Vändpunkt för industrins investeringar 2006?

Industriföretagen redovisar investeringsplaner för den svenska verksamheten år 2006 som uppgår till 57 miljarder kronor i löpande priser, enligt SCB:s enkät i oktober. Planerna innebär att investeringarna minskar något efter den kraftiga ökning som väntas för 2005. Investeringarna under 2005 beräknas uppgå till 59 miljarder kronor, en kraftig ökning med drygt 20 procent jämfört med 2004.

Under 2005 redovisar de flesta industribranscherna ökande investeringsvolymer, men i flera fall från en låg nivå. Stora projekt inom massa- och pappersindustrin, den kemiska industrin och transportmedelsindustrin börjar bli klara och de investeringsplaner som redovisas för 2006 tyder på en lägre investeringsnivå detta år. Uppgifterna för 2005 innebär volymökningar med drygt 40 procent för såväl transportmedelsindustrin som massa- och pappersindustrin. Inom den kemiska industrin samt metallverk och metallvaruindustri beräknas ökningarna stanna under 20 procent.

Den i särklass kraftigaste ökningen under 2005 redovisas inom gruvindustrin, där investeringsnivån beräknas öka med mer än 150 procent jämfört med 2004 och där planerna för 2006 tyder på en ytterligare höjning av nivån. Investeringarna inom gruvindustrin når därmed den högsta nivån sedan 1980-talet.

Industrins investeringar 1994 – 2006 Utfall 1994 – 2004, planer 2005 och 2006

Kraftig ökning av energisektorns investeringar
Energisektorns investeringar för år 2005 beräknas uppgå till 20 miljarder kronor i löpande priser, en volymökning med 25 procent jämfört med 2004. De investeringsplaner som redovisas för år 2006 uppgår till 22 miljarder kronor i löpande priser. Planerna tyder på en ytterligare ökning med närmare 10 procent jämfört med 2005 års höga nivå.

Varuhandelns investeringar
Varuhandelsföretagen redovisar investeringar för 2005 som beräknas uppgå till 12,3 miljarder kronor, en volymökning med drygt 20 procent jämfört med 2004. Partihandelsföretagen svarar för en kraftig ökning, medan såväl handel och service av motorfordon som detaljhandeln redovisar sjunkande investeringsnivåer under året. Investeringsplanerna som redovisas för 2006 uppgår till 9,2 miljarder kronor, uppgifter som tyder på betydligt lägre investeringsnivå.

Företagen inom uthyrning, forskning och företagstjänster redovisas investeringar för år 2005 som uppgår till 6,3 miljarder kronor, uppgifter som innebär en i stort oförändrad investeringsnivå jämfört med år 2004. De investeringsplaner som redovisas för år 2006 som uppgår till 5,3 miljarder kronor, och tyder på en nedgång i investeringsaktiviteten.

Bank- och försäkringsföretagen beräknar investeringarna för år 2005 till 3,4 miljarder kronor, vilket innebär samma nivå som för 2004. Investeringsplanerna för 2006, 2,4 miljarder kronor, tyder på en kraftig minskning av investeringsvolymen jämfört med år 2005.

Investeringar för byggnadsverksamheten
Byggföretagens investeringar beräknas uppgå till 3,7 miljarder kronor, exklusive vägar och järnvägar, en kraftig höjning av investeringsnivån med drygt 40 procent. Investeringsplanerna för 2006 redovisas till 3,2 miljarder kronor, vilket tyder på en lägre investeringsnivå jämfört med innevarande år.

Investeringsnivån inom transport och magasinering minskar
Företagen inom transport, magasinering och kommunikation redovisar investeringar för år 2005 som beräknas uppgå till 21 miljarder kronor i löpande priser. Uppgifterna innebär en minskning av investeringsvolymen med 5 procent jämfört med 2004. De planer som lämnats för 2006, totalt 17 miljarder kronor, innebär en fortsatt minskning av investeringsvolymen. Starka investeringsplaner för järnvägs- och kollektivtrafik påverkar nivån positivt såväl 2005 som 2006, medan investeringarna i post- och telekommunikation väntas minska kraftigt under 2006.

Ökande bostadsinvesteringar både 2005 och 2006
Fastighetsföretagens investeringar beräknas för år 2005 uppgå till 40 miljarder kronor, en ökning av investeringarna med 10 procent jämfört med 2004. Det är framför allt investeringarna i nyproduktion av bostäder som ökar, ökningarna beräknas till drygt 20 procent 2005 och ännu något högre under 2006. För investeringarna i industrilokaler och andra lokaler väntas ökningen stanna vid 5 procent 2005.
För år 2006 redovisar fastighetsföretagen investeringsplaner som uppgår till 41 miljarder, vilket tyder på en oförändrad eller svag uppgång i investeringsnivån jämfört med 2005.

