkomst av aktiv förvärvsverksamhet, transfereringar med anknytning till arbete samt kön och ålder utnyttjas. Modellskattningarna av sysselsatta genomförs för 25 olika grupper. Indelning sker efter ålder, kön, tidsmarkeringar på kontrolluppgiften och ålderspensionärer. Klassificering gruppvis medger och resulterar i olika inkomstgränser vid avgränsningen. För gruppen företagare används inte modellskattning för att bestämma sysselsättningsstatus. Personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet räknas alltid som förvärvsarbetande. Barn under 16 år räknas alltid som ej förvärvsarbetande.

Utbildning

Utbildningsvariabeln bygger på svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Det är en standard som klassificerar enskilda utbildningar samtidigt som den utgör ett system för aggregeringar till större grupper. Från och med Utbildningsregistret för år 2000 tillämpas en ny indelning, SUN 2000, som bygger på den internationella indelning ISCED 97 som UNESCO ansvarar för. Koden är upp­byggd utifrån en nivåmodul och en inriktningsmodul. Den nya indelningen är inte alltid översättningsbar till den tidigare. Se vidare SCB:s webbplats. SCB har även fått tillgång till nya källor till Utbildningsregistret, vilket har resulterat till förbättringar i registrets kvalitet. SUN 2000 och de nya källorna tillämpas för första gången från och med RAMS 2000. Dessa förändringar är genomgripande och det är därför svårt att göra jämförelser bakåt i tiden. På webbadressen nedan finns en beskrivning som belyser konsekvenserna av förändringarna: Mer om Befolkningens utbildning (Utbildningsregistret) Kvalitetshöjning i Utbildningsregistret 2001-01-01.

Utpendling

Utpendling avser personer som bor i en kommun och har sitt förvärvsarbete i en annan kommun.

Veckoarbetstid

I RAMS redovisas skattad veckoarbetstid. I RAMS beräknas veckoarbetstid genom en s.k. syntetisk skattning. Följande tidsintervall beräknas 1-19 tim/ vecka, 20-34 tim/vecka och 35+ tim/vecka. Beräkningarna utgår bl.a. från lönebeloppet och tidsmarkeringen på kontrolluppgiften samt uppgifter från AKU om veckoarbetstid. För varje förvärvsarbetande beräknas sannolikheten för att personen ska tillhöra någon av de tre tidsintervallen. Dessa sannolikheter summeras för regioner och redovisningen sker som antal personer fördelade efter de tre tidsintervallen.

Värnplikt

Värnplikt ingår som ett av värdena i variabeln Aktivitet. I RAMS omfattar Värnplikt personer som har erhållit värnpliktsersättning under det aktuella året. Hur redovisningen sker finns beskriven under Aktivitet.

Växlande arbetsplats

Se Rörlig arbetskraft.

Yrkesställning

Yrkesställning anger om den förvärvsarbetande är egen företagare, anställd i eget AB eller anställd.

Ålder

Den ålder som redovisas i RAMS är personens uppnådda ålder vid årets slut.

Öppet arbetslösa

Med öppet arbetslösa menas i RAMS personer som erhållit arbetslöshetsunderstöd under året.

Arbetssökandesstatistik på delområde

Anmälningstid

Antal månader som den arbetssökande varit registrerad hos arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsstöd

Anger om den arbetssökande fått ersättning från arbetslöshetskassa, alfa eller om man inte fått någon ersättning.

Arbetsmarknadsåtgärder (Åtgärder)

Samtliga konjunkturberoende arbetsmarkandsåtgärder som AMS administrerar redovisas.

Ersättningsform

Arbetslöshetskassa, Alfa, ej ersättning.

Öppet arbetslösa

Personer registrerade vid arbetsförmedlingen inom sökandekategori 11+12+13 samt 96+97+98. Kategorierna benämns 11 "arbetslösa, platsförmedlingsservice", 12 "arbetslösa, vägledningsservice" och 13 "arbetslösa, väntar på beslut åtgärd" OBS fr.o.m december 2003 upphörde kategorierna 12 och 13. Kategori 96-98 används vid automatiska sökandekategoribyten.

BEFPAK

Befolkningsförändringar

Avser de av skattemyndigheten aviserade förändringarna av befolkningens sammansättning, t.ex. födslar, dödsfall, flyttningar och civilståndsförändringar.

Civilstånd

Redovisning av civilstånd utgår från hur man är registrerad i folkbokföringen. I BEFPAK innehåller civilståndet gift både personer som är gifta och personer i registrerat partnerskap. Med ej gifta avses ogifta, änklingar, änkor samt skilda.

