Nationalräkenskaper, 4:e kvartalet 2008:
BNP föll kraftigt
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) minskade med 4,9 procent fjärde kvartalet 2008, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2007. En kraftig minskning av lagerinvesteringarna bidrog starkast till den negativa BNP-utvecklingen, men även hushållens konsumtionsutgifter och exportnettot gav kraftigt negativa bidrag.
Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2008 minskade BNP med 2,4 procent. Vid stora förändringar i ekonomin blir säsongsrensade värden mer osäkra eftersom säsongsrensning bygger på olika modellantaganden och prognoser.
Procenttalen avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och sysselsättningen används kalenderkorrigerade värden.
Hushållens konsumtionsutgifter minskade med 3,3 procent. De kraftigaste minskningarna hade utgifter för inköp av fordon samt driftkostnader för fordon och svenskars konsumtion i utlandet. Utgifter för boendekostnader, teletjänster samt hälso- och sjukvård bidrog positivt till utvecklingen. Hushållens konsumtionsutgifter gav ett negativt bidrag till BNP-utveckling med 1,5 procentenheter.
De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,1 procent. De statliga konsumtionsutgifterna minskade med 1,9 procent medan utgifterna för kommuner och landsting ökade med 0,9 procent. Den offentliga konsumtionen påverkade inte BNP-utvecklingen.
Fasta bruttoinvesteringar minskade med 1,2 procent. Kraftigt sjunkande investeringar i bostäder bidrog till nedgången. Investeringar i maskiner hölls uppe av leasingfinansierade maskin- och transportmedelsinvesteringar. Näringslivets investeringar minskade med 1,9 procent. Offentliga myndigheters investeringar ökade med 1,8 procent. Fasta bruttoinvesteringar gav ett negativt bidrag med 0,2 procentenheter till BNP-utvecklingen.
Lagerinvesteringar drog ned BNP-utvecklingen med 1,8 procentenheter. Det var främst neddragningar av lagren inom industrin av varor i arbete och färdiga varor samt lagren inom partihandeln som bidrog till nedgången. Lagerminskningen var överraskande, då en lagerökning snarare var förväntad med bakgrund av den minskade efterfrågan i ekonomin. Resultatet skulle kunna vara ett uttryck för att produktionen har en hög anpassningsförmåga.
Exporten visade en nedgång och minskade med 7,2 procent medan importen minskade med 5,4 procent. Exporten och importen av varor, främst motorfordon, sjönk kraftigt medan exporten och importen av tjänster ökade. Exportnettot drog ner BNP-utvecklingen med 1,3 procentenheter.
Produktionen inom näringslivet minskade med 6,1 procent. Varuproduktionen minskade med 8,3 procent. Motorfordonsindustrin sjönk kraftigast, men majoriteten av branscherna uppvisade negativ utveckling. Tjänsteproduktionen minskade med 4,8 procent. Parti- och detaljhandeln samt uthyrning, data och andra företagstjänster bidrog starkt till den negativa utvecklingen. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,7 procent.
Antalet arbetade timmar i hela ekonomin minskade med 1,3 procent och antalet sysselsatta var oförändrat. Detta innebar en minskad medelarbetstid. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 1,0 procent men eftersom produktionen minskade ännu mer blev effekten ändå en kraftigt minskad arbetsproduktivitet i näringslivet.
Hushållens disponibla inkomster steg med 4,6 procent i löpande priser och med 1,3 procent justerade för inflation. Sparkvoten, inklusive premie- och tjänstepensionssparande, uppgick till 7,4 procent fjärde kvartalet vilket är en ökning med drygt fyra procentenheter jämfört med fjärde kvartalet 2007. Det var främst hushållens konsumtionsminskning som bidrog till ökningen av sparkvoten.
Helåret 2008
BNP minskade med 0,2 procent.
Hushållens konsumtionsutgifter minskade med 0,2 procent. Utgifter för inköp av fordon samt driftkostnader för fordon minskade samtliga kvartal och bidrog kraftigast till nedgången för helåret. Utgifter för hemelektronik gav ett positivt bidrag till hushållens konsumtion.
Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,3 procent. Kommunernas och landstingens utgifter ökade med 2,0 procent. Statens utgifter minskade med 0,4 procent. Sociala naturaförmåner ökade under året. Ökningen förklaras för statens del av ökade tandvårdsutgifter till följd av tandvårdsreformen. Inom kommuner och landsting har fler privata aktörer inom vård och utbildning tillkommit.
Fasta bruttoinvesteringar ökade med 3,5 procent. Investeringar i maskiner ökade medan bostadsinvesteringarna sjönk under året. Investeringarna i näringslivet ökade med 3,3 procent och i offentliga myndigheter med 4,4 procent.
Lagerinvesteringarna drog ned BNP-utvecklingen med 0,7 procentenheter.
Exporten ökade med 1,7 procent och importen med 3,0 procent. Export och import av tjänster utvecklades starkare än utrikeshandeln med varor. Exportnettot drog ned BNP-utvecklingen med 0,4 procentenheter.
Produktionen i näringslivet minskade med 0,4 procent. De varuproducerande branscherna minskade med 1,3 procent medan de tjänsteproducerande ökade med 0,2 procent. Tillverkningsindustrin minskade mest. Störst ökning hade företag inom utbildning, hälso- och sjukvård. Inom de offentliga myndigheterna ökade produktionen med 0,4 procent.
Antalet arbetade timmar i den totala ekonomin ökade med 1,6 procent och antalet sysselsatta med 0,9 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta med 2,4 respektive 2,1 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 0,5 procent och antalet sysselsatta med 1,6 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 2,7 procent.
Sektorräkenskaper 2008
År 2008 ökade hushållens disponibla inkomster med 6,2 procent i löpande priser jämfört med 2007. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,3 procent. Lönesumman ökade med 5,8 procent i löpande priser.
Hushållens sparande ökade med 55 miljarder kronor och uppgick till 198 miljarder kronor i löpande priser år 2008. Ökade löneinkomster i kombination med låg hushållskonsumtion bidrog till denna utveckling. Hushållens finansiella sparande uppgick till 150 miljarder kronor. Sparkvoten uppgick till 11,9 procent. Det motsvarar en ökning med knappt tre procentenheter jämfört med år 2007. Sparkvoten beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 5,9 procent.
Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 80 miljarder kronor under 2008 (2,5 procent av BNP) vilket var en minskning med 36 miljarder kronor jämfört med 2007 då det finansiella sparandet uppgick till rekordhöga 116 miljarder kronor (3,8 procent av BNP). Under 2008 uppgick statens finansiella sparande till 46 miljarder kronor, socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 31 miljarder kronor samt den kommunala sektorns finansiella sparande till 2,7 miljarder kronor.
Företagssektorn som helhet, inklusive ofördelade poster, uppvisade ett finansiellt sparande på 25 miljarder kronor under 2008 vilket var en minskning med 40 miljarder kronor jämfört med 2007.
Revideringar
Jämfört med publiceringen av tredje kvartalet den 28 november 2008 har BNP-utvecklingen reviderats upp med 0,3 procentenheter andra kvartalet 2008 och reviderats ned med 0,1 procentenheter tredje kvartalet 2008. Kalenderkorrigerad har BNP-utvecklingen reviderats upp 0,4 procentenheter andra kvartalet och ned 0,1 procentenheter tredje kvartalet.
För helåret 2007 har BNP-utvecklingen reviderats upp 0,1 procentenhet.
Mer information om revideringarna finns i ”Kommentarer till kvartalsberäkningarna” i publikationen BNPkvartal 2008:4 samt under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103 under fliken se även.
Jämfört med tidigare publiceringar har företagssektorns finansiella sparande reviderats upp med 22 miljarder kronor, den offentliga sektorns finansiella sparande reviderats upp med 1,6 miljarder kronor samt hushållssektorns finansiella sparande ned med 4,5 miljarder kronor för helåret 2007.
Fördjupning
Publikationen BNP kvartal 2008:4 innehåller även fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen:
• Överraskande lagerminskning
• Dramatiskt fall i näringslivets produktion
• Fasta bruttoinvesteringar sjönk endast 1,2 procent
Dokumentet finns under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103 under fliken se även.