Att mäta priser – ingen enkel match
Att mäta priser kan tyckas enkelt. I butiken möts man av en prislapp på varje vara och priset kan lätt avläsas. Men så fort man vill göra en jämförelse, som att följa prisutvecklingen över tiden, uppstår mättekniska utmaningar.
Att mäta priser kan tyckas enkelt. I butiken möts man av en prislapp på varje vara och priset kan lätt avläsas. Men så fort man vill göra en jämförelse, som att följa prisutvecklingen över tiden, uppstår mättekniska utmaningar. Den där damkappan i beige ull som prismättes förra månaden är slutsåld. I butiken finns en annan kappa som till synes verkar likvärdig, dock av ett annat märke, och plötsligt är den dubbelt så dyr. Kan man då verkligen säga att priset har fördubblats på en månad?
Den berömda korgen
Vid Enheten för prisstatistik på SCB arbetar närmare 40 personer med de fyra produkterna: konsumentprisindex, KPI, prisindex i producent- och importled, tjänsteprisindex och köpkraftspariteter. Den mest kända produkten är KPI som avser att mäta prisutvecklingen för den privata konsumtionen – en ”korg” av typiska varor och tjänster för konsumenten. För att korgens innehåll ständigt ska vara aktuellt och spegla den svenska konsumtionen, ändras den årligen genom ett nytt urval baserat på information från nationalräkenskaperna och hushållsbudgetundersökningen. För att få en jämförbar tidsserie krävs att varorna i korgen ska ha samma kvalitet över tiden. Bedömningen av kvalitetsförändringar, t.ex. som i fallet med damkappan, är en viktig och svår del i beräkningen av KPI. Eftersom KPI är viktig samhällsstatistik, bl.a. som mått på inflationen, tas alla beslut om större metodförändringar av Nämnden för Konsumentprisindex. Den består av forskare och viktiga användare som Riksbanken, och har det slutliga avgörandet, allt för att säkerställa att man mäter det som verkligen avses med KPI.
Jämförbarhet över tiden, en utmaning
Även i beräkningen av tjänste- och producentprisindex skapar kraven på jämförbarhet över tiden utmaningar. Ett exempel är bilar där den specifika produkten som prismäts varje månad måste ha samma specifikationer, t.ex. antal dörrar och tillval. Annars måste en kvalitetsvärdering göras. Prisindex i producent- och importled avser att mäta prisutvecklingen på inhemsk produktion och import till Sverige, totalt och för olika varugrupper. Allteftersom tjänsteproduktionens andel av BNP växt, har behovet av korrekta volymberäkningar av tjänsteproduktionen ökat. Tjänsteprisindex täcker i dag upp cirka 60 procent av näringslivets tjänsteproduktion och har utvecklats snabbt under 2000-talet. Genom köpkraftsparitetsundersökningen producerar SCB tillsammans med övriga europeiska statistikmyndigheter, prisnivåjämförelser gentemot resten av Europa. Där ligger utmaningen i att skapa en korrekt jämförelse mellan länder, snarare än över tiden.
Viktiga användare
Användare av prisstatistiken är förutom Riksbanken, Nationalräkenskaperna, för deflatering av BNP, Finansdepartementet, Eurostat, samt företagare och privatpersoner som använder prisstatistik för avtalsregleringar. Prisstatistik är viktig statistik och står ständigt inför ökade kvalitetskrav och förändring i takt med att konsumtions- och produktionsmönster förändras. Förutom produktion och utveckling av prisstatistiken på hemmaplan, arbetar SCB också med att i samarbete med Sida förbättra utvecklingsländers metoder och rutiner på området.