Nyblivna frånskilda redovisas i den församling där de var folkbokförda vid skilsmässan. Nyblivna gifta redovisas i den församling där de var folkbokförda vid giftermålet.

I BEFPAK ingår personer som ingått partnerskap som gifta, skilda eller änkor/änklingar.

Döda

Dödsfall redovisas för den tidpunkt då dödsfallet inträffade.

Dödsrisk

Dödsrisker kan beräknas med olika metoder. Två sådana metoder tillämpas i tabellpaketen. I BEFPAK används s.k. "tabelldödsrisker" medan i statistikunderlag för befolkningsprognoser används intervalldödsrisker. Tabelldödsrisker eller den exakta dödsrisken definieras som qx=Risken att dö från uppnådd exakt x år till uppnådd exakt x + 1 år. Intervalldödsrisken definieras som qx=Risken att dö under ett år för de personer som vid årets början har fyllt x år men inte x + 1år.

EU27

EU27 refererar till de 27 länder som var med i den Europeiska unionen den 1 januari 2007. I BEFPAK redovisas EU-länder enligt den senaste indelningen. Nordiska länder som ingår i den Europeiska unionen redovisas däremot under Norden.

EU28

EU28 refererar till de 28 länder som ingick i den Europeiska unionen den 1 juli 2013. I BEFPAK redovisas EU-länder enligt den senaste indelningen. Nordiska länder som ingår i den Europeiska unionen redovisas däremot under Norden.

Familjeförhållande

Variabeln ingår i tabell 123. Gift innebär att föräldern är gift eller registrerad partner. Sambo innebär att modern och fadern är folkbokförd på samma fastighet och att de inte är gifta med varandra. Ensamstående är alla övriga föräldrar.

Flyttning

Flyttningsstatistiken - liksom all annan befolkningsstatistik - bygger på uppgifter från folkbokföringen. Från folkbokföringen kan man inte direkt få någon definition på flyttning. Folkbokföringen tillämpar följande huvudregel för rätt folkbokföringsort (undantagen utelämnas här): "En person anses bosatt på den fastighet där han regelmässigt vistas eller, när byte av bostad skett, kan antagas komma att regelmässigt visats under nattvilan eller motsvarande vila (dygnsvilan). Den som enligt denna regel kan anses bosatt på flera fastigheter anses bosatt på den fastighet där han med hänsyn till sin tjänst eller verksamhet och övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist."

Med samma terminologi definieras därför flyttning som att en person har bytt bostad och regelmässigt vistas i den nya bostaden. Tidpunkten för flyttningen definieras i statistiken som dag då flyttningen skedde. För inrikes flyttning registreras flyttning både som ut- och inflyttning. Vid redovisningen av flyttningar delas flyttningarna i två delar dels flyttningar över områdesgränsen dels flyttningar inom området. Avser flyttningsstatistiken t.ex. kommuner ingår i "flyttningar inom området" alla flyttningar inom kommunen.

Inflyttning från utlandet. För att bli registrerad som immigrant ska vistelsen i riket avse minst ett år enligt den praxis som tillämpas vid folkbokföringen.

Utflyttning till utlandet. För att bli registrerad som emigrant ska man ha för avsikt att bosätta sig stadigvarande i utlandet.

Flyttningsöverskott

Flyttningsöverskottet är skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade personer under en viss tidsperiod till och från ett visst område. Det är alltså antalet inflyttade minus antalet utflyttade. Värdet kan vara positivt eller negativt. Om värdet är positivt talar man om ett flyttningsöverskott, vilket innebär att fler personer har flyttat in i ett område än ut. Om värdet är negativt talar man om ett flyttningsunderskott; vilket innebär att färre personer har flyttat in i ett område än ut. Flyttningsöverskott brukar ofta kallas flyttningsnetto.

Folkbokföring

Folkbokföringsregistret är det grundläggande registret över Sveriges befolkning. Det är Skatteverket som har hand om folkbokföringen. I folkbokföringen finns uppgifter om Sveriges invånare: vilka som bor i Sverige, var de bor, deras medborgarskap och födelseland samt civilstånd. I folkbokföringen finns även uppgifter om födslar och dödsfall. Folkbokföringen ligger till grund för den officiella befolkningsstatistiken. Vem som ska vara folkbokförd och var i Sverige en person ska vara folkbokförd regleras i folkbokföringslagen SFS 1991:481. Enligt huvudregeln i folkbokföringsförordningen skall en person anses vara bosatt där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila.