Sammanställning

	Miljarder kronor löpande priser 2005	Procentuell förändring 2000 års priser 2005/2004
Industri	58,8	22
Energi	19,8	25
Varuhandel	12,3	20
Företagstjänster	6,3	0
Banker, försäkringsbolag	3,4	0
Byggnadsverksamhet	3,7	40
Transport och kommunikation	21,3	-5
Fastighetsförvaltning	39,7	10

Verkställda och förväntade investeringar 2004 - 2006. Uppgifter enligt oktoberenkäten 2005

SNI Branschgrupp	Byggnader och anläggningar			Maskiner och inventarier			Totalt
	2004	2005	2006	2004	2005	2006	2004	2005	2006
Industri för
-insatsvaror	2 661	2 570	1 908	21 842	30 979	29 543*	24 503	33 549	31 451*
-investeringsvaror	1 192	1 232	1 565	11 601	15 410	15 745	12 793	16 642	17 310
-varaktiga konsumtionsvaror	220	167	164	1 084	942	768	1 304	1 109	932
-icke varaktiga konsumtionsvaror	1 953	1 314	1 131	7 398	6 140	5 953	9 351	7 454	7 084

C Utvinning av mineral	73	94	101	1 211	3 723	5 415	1 284	3 817	5 516
D Tillverkning	5 953	5 189	4 667	40 714	49 748	46 594	46 667	54 937	51 261
därav
20 Trävarutillverkning	454	457	246	1 863	1 954	1 733	2 317	2 411	1 979
21 Massa-, papp, pappersvaruindustri	808	841	529	6 667	9 613	7 137	7 475	10 454	7 666
22 Förlag, grafisk produktion	123	61	35	1 526	1 288	1 231	1 649	1 349	1 266
24 Tillv av kemikalier, kemiska produkter	1 133	773	833	4 391	4 495	5 485	5 524	5 268	6 318
27-28 Metallverk, metallvaruindustri	648	614	441	4 855	5 857	5 811	5 503	6 471	6 252
29 Maskinindustri	501	483	592	3 266	3 298	3 638	3 767	3 781	4 230
30-33 Tillv av el- o optikprod	183	144	297	1 790	2 335	2 328	1 973	2 479	2 625
34-35 Tillv av transportmedel	531	666	874	7 890	11 714	11 326	8 421	12 380	12 200
CD Totalt industri	6 026	5 283	4 768	41 925	53 471	52 009	47 951	58 754	56 777

40 El, gas o värmeförsörjning	1 065	2 053	2 385	13 671	17 754	19 815	14 736	19 807	22 200
45 Byggverksamhet	166	202	273	2 473	3 466	2 971	2 639	3 668	3 244
-Vägar, järnvägar^[1]	16 148	15 159	16 027	..	..	..	..	..	..

50 Handel med och service av motorfordon	497	453	303	1 102	1 147	1 076	1 599	1 600	1 379
51 Parti- och agenturhandel	606	791	442	2 895	4 947	3 253	3 501	5 738	3 695
52 Detaljhandel, rep av hushållsartiklar	2 022	1 489	1 043	3 135	3 474	3 106	5 157	4 963	4 149
G Handel totalt	3 125	2 733	1 788	7 132	9 568	7 435	10 257	12 301	9 223

60-64 Transport, magasinering och kommunikation	6 997	6 816	5 922	15 815	14 440	10 761	22 812	21 256	16 683

65.1-66 Banker, försäkringsbolag	1 198	1 170	654	2 111	2 185	1 789	3 309	3 355	2 443

70 Fastighetsbolag	32 897	38 723	39 970	1 104	962	830	34 001	39 685	40 800
därav bostäder	13 065	16 611	19 211

71-73,74.2 Företagstjänster, uthyrning; data- och tekniska konsulter, forskning och utveckling	290	408	252	6 337	5 919	5 056	6 627	6 327	5 308

* Korrigerad uppgift För Maskiner och inventarier från 39 543 till 29 543. Totalt för industri för insatsvaror från 41 451 till 31 451.

Definitioner och förklaringar

Investeringsenkäten i oktober omfattar företag inom industri, el- och värmeverk, handel, bygg- och anläggningsverksamhet, banker och försäkringsbolag, transport och magasinering, fastighetsförvaltning samt vissa företagstjänster. Samtliga företag med mer än 200 anställda, samt ett urval bland företag med 20 - 199 anställda undersöks. Uppgifter för industriföretag med 10 - 19 anställda skattas av SCB enligt särskild modell. Inom företagstjänster samt bygg- och anläggningsverksamhet undersöks företag med 10 anställda och fler.
Beträffande de fastighetsförvaltande företagen tillfrågas samtliga företag som äger fastigheter till ett taxeringsvärde överstigande 200 miljoner kronor. Övriga företag med fastigheter taxerade till 10 miljoner eller mer undersöks genom urval.
Investeringsenkätens uppgifter avviker från nationalräkenskapernas genom att nationalräkenskaperna använder ett vidare investeringsbegrepp. I detta ingår datorprogram, såväl köpta som egenproducerade, leasing av kapitalföremål, där nationalräkenskaperna eftersträvar en fördelning på användande bransch samt korttidsinventarier. Nationalräkenskaperna kompletterar även investeringsenkätens uppgifter med skattningar för småföretag som ej undersöks i enkäten.
Erfarenhetsmässigt avviker företagens faktiska investeringar från de förväntade på ett delvis systematiskt sätt. SCB utnyttjar detta förhållande då vi på grundval av företagens uppgifter gjort en bedömning av investeringsvolymen 2006.