Övningsuppgift - Diagram - Statistiska centralbyrån

Övningsuppgift - Diagram

Den här övningsuppgiften bygger på avsnittet Trender och analyser.


När du gjort en enkät och samlat in svaren vill du kunna presentera resultatet på ett bra sätt. Det är viktigt att de som läser om undersökningen förstår hur du har gjort och att de tabeller och diagram du visar är lätta att förstå.

I arbetet ingår:

  • Stapeldiagram
  • Tidsseriediagram
  • Histogram.

I den här övningen arbetar du med flera sorters diagram. Övningsuppgiften fungerar bra att arbeta med som en fortsättning på övningen Statistisk undersökning med enkät eller som en fristående övning med diagram. Som första övningsuppgift använder vi oss av data från Övningsuppgift - Statistisk undersökning med enkät. Om du gjort den övningsuppgiften använder du dina data från den. Om du inte har gjort den kan du använda det avsnittets hjälpmaterial.

Vi arbetar vidare med undersökningen om hur många i skolan som sysslar med en bollsport. Tabellerna 1 och 2 skulle de flesta förstå, men det finns bättre sätt att berätta om resultatet.

Tänk på att:

  • Sätta en tydlig rubrik till alla diagram.
  • Använda andelar och inte faktiska antalet om du bara frågar en del (till exempel 10 klasskompisar).
  • Namnge kategorierna = de svar man kunde välja mellan i enkäten, till exempel "Ja, är med i en klubb", "Ja, är inte med i en klubb", "Nej", "Osäker".
  • Göra tydliga staplar.

Stapeldiagram - steg för steg

Stapeldiagram använder du när du vill visa hur olika kategorier skiljer sig åt.
Under ditt diagram skriver du en kort förklarande text. Den ska förklara vad diagrammet handlar om så att man förstår. I det här fallet skriver du hur många av alla elever som frågades och hur frågan löd. Hur du valde ut dem som skulle svara på enkäten kan du skriva i den löpande texten före diagrammet.

1. Stapeldiagram utan gruppindelning

Tabell 1 kan vi göra om till ett stapeldiagram. Använd andelar av elever som ägnar sig åt en bollsport och inte det faktiska antalet. Fundera på varför det är bättre att använda sig av andelar än av antal på y-axeln.

Diagram 1. Andel elever som håller på med någon bollsport på min skola.

Stapeldiagram

Att svara på:

  • Är det flest flickor eller pojkar som svarat "”Ja, är inte med i klubb”?

2: Stapeldiagram med indelning efter kön

Tabell 2 kan vi också göra till ett stapeldiagram. Då får flickor och pojkar varsin del av staplarna i olika färg eller mönster. Använd andelar av flickorna och andelar av pojkarna som ägnar sig åt en bollsport och inte det faktiska antalet flickor repsketive pojkar.

Diagram 2. Andel elever som håller på med någon bollsport på min skola indelat efter kön.

Stapeldiagram

Att svara på:

  • Är det flest flickor eller pojkar som svarat "”Ja, med i klubb”?

Tidsseriediagram

I ett tidsseriediagram mäter man en egenskap hos observationsobjektet vid upprepade tillfällen över tid. Säg till exempel att Kalle har diabetes och att han regelbundet under ett års tid gör besök på vårdcentralen för att mäta insulinhalten i blodet. Kalle är observationsobjekt. Egenskapen vi mäter är insulinhalt. De upprepade tillfällena är varje gång Kalle går till vårdcentralen för att mäta sin insulinhalt.

Gör ett eget tidsseriediagram

  • Rita ett diagram.
  • Skriv in veckonumren för de tio senaste veckorna på x-axeln.
  • Sätt ut värden mellan noll och 20 timmar med en timme mellan varje punkt på Y-axeln.
  • För in hur många timmar du läst läxor varje vecka de senaste tio veckorna i diagrammet.
  • Länka samman punkterna för dina data med en linje.

Diagram 3. Läxläsning för mig vecka (   ) till och med (   ), år (         )

Tidseriediagram


Histogram

I ett histogram visar vi hur en egenskap varierar i en population eller i ett urval.

Populationen kan till exempel vara alla elever i din skola, och urvalet kan vara 3 elever i varje klass i din skola.

För att vi ska kunna göra ett histogram måste egenskapen vi är intresserade av gå att mäta på decimalnivå eller vara kontinuerligt som det också kallas. Det betyder att den kan anta alla möjliga värden. Om vi till exempel är mycket noggranna när vi mäter en person kan vi ange längden inte bara i centimeter utan också i millimeter och tiondels millimeter (till exemepl 159,1287345 centimeter).

Om variabeln inte går att mäta på decimalnivå/är kontinuerlig, så är den diskret. Det betyder att den bara kan anta ett visst antal värden. Om vi till exempel frågar hur många som är barn och vuxna i en familj får vi inga decimaler i svaret. Då kan vi inte göra ett histogram. I histogrammet sitter staplarna längs x-axeln ihop. Det gör de för att läsaren ska förstå att värdena längs x-axeln hänger ihop, eller är kontinuerliga. I stapeldiagram är staplarna uppdelade efter kategorier, men så är det alltså inte i histogram.

Gör ett eget histogram

  • Rita ett diagram.
  • Skriv in längd i centimeter från 130 cm till 150 cm på x-axeln. Mellan varje markering på x-axeln ska det vara 2 cm.
  • Sätt ut värden mellan 0 och 10 på y-axeln. Det är värdena för hur många elever som har en viss längd.
  • Ta reda på hur långa dina klasskamrater är. För in hur många klasskamrater som har en viss längd i diagrammet tills alla klasskamraterna är inritade.

Diagram 4. Längden i centimeter på elever i din klass

Histogram

Att svara på:

  • Kan du i histogrammet se hur många elever det är sammanlagt som går i din klass?
  • Hur många är det som är 140 cm eller längre?
  • Vilken längd är vanligast?

Beräkna ett medelvärde från histogrammet

För att beräkna medellängden av de elever som ingår i histogrammet ovan summerar vi först alla längder och dividerar sedan summan med antalet elever. Så här ser formeln ut:

medellängd = total längd/antal elever

Nu kan du beräkna medelvärdet av de värden som ditt histogram består av.

Designelement

SCB, Box 24300, 104 51 Stockholm | SCB, 701 89 Örebro | 08-506 940 00 | 019-17 60 00 | Kontakta oss | Presstjänst

Gilla oss på facebook  Gilla oss på Facebook | Följ oss på Twitter  Följ oss på Twitter