Folkmängd

Antalet personer som finns folkbokförda vid en viss tidpunkt, inom ett visst område.

Folkmängden är synonymt med antalet invånare i ett visst område. I folkmängden ingår alla invånare oavsett medborgarskap. Asylsökande ingår däremot inte i folkmängden.

Folkökning

Folkökningen är antalet personer som folkmängden ökar (eller minskar) med från en tidpunkt till en annan.

Folkökningen för ett visst år beräknas som skillnaden mellan folkmängden det året och året innan.

Det finns ett alternativt beräkningssätt för folkökning. Med det beräknas folkökningen år n så här: Folkmängden år n‑1 + antal födda år n – antal döda år n + antal inflyttningar år n – antal utflyttningar år n + justeringsposten.

Födda

Med Födda avses i regel Levande födda. Med levande fött barn avses nyfödd som efter födelsen andats eller visat andra tecken på liv såsom hjärtslag, pulsationer i navelsträngen eller tydliga, spontana rörelser av skelettmuskulaturen. Ett nyfött barn, som fötts i Sverige, folkbokförs i den församling i vilken modern var folkbokförd vid nedkomsten. Om modern inte var folkbokförd vid nedkomsten, folkbokförs barnet endast om fadern var folkbokförd och vårdnadshavare. Ett nyfött barn, som fötts utomlands, folkbokförs enbart om modern var folkbokförd i Sverige vid nedkomsten eller att fadern var folkbokförd i Sverige samt vårdnadshavare.

Födelseland

Födelseland anger det land där personen är född.

Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid födelsetidpunkten. Politiska och geografiska förändringar kan i efterhand förändra födelselandet om humanitära skäl åberopas vid ansökan om förändring.

Fram till år 1947 räknades alla personer som fötts i utlandet som utrikes födda. Sedan 1947 registreras inte barn som fötts utomlands som utrikes födda om modern vid barnets födelse var folkbokförd i Sverige.

Födelseöverskott

Födelseöverskott är differensen mellan levande födda och döda under en given period, inom ett visst område.

Födelseöverskottet kan vara både positivt och negativt: det är positivt om fler fötts än dött och negativt om färre fötts än dött.

Förtätnings-/utglesningstal

Förtätnings-/utglesningstal i tabell 126 och 127 visar om det blir fler eller färre personer av en viss grupp i ett område. Man brukar använda detta mått för att se ifall det finns tendenser till segregation.

Den beräknas som en befolkningsgruppens flyttningsnetto i procent av den ingående folkmängden.

Inflyttningsland

Till vilket land man emigrerar från Sverige.

Justeringar

Under begreppet Justeringar redovisas eventuella födelser och döda och flyttningar som inträffat före den aktuella redovisningsperioden men som har rapporterats under denna period samt eventuella rättelser av tidigare gjorda aviseringar.

Kvartilålder

Nedre kvartilålder är den ålder, där 25% av individerna är yngre och 75% är äldre. Övre kvartilåldern är den ålder, där 75% av individerna är yngre och 25% äldre.

Medborgarskap

Medborgarskap är rättsligt bindande förhållande mellan en stat och en person (medborgare) där förhållandet innebär fullständiga politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en stat.

Man blir normalt automatiskt svensk medborgare när man föds i Sverige eller blir adopterad av svenska föräldrar.

Ett barn som föds utomlands av en mamma med utländskt medborgarskap och en pappa med svenskt medborgarskap blir svensk medborgare om föräldrarna är gifta.

Man kan också bli svensk medborgare genom att ansöka om det. De krav som en person måste uppfylla för att få svenskt medborgarskap är till exempel att ha varit stadigvarande bosatt i Sverige i fem år (fyra år för nordiska medborgare).

Inom befolkningsstatistiken redovisas endast ett medborgarskap för en person även om den person har fler än ett medborgarskap. I första hand redovisas det svenska medborgarskapet, sedan i fallande ordning medborgarskap i EES-länder, medborgarskap i länder utanför EES med vilka Sverige har socialförsäkringskonvention. Sist prioriteras övriga länder.

En person som tidigare var medborgare i ett land som upphört (exempelvis Serbien och Montenegro) registreras som okänt medborgarskapsland.

Medelfolkmängd

Medelfolkmängden är det genomsnittliga antalet personer i en befolkningsgrupp under en viss period.

