Europaparlamentsval 2009:

Många förstagångsväljare vid årets Europaparlamentsval

Jämfört med Europaparlamentsvalet 2004 har antalet röstberättigade svenska medborgare folkbokförda i Sverige ökat med cirka 4 procent och beräknas vara cirka 6 900 000 vid Europaparlamentsvalet den 7 juni i år. Ett stort antal av dem får rösta för första gången. Många väljare är dock osäkra på om de ska rösta och i så fall på vilket parti.

Vid Europaparlamentsvalet i juni är antalet förstagångsväljare i ett Europaparlamentsval cirka 588 000 personer. Det innebär att cirka 8 procent av väljarkåren har nått rösträttsåldern sedan 2004 års Europaparlamentsval. Jämför man istället med hur många som nått rösträttsåldern sedan riksdagsvalet den 17 september 2006 uppgår antalet till cirka 336 000 personer.

Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar nu tabeller om de preliminärt röstberättigade inför Europaparlamentsvalet 2009 på webbplatsen. I tabellerna redovisas preliminära uppgifter om de röstberättigade svenska medborgarna som är folkbokförda i Sverige. Redovisningen innehåller emellertid inte uppgifter om röstberättigade utlandssvenskar samt EU-medborgare folkbokförda i Sverige som begärt att bli upptagna i röstlängden Vid Europaparlamentsvalet 2004 uppgick dessa två grupper tillsammans till cirka 157 000 personer.

De preliminärt röstberättigade vid Europaparlamentsvalet redovisas efter kön, ålder och region.

Källa: SCB:s valstatistik

Få avser att rösta i Europaparlamentsvalet 2009

I SCB:s Partisympatiundersökning (PSU) som genomfördes i november 2008 ställdes frågor kring deltagande i Europaparlamentsvalet den 7 juni 2009. Knappt hälften av de tillfrågade, 49 procent, uppgav vid intervjutillfället att man kommer att rösta i valet. Det var 27 procent som uppgav att man inte kommer att rösta, medan 24 procent uppgav att man inte vet hur man kommer att göra.

I samma undersökning ställdes även frågan om man skulle rösta ifall det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna. Andelen som uppgav att de då skulle rösta uppgick till 86 procent.

Källa: Partisympatiundersökningen (PSU), SCB

Andelen som uppgav att de kommer att rösta vid 2009 års val till Europaparlamentet är högre bland dem som är positivt inställda till det svenska medlemskapet i EU än bland dem som är mot. Lägst är dock andelen bland dem som inte har någon åsikt om det svenska EU-medlemskapet.

Källa: Partisympatiundersökningen (PSU), SCB

Av de röstberättigade vid det svenska valet till Europaparlamentet 2004 valde 37,9 procent att utnyttja sin rösträtt. Det var en minskning med nästan en procentenhet jämfört med valet 1999.

Källa: SCB:s valstatistik
Kommentar: Observera att i tabellen ovan redovisas antal röstberättigade på valdagen. I tabell 1 redovisas det preliminära antalet röstberättigade.

Många osäkra inför partival

Av dem som i Partisympatiundersökningen i november 2008 uppgav att de har för avsikt att rösta i Europaparlamentsvalet i år var det 38 procent som inte vet vilket parti de tänker rösta på. Andelen var högre bland kvinnor än bland män – 44 procent jämfört med 33 procent. Av tabellen nedan framgår hur partivalen fördelade sig bland dem som avser att rösta och som uppgav vilket parti de tänker rösta på. Övriga partier utgörs i huvudsak av Sverigedemokraterna (1,1 procent). 

Källa: Partisympatiundersökningen (PSU), SCB

Källa: SCB:s valstatistik