Vi behöver hjälp att tolka siffrorna
Först en kort briefing och sedan en fördjupad analys. Då är det hela vår statistiska enhet, med både nationalekonomer och statistiker, som går igenom siffrorna på längden och tvären, säger Hillevi Engström i en intervju för Källa:SCB den 22 augusti 2011.
Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister sedan 2010 med ansvar för Arbetsliv och Arbetsmarknad.
Vilken betydelse har AKU för dig som arbetsmarknadsminister?
Den betyder naturligtvis väldigt mycket. Som tidigare ordförande i Arbetsmarknadsutskottet bad jag SCB komma till utskottet för att få förklaring till siffrorna. Jag är inte statistiker och heller inte nationalekonom. Men jag har väldigt stor nytta av AKU – och överhuvudtaget statistik från SCB. Den är tillförlitlig och användbar.
När siffrorna kommer analyserar tjänstemännen resultaten och sedan har vi en genomgång på drygt en timme. Och den är obligatorisk för mina medarbetare, just eftersom vi då går igenom allt. Först en kort briefing och sedan en fördjupad analys. Då är det hela vår statistiska enhet, med både nationalekonomer och statistiker, som går igenom siffrorna på längden och tvären!
Vi politiker behöver hjälp att tolka siffrorna – man behöver inte vara expert på allt. Och att SCB fortfarande kommer till utskottet innebar att jag införde en bra tradition!
Tillfällen då AKU har varit avgörande för beslut?
Det är en viktig information tillsammans med annat. Men just när det gäller de svaga grupperna på arbetsmarknaden, så har den varit av stort värde. Jag jobbar mycket med utlandsfödda och just när det gäller att studera skillnaderna mellan svenskfödda och utlandsfödda har AKU varit av konkret nytta. Erik Ullenhag, Tobias Billström och jag själv har startat ett projekt för att fånga statistiken och ge bättre fakta i ämnet. Det visar sig att glappet har minskat mellan dessa båda grupper, men trots allt är det en enorm skillnad! Vi vill också belysa hur stor del av de utlandsfödda som har bra utbildning, men som ändå saknar jobb. Vi kommer att kontakta företag och organisationer för att visa att så här ser det faktiskt ut! Att visa grafer på läget ger en konkret bild. I rena tal har vi dock aldrig varit så många i jobb som nu!
Vilka utmaningar ser du för den svenska arbetsmarknaden på kort och lång sikt?
De som befinner sig utanför arbetsmarknaden – utrikes födda, unga utan utbildning, dvs. de som inte har någon grund att stå på, är en utmaning. Vi arbetar nu med budgeten, men här gäller det att jobba på lång sikt. På kort sikt försöker jag vara ute och resa runt för att träffa just de här tre grupperna. Men här måste jag verkligen vädja; det här är inget som en regering kan lösa själva – det måste till ansträngningar från alla för att anställa dessa grupper!
Uppgifter som saknas i AKU och som du skulle vilja få bättre belyst?
Det finns färre uppgifter om funktionsnedsatta. Här kommer rapporter endast vartannat år – de skulle jag vilja se mer frekvent.
Generellt tror jag att vi som inte är statistikproffs behöver mer förklaringar i text, inte bara en graf. Alltså att bryta ner informationen i mer text till vanliga begrepp, det önskar jag mig. Dessutom undrar jag över jämförbarheten mellan EU-länderna – fungerar den? Vi i Sverige är väldigt seriösa, som jag uppfattar det. När vi diskuterar jämförbarhet och var gränserna går för begreppet ungdomsarbetslöshet i Norden, så visar det sig att vi menar olika – att vi har olika mått. Är ändå uppgifterna jämförbara, undrar Hillevi Engström.
Hassan Mirza, ansvarig för AKU vid SCB:
– Jämfört med 1990-talet har jämförbarheten mellan länderna förbättrats avsevärt, men vissa olikheter i förutsättningar och tradition i statistikframställning och olikheter på ländernas arbetsmarknadsstruktur försvårar jämförelser – men ja, i stort sett är uppgifterna jämförbara.