Medelfolkmängd är vanligen genomsnittet av folkmängden i början och i slutet av ett kalenderår. Medelfolkmängden för en viss ålder kan beräknas efter uppnådd ålder (till exempel 10-åringar) eller födelsekohort (till exempel födda 2003).

Medelfolkmängd används som riskpopulation vid beräkning av exempelvis dödsrisker. Följande formel används för beräkning av medelfolkmängd:

M = (Pt + Pt-1) / 2.

M = Medelfolkmängd

Pt är folkmängden den 31/12 år t

Pt-1 är folkmängden den 31/12 år t−1

När händelser per 1 000 personer beräknas såsom dödsfall (dock ej spädbarnsdödlighet) och civilståndsändringar används i regel medelfolkmängden. Även vid beräkning av fruktsamhet används medelfolkmängden.

Medelålder

Med medelålder avses den ålder som erhålls, om man summerar invånarnas åldrar och sen dividerar med antalet invånare.

Medianålder

Medianålder är den "mittersta" åldern för ett områdes folkmängd, dvs hälften av områdets individer är äldre och hälften yngre än medianåldern.

Partnerskap

Mellan den 1 januari 1995 och 30 april 2009 gällde lagen om registrerat partnerskap. Lagen gjorde det möjligt för två personer av samma kön att registrera sitt partnerskap.

Partnerskapslagen har upphört att gälla vid utgången av april 2009. Det innebär att det inte är möjligt att låta registrera ett nytt partnerskap. Ett redan registrerat partnerskap fortsätter dock att vara ett partnerskap till dess partnerskapet upplöses eller omvandlas till ett äktenskap. Se även äktenskap. I BEFPAK ingår partnerskap och dess förändringar i gifta, skilda respektive änkor/änklingar.

Personer med svensk bakgrund

I SCB:s statistik definierade som person som är född i Sverige och har minst en inrikes född förälder..

Rörlighetstal

Visar om någon grupp i befolkningen flyttar mer än andra. Den beräknas med antalet in- och utflyttare dividerat med medelfolkmängden.

Statslös

Statslös är den person som inte har medborgarskap i något land. Enligt svensk lag kan en person inte bli av med sitt svenska medborgarskap om han eller hon därigenom blir statslös.

Summa förvärvs- och kapitalinkomst

Se INKOPAK.

Utbildning

Utbildningens inriktning och utbildningsnivå är hämtad från Utbildningsregistret. Dessa följer SUN-kodens (Svensk utbildnings nomenklatur) uppbyggnad.

Utflyttningsland

Från vilket land man kommer ifrån när man immigrerar till Sverige.

Utrikes födda/födelseland

Uppgifter om födelseland registreras vid invandringen. Om gränsjusteringar skett därefter har som regel ingen ändring gjorts i folkbokföringen, när det gäller beteckningen av födelseland. Om en kvinna som är folkbokförd i Sverige föder sitt barn utomlands, redovisas ändå barnet som fött i Sverige. Detta gäller fr.o.m. 1948. Före 1948 registrerades i folkbokföringen det faktiska födelselandet.

Politiska och geografiska förändringar kan medföra att personen i folkbokföringen kan förändra födelselandet om humanitära skäl åberopas vid ansökan om förändring. En person tillåts registrera exempelvis Bosnien-Hercegovina eller Estland som födelseland även om det aktuella landet inte fanns som självständig stat då personen föddes.

Utländsk bakgrund

Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är:

Utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.

Definition av begreppet finns redovisad i Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik (MIS 2002:3). Definitionen av begreppet ändrades 2003. Tidigare ingick även inrikes födda personer med en utrikes född förälder i begreppet.

Ålder m.m.

I statistiken över flyttningar, dödsfall, giftermål osv kan ålder vara redovisad på två olika sätt. Åldern kan avse den tidpunkt då händelsen inträffar. Redovisningen kan också ske efter ålder vid årets slut. Ibland kallas den senare redovisningen för "efter födelseår". I Statistikpaketen redovisas statistiken främst efter åldern vid årets slut (år t) dvs 0-åringar är födda år t, 1-åringar år t-1 osv. Denna definition där födelseåret avgör åldern gäller även redovisningen den 30 juni.

Några tabeller redovisar ålder vid händelse. Detta redovisas tydligt för berörda tabeller.

Återstående medellivslängd

Återstående medellivslängd är den, för varje ålder, genomsnittliga återstående livslängden för en person som nått denna ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Den återstående medellivslängden beräknas med hjälp av en livslängdstabell. Detta innebär att rättvisande jämförelse kan ske mellan områden. Det slumpmässiga utslaget i nivån för livslängden blir större ju mindre befolkningen är.

