Nationalräkenskaper, första kvartalet 2009:
Fortsatt kraftigt fall för BNP
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) minskade med 6,5 procent första kvartalet 2009, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2008. En kraftig minskning av de fasta bruttoinvesteringarna bidrog starkast till den negativa BNP-utvecklingen. Produktionen i tillverkningsindustrin sjönk med hela 24,3 procent första kvartalet jämfört med samma kvartal 2008. Hushållens disponibla inkomster ökade med 6,1 procent i löpande priser och sparkvoten uppgick till 16,1 procent.
Säsongrensad och jämförd med fjärde kvartalet 2008 minskade BNP med 0,9 procent.
Procenttalen avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden.
Hushållens konsumtionsutgifter minskade med 3,0 procent. Utgifter för inköp av bilar och transporter bidrog mest till minskningen, medan utgifter för bränsle och el samt hälso- och sjukvård gav positiva bidrag till utvecklingen. Hushållens konsumtionsutgifter gav ett negativt bidrag till BNP-utvecklingen med 1,4 procentenheter.
De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 2,3 procent. De statliga konsumtionsutgifterna ökade med 3,3 procent medan utgifterna för kommuner och landsting ökade med 1,9 procent. Den offentliga konsumtionen gav ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen med 0,6 procentenheter.
Fasta bruttoinvesteringar minskade med 14,3 procent. En stor del av nedgången berodde på minskade maskininvesteringar, men även på fortsatt sjunkande investeringar i transportmedel och bostäder. Näringslivets investeringar minskade med 17,2 procent medan offentliga myndigheters investeringar ökade med 6,4 procent. Fasta bruttoinvesteringar gav ett negativt bidrag med 2,6 procentenheter till BNP-utvecklingen.
Lagerinvesteringar drog ned BNP-utvecklingen med 1,2 procentenheter. Det var främst neddragningar av industrins lager av varor i arbete och färdigvaror som bidrog till nedgången.
Exporten och importen minskade kraftigt med 16,2 procent respektive 14,8 procent. Det var främst handeln med varor, framför allt motorfordon, som sjönk kraftigt. Även exporten och importen av tjänster minskade om än i lägre takt. Exportnettot drog ner BNP-utvecklingen med 2,0 procentenheter.
Produktionen inom näringslivet minskade med 9,0 procent. Varuproduktionen minskade med 17,3 procent. Majoriteten av branscherna inom tillverkningsindustrin uppvisade en negativ utveckling, framför allt motorfordonsindustrin som sjönk med hela 62,5 procent. Tillsammans med maskinvaruindustrin bidrog den starkt till den negativa utvecklingen av näringslivets totala produktion. Tjänsteproduktionen minskade med 3,8 procent. Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,4 procent.
Antalet arbetade timmar i hela ekonomin minskade med 1,5 procent och antalet sysselsatta minskade med 1,2 procent. Detta innebar en fortsatt minskad medelarbetstid. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 2,7 procent. Det kraftiga fallet i näringslivets produktion medförde en fortsatt kraftigt minskad arbetsproduktivitet i näringslivet.
Hushållens disponibla inkomster ökade med 6,1 procent i löpande priser det första kvartalet jämfört med samma kvartal 2008. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,0 procent. Hushållens finansiella sparande ökade med drygt 26 miljarder kronor första kvartalet och uppgick till 58 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten uppgick till hela 16,1 procent. Det motsvarar en ökning med nästan fem procentenheter jämfört med samma kvartal 2008.
Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 6 miljarder kronor första kvartalet. Det är en minskning med över 26 miljarder kronor jämfört med samma kvartal 2008. Första kvartalet uppgick statens finansiella sparande till minus 2,8 miljarder kronor och socialförsäkrings¬sektorns finansiella sparande till minus 2,7 miljarder kronor.
Revideringar
Jämfört med beräkningen i februari har BNP för 2008 reviderats upp något. BNP-utvecklingen i faktiskt tal är dock fortfarande -0,2 procent såsom vid publiceringen i februari. Revideringarna påverkade framförallt tredje kvartalet där den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen har höjts 0,2 procentenheter.
Jämfört med föregående publicering avseende 2008 har hushållssektorns finansiella sparande reviderats upp med ungefär 5 miljarder. Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats ned med knappt en miljard kronor i löpande priser.
Mer information om revideringarna finns i ”Kommentarer till kvartalsberäkningarna” i publikationen BNP kvartal 2009:1 samt under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103 under fliken Se även.
Fördjupning
Publikationen BNP kvartal 2009:1 innehåller även fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen:
- Första kvartalet med minskande sysselsättning sedan 2005
- Nedgången i utrikeshandeln fördjupas
- Förändringar i säsongrensningen
Dokumentet finns under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103 under fliken Se även.
Definitioner och förklaringar
Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.
Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.
Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.
Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.
Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2000. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2000 inte är additiva. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP.
Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat. För importjusterade bidrag till BNP-utvecklingen, se ”Kommentarer till kvartalsberäkningarna” som finns i publikationen BNP kvartal eller under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103 under fliken se även.
Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i NR och AKU.
Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.
Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.
Publikation
Se publikation BNP-kvartal på SCB:s webbplats www.scb.se/nr0103 under publikationer. De aktuella tabellerna för BNP kvartal från 1993- finns även i ett excelpaket under fliken Tabeller & Diagram på denna sida.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2009-07-31 kl. 09.30.