Inkomstfördelningen 2007:
Inkomsterna steg som aldrig förr
Hushållens inkomster steg med rekordhöga 7 procent 2007. Samtidigt ökade skillnaderna mellan de med låg respektive hög inkomst.
Att inkomsterna ökar är inte unikt, 2007 års ökning innebär att medianinkomsten har ökat tolv år i rad. Inkomstökningen på 7 procent är dock den största sedan SCB började med inkomstmätningar 1975. Den rekordstora ökningen 2007 kan förklaras av ökade inkomster från arbete och kapital samtidigt som skatterna har sänkts.
Ökade inkomster ojämnt fördelade
Parallellt med hushållens höjda inkomster från mitten av 1990-talet har även inkomstskillnaderna ökat. Skillnaden har inte varit större sedan SCB började med mätningarna 1975.
Inkomsten har ökat i samtliga inkomstskikt men ökningen är betydligt större för de med högst inkomster. Inkomstgränsen för den tiondelen av befolkningen med lägst inkomst ökade med 28 procent mellan 1995 och 2007. För tiondelen med högst inkomst var ökningen 62 procent. Värdet som avgränsar den procent med allra högst inkomst har mer än fördubblats sedan 1995. En förklaring till denna mycket kraftiga inkomstutveckling för de med toppinkomster är att kapitalinkomsterna har ökat kraftigt under perioden. Både aktieutdelningar och den vinst som uppstår vid försäljning av till exempel aktier och fastigheter, kapitalvinst, har ökat och har aldrig varit större än 2007. Kapitalinkomster är mycket ojämnt fördelade och starkt koncentrerade till toppen av inkomstfördelningen, vilket späder på inkomstspridningen. Kapitalvinsternas utveckling beskrevs i ett pressmeddelande från SCB igår.
Definitioner och förklaringar
Disponibel inkomst är summan av inkomster minus skatt och negativa transfereringar plus skattepliktiga och skattefria transfereringar.
Kapitalvinst är den vinst som uppkommer vid försäljning av tillgångar, t.ex. aktier, fonder eller fastigheter.
Justering av disponibel inkomst
För att kunna göra jämförelser mellan hushåll av olika storlek och sammansättning har den disponibla inkomsten justerats med hänsyn till hushållets försörjningsbörda. Detta görs genom att man dividerar hushållets disponibla inkomst med summan av hushållets konsumtionsvikt enligt konsumtionsenhetsskalan nedan. Samtliga siffror är justerade med denna metod. Det resulterande måttet benämns ofta "disponibel inkomst per konsumtionsenhet (ke)".
| Ensamboende och första vuxen i samboförhållande |
1,00 |
| Andra vuxen i samboförhållande |
0,51 |
| Första barnet 0-19 år |
0,52 |
| Andra och påföljande barn 0-19 år |
0,42 |
| Ytterligare vuxen |
0,60 |
Medianinkomsten motsvarar det mittersta värdet när man sorterar alla hushåll efter stigande inkomst.
Gini-koefficienten används för att redovisa ojämnheten i inkomstfördelningen. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högt värde visar på större spridning än ett lågt värde.
Felmarginal är ett mått på slumpfelets storlek, det vill säga det fel som uppstår på grund av att skattningarna baseras på ett urval. Felmarginalen eller det dubbla medelfelet ger ett 95-procentigt konfidensintervall.