Äktenskap

Från och med den 1 maj 2009 gäller nya regler som rör äktenskap och vigsel. En persons kön har inte längre betydelse för möjligheten att ingå äktenskap. Det innebär att två personer av samma kön kan ingå äktenskap på samma villkor som par av olika kön.

I BEFPAK ingår samkönande äktenskap och dess förändringar i gifta, skilda respektive änkor/änklingar.

BILPAK

Avregistrerat fordon

Se Fordon.

Avställt fordon

Se Fordon.

Bilinnehav

Avser personbilar i trafik enligt fordonsregistret registrerade på fysiska personer enligt registret över totalbefolkningen.

Biltäthet

Avser antal fysiskt ägda personbilar i trafik per 1 000 invånare och 1 000 familjer Drivmedel I Bilpak redovisas drivmedlen bensin och diesel för personbilar, lastbilar och bussar.

Familjer med/utan bil/bilar

Familjers bilinnehav avseende personbilar i trafik registrerade på fysiska personer.Med familjer avses gifta/sambo och ensamstående. Som sambo räknas ett ogift par med gemensamt barn. Ogifta utan gemensamma barn räknas som ensamstående och bildar därmed två familjer.

Fordon

Fordon i trafik: Registrerat, icke avställt fordon.

Avregistrerat fordon: Fordon som skrotats eller förts ut ur landet och som ej anses att tas i trafik igen.

Avställt fordon: Om fordonets ägare anmäler till Vägverket, i samband med fordonets registrering eller senare, att han under viss tid ej kommer att bruka fordonet eller kommer att bruka det endast på sätt som är tillåtet ifråga om avställt fordon redovisas fordonet som avställt. Avställda fordon kvarstår således i fordonsregistret.

Fordonsbestånd

Fordonsparken enligt fordonsregistret vid årets slut.

Fordon i trafik

Se Fordon.

Fordonsslag

I Bilpak finns redovisning för fordonsslagen personbilar, lastbilar, bussar, släpvagnar (inkl. husvagnar), motorcyklar, traktorer, terrängskotrar och EU-mopeder. Uppgifterna avseende fordonsslag hämtas från fordonsregistret.

Fordonsägare

Det finns två typer av ägare: fysiska och juridiska personer. Juridiska personerAlla, oavsett bolagsform, som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet. Ett betydande antal företag är organiserade som personliga företag, som drivs av fysisk person, enkla bolag och partrederier. Dessa redovisas i Bilpak som juridiska personer.Alla juridiska personer har enligt en särskild lag, som trädde i kraft den 1 juli 1975, tilldelats ett organisationsnummer.

Fysiska personer

Fysiska personer avser folkbokförd befolkning.

Nyregistrerade fordon

Fordon som enligt fordonsregistret nyregistrerats under redovisningsåret.

Tjänstevikt i kilo

I Bilpak redovisas tjänstevikt för personbilar i ett antal olika viktklasser.

Totalvikt i ton

I Bilpak redovisas totalvikt för lastbilar och släpvagnar (exkl husvagnar) i viktklasserna 0,00-3,50 ton, 3,51-9,50 ton och 9,51-w ton.

Yrkesmässig trafik

Ett fordon i yrkesmässig trafik utför transporter för andras räkning mot ersättning, vilket normalt kräver ett speciellt trafiktillstånd från Vägverket. Tillstånd finns för taxi, buss och godstransporter.

Ägarkategori

Fysisk eller juridisk ägare. Definieras under Fordonsägare.

FASTPAK

Areal

Avser landarealen.

Biutrymmesyta (gäller småhus)

Yta för annat utrymme än boende tillhörande bostaden.

Bostadsyta (gäller småhus och flerbostadhus/hyreshus)

Bostadsyta ovan mark i utrymmen för boende.

Fastighet

All mark är indelad fastigheter. Till fastigheterna hör byggnader och anläggningar av olika slag. För fastigheter som är delade räknas med respektive fastighetsdel som egen fastighet om fastighetsdelarna har olika ägare och /eller är av olika fastighetstyp.

Fastighet-Taxeringsenhet

En fastighet är oftast det samma som en taxeringsenhet. Ibland kan två eller flera fastigheter tillsammans utgöra en taxeringsenhet. Men fastigheten kan också vara delad på flera taxeringsenheter. En taxeringsenhet tillhör någon av följande huvudtyper: lantbruksenhet, småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet, täktenhet, elproduktionsenhet, icke skattepliktig taxeringsenhet, övrig taxeringsenhet.

