Frågor och svar

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna kring register­baserad hus­hålls‑ och bostads­statistik.

Vad innebär register­baserad hus­hålls‑ och bostads­statistik?

Enligt ett riksdags­beslut år 1995 ska nästa folk‑ och bostads­räk­ning bli helt register­baserad. Enskilda personer och fastig­hets­ägare behöver i fort­sätt­ningen inte fylla i upp­gifter om hus­hållet och bostaden på en fråge­blankett. De upp­gift­erna kommer istället att kunna samlas in genom att använda olika register. Framför allt genom det lägen­hets­register som har byggts upp av Lant­mäteriet och den folk­bok­för­ing på lägen­het som Skatte­verket har genomfört.

Baserat på register­uppgifter fram­ställer Statistiska central­byrån den hus­hålls‑ och bostads­statistik som är ett viktigt fakta­under­lag för kommunal och statlig verk­samhet inom bostads­bygg­ande, utvärd­ering av olika former av social väl­färds­politik samt för forskningen.

Sedan årtionden har Dan­mark och Fin­land använt lägen­hets­register och folk­bok­föring på lägen­het för att fram­ställa statistik. I Norge har detta gjorts sedan 2001.

Varför ett lägenhets­register?

Beslutsfattare, allmänhet och forskare saknar idag kunskap om hus­hållens samman­sätt­ning och vilken typ av lägen­het hus­hållen bor i. Lägen­hets­regis­tret är en för­ut­sätt­ning för att kunna folk­bok­föra personer på lägen­het. Det i sin tur skapar möjlig­het att fram­ställa helt register­baserad statistik över hus­håll, boende och bostad.

I dagsläget är ungefär 95 procent av befolk­ningen folk­bok­förd på lägenhet.

Varför behövs statistik om hushåll, boende och bostad?

Statistik om hushåll, boende och bostad utgör en av de grund­lägg­ande kunskap­erna som behövs om ett sam­hälle och används som under­lag för besluts­fattare, all­mänhet och forskare. Statistiken behövs på nationell, regional och kommunal nivå för planering, resurs­för­delning, forskning med mera.

När kommer statistik om hushåll och boende?

Statistiska central­byrån ska under 2012/2013 fram­ställa hus­hålls‑, boende‑ och bostads­statistik för leverans till EU senast i mars 2014. Inom EU finns en förord­ning om att en folk‑ och bostads­räk­ning ska genom­föras vart tionde år. Som en följd av att det nu finns ett nationellt lägen­hets­register och att folk­bok­föring sker på lägen­het kan även årlig total­räknad statistik produceras om hus­håll, boende och bostäder. Statistiska central­byrån planerar att nationellt publicera sådan löpande statistik med början inom några år.

Finns det inga andra sätt att samla in denna information?

Alternativet är att göra en folk‑ och bostads­räkning med blankett som ska fyllas i av alla personer över 15 år samt alla fastig­hets­ägare. Det görs i många andra länder i världen och det gjorde Sverige fram till 1990. Detta sätt är numera alldeles för dyrt och Riks­dagen har därför bestämt att statistiken ska fram­ställas från register.

Att framställa statistik genom att genomföra en urvals­under­sökning är inte heller möjligt efter­som resul­tatet ibland används för små regionala områden, t.ex. stads­delar. För att få god kvalitet på statistiken går det inte att använda en urvals­under­sökning.

Var hittar jag mitt lägenhetsnummer?

Ägaren till flerbostadshus och vissa små­hus är skyldig att på en väl synlig plats i byggnaden visa vilket lägen­hets­nummer respektive lägen­het har, och lämp­ligen vem som bor i lägen­heten. Det sätts för­slags­vis upp i trapp­upp­gångens entré­plan. De allra flesta små­hus är inte berörda av detta.

Ska bara Sverige göra detta?

I hela världen genomförs regel­bundet stora folk‑ och bostads­räk­ningar som samlar in samma typ av informa­tion. I Dan­mark och Fin­land har lägen­hets­register och folk­bok­föring på lägen­het använts för att fram­ställa statistik sedan år­tionden. I Norge har detta gjorts sedan 2001.

Inom FN och EU finns rekommendationer om att en folk‑ och bostads­räkning bör göras minst vart tionde år. Senast en folk‑ och bostads­räkning genom­fördes i Sverige var 1990.

Den 23 juni 2008 beslutade EU om en förord­ning om folk‑ och bostads­räkningar. Vart tionde år ska alla medlems­stater till­handa­hålla omfatt­ande upp­gifter om befolk­ning och bostäder. Den första statistiken ska avse 2011.

Vilka myndigheter är inblandade i arbetet?

Lantmäteriet har skapat ett register över samtliga lägen­heter. Kommunerna har fast­ställt belägen­hets­adresser för alla entréer och arbetar med att hålla lägen­hets­registret aktuellt. Skatte­verket arbetar  med att folk­bok­föra personer på lägen­het. Statistiska central­byrån producerar statistik.

Vad gör fastighetsägaren?

Ägare till flerbostadshus och vissa småhus har gett varje lägen­het ett lägen­hets­nummer enligt ett visst utseende. Sedan har de lämnat upp­gift om detta, samt en del upp­gifter om lägen­het­erna, till Lant­mäteriet i sam­band med nyupp­lägg­ningen. Fastig­hets­ägaren har också informerat de boende om det fast­ställda lägen­hets­numret samt satt upp det på väl synlig plats i byggnaden.

För flertalet småhus hämtas upp­gift­erna från fastig­hets­registret och ägaren behöver inte göra någon­ting. Alla fastig­hets­ägare ska fort­löpande lämna upp­gifter vid ändringar och komplett­eringar av lägen­hets­beståndet till kommunen.

Vad gör den boende?

De boende i flerbostads­hus och vissa små­hus har, på för­frågan från Skatte­verkets folk­bok­för­ings­enhet, med­delat vilket lägen­hets­nummer som lägen­heten har som man bor i. Boende i de flesta små­hus har inte behövt göra någonting.

I samband med flyttning meddelar de som flyttar lägen­hets­numret på den lägenhet man flyttar till.

Varför behöver min adress ändras?

Varje trappuppgång/entré måste ha en unik adress, en s.k. belägen­hets­adress, för att lägen­hets­registret och folk­bok­för­ingen på lägen­het ska bli rätt, därför har alla adresser kontroll­erats och ändrats om det inte har funnits en unik belägen­hets­adress med ett visst utseende.

Kontakta oss

Designelement

© 2008 SCB | SCB, Box 24 300, 104 51 Stockholm | SCB, 701 89 Örebro | 08-506 940 00 | 019-17 60 00 | scb@scb.se