Arbetskraftsprognos, två scenarier till år 2030
Utrikes födda väntas stå för hela arbetskraftsökningen till år 2030
Enligt prognosens huvudscenario beräknas arbetskraften öka med 175 000 personer till år 2030. Hela ökningen utgörs av de utrikes födda. Det beror främst på att utrikes födda framöver väntas utgöra en större del av befolkningen i yrkesaktiv ålder.
I publikationen ”Arbetskraftsprognos 2009” redovisas utvecklingen på arbetsmarknaden till år 2030 för personer i yrkesaktiv ålder, 20-64 år, enligt två scenarier. Resultaten för år 2030 jämförs genomgående med 2007 som är basår. Då arbetskraftsprognosen är en långsiktig prognos tar vi inte hänsyn till dagens lågkonjunktur och inte heller till framtida konjunkturvariationer. Resultaten visar därmed den genomsnittliga utvecklingen under prognosperioden.
SCB:s senaste befolkningsprognos utgör grunden för prognosen. Under prognosperioden fram till år 2030 väntas befolkningen öka med cirka 900 000. Större delen av ökningen utgörs av personer som är 65 år eller äldre. Antalet i yrkesaktiv ålder väntas endast att öka med 40 000. Vore det inte för invandringsöverskottet skulle antal personer i yrkesaktiv ålder minska.
Huvudscenariot : 175 000 fler personer i arbetskraften
För att den framtida befolkningsökningen inte ska resultera i ett oförändrat arbetskraftsutbud måste vissa gruppers situation på arbetsmarknaden stärkas. I huvudscenariot har vi räknat med ett ökat arbetskraftsdeltagande bland personer i åldern 55-64 år. En faktor som talar för detta är nuvarande pensionssystem som premierar ett långt arbetsliv. Vidare antas kvinnornas arbetskraftsdeltagande närma sig männens och utrikes föddas arbetskraftsdeltagande närma sig inrikes föddas. Skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas deltagande på arbetsmarknaden kommer dock fortfarande vara relativt stor år 2030.
År 2030 förväntas cirka 4,7 miljoner personer i åldern 20–64 år tillhöra arbetskraften enligt huvudscenariot. Det är en ökning med 175 000 personer jämfört med år 2007. Utrikes födda står för hela ökningen då arbetskraften för denna befolkningsgrupp beräknas öka med närmare 250 000 samtidigt som arbetskraften för de inrikes födda beräknas minska med 75 000.
Antalet sysselsatta ökar i ungefär samma utsträckning som antalet i arbetskraften. Antal arbetade timmar (timvolymen) per vecka som produceras av de sysselsatta väntas uppgå till 138,6 miljoner år 2030. Det är en ökning på cirka fyra procent jämfört med år 2007.
Nollscenariot : Oförändrat arbetskraftsutbud
I nollscenariot antas situationen på arbetsmarknaden vara oförändrad på 2007 års nivå. Det framtida arbetskraftsutbudet påverkas endast av den demografiska utvecklingen. Enligt nollscenariot beräknas arbetskraften, sysselsättningen och timvolymen år 2030 ligga kvar på ungefär samma nivå som år 2007. Även i detta scenario ökar antalet utrikes födda i arbetskraften samtidigt som antalet inrikes födda minskar.
Källa: Prognosinstitutet och Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån.
Anmärkning: Tidsseriebrott 2005, omläggning i AKU gör att data inte är helt jämförbara före och efter 2005.
Försörjningsbördan ökar i framtiden
Försörjningsbördan är ett mått som brukar användas för att försöka beskriva hur mycket den yrkesaktiva delen av befolkningen behöver producera för att försörja hela befolkningen.
Försörjningsbörda = Totalbefolkning/Sysselsatta 20–64 år
Försörjningsbördan väntas öka under prognosperioden både enligt huvud- och nollscenariot. Trots att vi i huvudscenariot gjort antaganden om ett ökat arbetskraftsdeltagande för utrikes födda, kvinnor och personer i åldern 55-64 år kommer försörjningsbördan öka markant fram till år 2030. Ökningen beräknas bli cirka fem procent enligt huvudscenariot. Enligt prognosens nollscenario ökar försörjningsbördan i en betydligt snabbare takt med cirka nio procent.
Källa: Prognosinstitutet och Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån.
Anmärkning: Tidsseriebrott 2005, omläggning i AKU gör att data inte är helt jämförbara före och efter 2005.