Hyreshus

Dels vanliga flerbostadshus med såväl hyres- som bostadsrätter, ungkarlshotell, servicehus, studenthem/-hotell och personalbostäder på skattepliktiga fastigheter, dels olika typer av lokalhus (kontor, butiker, hotell, restauranger, kiosker och parkeringshus) på skattepliktiga fastigheter.

Lokalyta (gäller hyreshus och industrier)

Lokalyta ovan mark för lokaler i hyreshus och industrier.

Skattepliktig - Icke skattepliktig taxeringsenhet

Taxeringsenheten kan vara antingen skattepliktig eller skattepliktig. En del av de offentligägda fastigheterna är icke skattepliktiga (användningen avgör). Exempel är fastigheter med daghem, skolor, sjukhus och andra vårdbyggnader, kyrka, kulturbyggnader, anläggningar för bad, sport och idrott, kommunikationsbyggnad och vissa andra (bl.a. egendom som ingår i nationalpark samt byggnader ägda av speciella institutioner).

Småhus

Separat bostadsbyggnad med 1-2 lägenheter för permanent boende samt fritidshus. Småhus med annan användning än boende kan förekomma.

Standard för småhus

Kvalitetsmått för småhus som är grundat på byggnadsmaterial och utrustning. Standardpoäng avser här den totala summan poäng för resp. småhus som erhållits vid standardangivelser (svar på 25 frågor) vid allmän fastighetstaxering.

Värdearea (gäller småhus)

Summan av bostadens yta ökad med 20 procent av biutrymmenas yta, dock högst 20 kvadratmeter.

Värdeår

Byggnadens nybyggnadsår justerat för sådana om- eller tillbyggnad som ökar byggnadens återstående livslängd.

GISPAK

Fastighetskoordinat

Ostlig respektive nordlig koordinat för fastighetens läge i rikets koordinatsystem.

INKOPAK

Arbetsinkomst

Summan av lön, aktiv och passiv näringsverksamhet, ersättning i samband med sjukdom, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret.

Beskattningsbar förvärvsinkomst

Taxerad förvärvsinkomst minskat med avdrag för allmän pensionsavgift, grundavdrag och sjöinkomstavdrag.

Bostadsbidrag

Bostadsbidrag betalas ut till barnfamiljer och till ungdomar utan barn. För att får bostadsbidrag måste du bo och vara folkbokförd i Sverige. Bostadsbidraget består av två delar. Den ena delen är ett bidrag för bostadskostnader. Den andra delen är ett särskilt bidrag för hemmavarande barn och varierar med antalet barn i familjen.

De som är gifta, sambo eller ensamstående och som inte har barn har också rätt till bidrag för bostadskostnaden. För att få bidraget måste den/de sökande har fyllt 18 men får inte ha fyllt 29 år.

Storleken av bidraget är beroende framförallt av följande tre faktorer: hushållets sammansättning, den bidragsgrundande inkomsten och bostadskostnaden.

Disponibel inkomst

Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar.

Skattepliktiga inkomster består bland annat av:

  • Sammanräknad förvärvsinkomst
  • Inkomst av kaptial.

Skattefria inkomst består bland annat av:

  • Bostadsbidrag
  • Barnbidrag
  • Studiestöd inkl. studielån
  • Ekonomiskt bistånd & introduktionsersättning för flyktningar.

Negativa transfereringar består bland annat av:- Återbetalning av studielån- Utbetalt underhållsbidrag. Det bör understrykas att disponibel inkomst inte är en fullständig mätare av ekonomisk välfärd i vid mening. Utanför mätningarna ligger bland annat egen produktion i hemmen, nyttan av offentlig konsumtion samt eventuella "svarta" inkomster.

Ej förvärvsarbetande

Ej förvärvsarbetande är de personer som inte hade någon arbetsinkomst eller vars arbetsinkomst inte översteg basbeloppet för inkomståret.

Ekonomiskt bistånd

Socialtjänsten ger personer rätt till bistånd från socialnämnden för sin försörjning och livsföring i övrigt, om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Med försörjning menas pengar för mat, hyra och andra levnadskostnader. Livsföring i övrigt omfattar allt annat som hör till en skälig levnadsnivå.

Rätten till bistånd är inte begränsad till vissa grupper, t ex gamla, sjuka eller barn, och inte heller till vissa situationer. Den omfattar alla människor som finns i kommunen och som behöver bistånd då behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, t ex av sig själv, av någon närstående eller av något annat samhällsorgan (sjukvården, försäkringskassan, arbetsmarknadsverket osv). Först när dessa inte kan tillgodose behovet är socialnämnden skyldig att ge bistånd inom ramen för socialtjänsten.

Ensamstående

Ensamstående är alla ej sammanboende, med eller utan barn, samt ogifta sammanboende utan gemensamma barn.

Familjetyperna

Familjetyperna är gifta/sambo, ensamstående kvinnor och ensamstående män. Som sambo räknas ogifta par med gemensamt barn. Som ensamstående räknas även ogifta par utan gemensamt barn. De tre familjetyperna indelas i sin tur i tre grupper; de som saknar hemmaboende barn, de som har hemmaboende barn under 18 år och de vars yngsta hemmaboende barn är minst 18 år.

Förvärvsarbetande

Förvärvsarbetande är de personer som har haft en arbetsinkomst som överstiger basbeloppet för inkomståret.

Gifta/sambor

Gifta/sambor är gifta par som bor tillsammans samt ogifta sammanboende med gemensamt barn.

Inkomstklass

Grupperingar baserad på förvärvs- och kapitalinkomst omfattar summan av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital (överskott).

Inkomst av kapital

Inkomst av kapital är bl.a. ränta på tillgodohavanden och andra fordringar, utdelningar, skuldränta, uthyrning av bostad och vinst eller förlust vid försäljning av värdepapper (t.ex. aktier) och fastigheter. Inkomst av kapital kan delas upp i överskott av kapital och underskott av kapital.

Överskott av kapital; ett positivt belopp>100 kronor utgör underlag för statlig inkomstskatt. Den statliga inkomstskatten på överskott av kapital är 30 procent.

Underskott av kapital ger ett avdrag i form av skattereduktion. Skattereduktionen är 30 procent av underskottet till och med 100 000 kronor. Om underskottet är större är skattereduktionen 21 procent på den del av underskottet som överstiger 100 000 kronor.

Inkomst av näringsverksamhet

Inkomst av näringsverksamhet är inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen kapital eller tjänst. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla.

En verksamhet är aktiv om man, i inte oväsentlig omfattning (minst en tredjedel av en vanlig anställning på heltid), har arbetat i verksamheten eller att verksamheten huvudsakligen har bedrivits med egen arbetsinsats. Verksamheter som är aktiv näringsverksamhet bildar tillsammans en förvärvskälla, även om verksamheterna är av helt olika slag. Om man inte har varit aktiv i verksamheten är det fråga om passiv näringsverksamhet. Varje verksamhet som är passiv bildar en särskild förvärvskälla.

Inkomst av tjänst

Inkomst av tjänst är inkomst minus avdrag.

Inkomst-tjänst: Lön (dvs kontant bruttolön), förmåner, sjukpenning m.m., kostnadsersättningar, allmän pension/tjänstepension, privat pension och livränta, ej pensionsgrundande ersättning, hobbyverksamhet, ersättningar från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag.

Avdrag-tjänst: Resor mellan bostad och arbetsplats, kostnader vid tjänsteresor, kostnader vid dubbel bosättning, övriga kostnader.

Medianinkomst

Medianinkomst anger det mittersta värdet. I INKOPAK har lika många individer (hela befolkningen) lägre resp högre inkomst än medianvärdet. I TAXOPAK har lika många inkomsttagare lägre resp högre inkomst än medianvärdet Medianinkomst.

Medianinkomst anger det mittersta värdet. I INKOPAK har lika många individer (hela befolkningen) lägre resp högre inkomst än medianvärdet. I TAXOPAK har lika många inkomsttagare lägre resp högre inkomst än medianvärdet.

Pension

Allmän pension/tjänstepension utgörs av tilläggspension, garantipension, inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Från och med år 2003 anpassas ålderspensionen för dem som är födda 1937 eller tidigare (personer som vid årsskiftet 2002/2003 var 65 år eller äldre) till den reformerade ålderspensionen. Det innebär att tidigare ålderspension i form av folkpension och ATP omvandlas till tilläggspension. Det innebär också att det tidigare grundskyddet, som bestod av folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag upphört och ersatts med garantipension. Den som är född 1938 eller senare får sin allmänna ålderspension i form av inkomstpension, premiepension och garantipension. Inkomstpension och premiepension är inkomstgrundade pensioner, som i huvudsak baseras på de förvärvsinkomster en person har under sitt liv. Nivån på garantipensionen är olika för gifta och ogifta och reduceras om man har inkomstpension eller om varit bosatt i Sverige kortare tid än 40 år. Garantinivån varierade från 76 377 kronor för gifta till 85 729 kronor för ogifta beroende på civilstånd och ålder för inkomståret 2004.

Vid samma tidpunkt upphörde även det särskilda grundavdraget. Grundavdraget har tidigare gjort att en del pensionärer inte alls behövt betala skatt på sin pension och att andra bara betalat en låg skatt. Fr.o.m. den 1/1-2003 beskattas pensionen på samma sätt som andra inkomster.

Med allmän pension avses ålderspension, om¬ställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension, hustrutillägg och skattepliktig del av barnpension.

Sammanräknad förvärvsinkomst

Summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.

Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, vilket avser inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital.

Sjuk- och aktivitetsersättning

Sjuk- och aktivitetsersättning består av sjukersättning och aktivitetsersättning. Respektive del är uppdelade i två delar en inkomstrelaterad och en garantiersättning.

Summa förvärvs- och kapitalinkomst

Summan av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och överskott av kapital.

Ålder

Ålder avser uppnådd ålder per år.

Statistikunderlag för befolkningprognoser

Fruktsamhet

Genom att sätta antalet levande födda barn av kvinnor i en viss ålder i relation till samtliga kvinnor i samma ålder erhåller man åldersspecifika fruktsamhetstal. Summan av de åldersspecifika fruktsamhetstalen för kvinnor 14-49 år kommer att det totala antal barn per 1000 kvinnor som tillhör de fruktsamma åldrarna. Detta tal kallas den summerade fruktsamheten. På engelska Total Fertility Rate förkortat (TFR).

Indextal för dödsrisker

Indextal för dödsrisker anger hur risktalen i den egna kommunen förhåller sig till rikets (hela riket=100). Är indextalen under 100 har männen/kvinnorna i kommunen lägre dödlighet än vad som gäller för hela riket. De flesta av kommunerna har enstaka dödsfall i åldrarna under 50 år. Det saknas kanske dödsfall i de flesta åldrarna vilket leder till att det saknas dödsrisker. I en del åldrar har det avlidit en eller ett par personer. Detta medför att det finns dödsrisker i tabellerna, som ibland är betydligt högre än rikets, vilket gör att indextalet blir mycket över 100. Av detta får man inte förledas att tro att man har högre dödsrisker än normalt i unga åldrar.Det totala antalet förväntade döda har erhållits genom att för varje åldersklass multiplicera antalet personer med rikets dödsrisker för respektive åldersklasser. Antalet döda har därefter summerats över alla åldersklasser. Vi beräkning av indextalen på totalraden har man sålunda eliminerat effekten av att kommunens åldersfördelning kan avvika från rikets (s.k. åldersstandardisering med indirekt metod).

Indextal för inflyttare

Indextal för inflyttare anger om de som flyttar in till kommunen har annan åldersfördelning än vad som gäller för samtliga inflyttare över kommungräns i riket. Samtliga inflyttningar över kommungräns i hela riket har satts till=100, såväl totalt som per åldersklass. Indextalen säger ingenting om det är fler eller färre som flyttar in i kommunen jämfört med andra kommuner.

Indextal för utflyttningsrisker

Indextalen för utflyttningsrisker anger hur rikstalen i den egna kommunen förhåller sig till rikets. Samtliga utflyttningar över kommungräns i hela riket har satts till=100, såväl totalt som per åldersklass.

In- och utflyttade i relativa tal

De inflyttades och de utflyttades köns- och åldersfördelning i relativa tal (promille). Talen är beräknade på flyttningar under den senaste treårsperioden.

Utflyttningsrisk

I statistikunderlaget används intervallflyttningsrisken som definieras som: Risken att flytta ut under ett kalenderår för personer som vid årets början har fyllt x år men inte x+1 år.

Utjämnade värden

Observerade värden utjämnas genom en anpassning till en matematisk funktion för att få bort taggigheten i kurvor för mindre regionala områden än riket.

OHÄLSOTAL

Ohälsotal Med ohälsotal menas summan dagar med sjukpenning, dagar med aktivitets- och sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med arbetsskadepenning dividerat med befolkning.

Kortadress: http://www.scb.se/paketdef

Designelement

SCB, Box 24300, 104 51 Stockholm | SCB, 701 89 Örebro | 08-506 940 00 | 019-17 60 00 | Kontakta oss | Presstjänst

Gilla oss på facebook  Gilla oss på Facebook | Följ oss på Twitter  Följ oss på Twitter