Arbetskraftsundersökningarna (AKU), tredje kvartalet 2009 - Tema:
Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2008
Utrikes födda är en mycket heterogen grupp med avseende på vistelsetid, födelseregion, utbildningsnivå och ålder. Arbetsmarknadssituationen för gruppen ser mycket olika ut beroende på dessa faktorer. Det visar rapporten från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) om utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2008.
Sysselsättningen ökar med vistelsetiden
Bland de utrikes födda i åldern 16-64 var sysselsättningsgraden 64,4 procent. Motsvarande andelar bland männen och kvinnorna var 70,4 respektive 59,0 procent. I hela befolkningen i åldern 16-64 år var sysselsättningsgraden i genomsnitt 75,7 procent – 78,1 procent bland männen och 73,2 procent bland kvinnorna.
Sysselsättningsgraden varierar stort efter vistelsetiden, särskilt bland kvinnorna. För de som har varit i Sverige i högst 4 år var sysselsättningsgraden 50,3 procent – 64,6 procent för männen och 36,6 procent för kvinnorna. För personer med en vistelsetid på 20-29 år var den 72,7 procent – 75,0 respektive 70,3 procent för männen och kvinnorna. Oavsett hur länge de varit i Sverige var sysselsättningen högre bland männen än kvinnorna.
Andelen av de utrikes födda som arbetade inom Hotell- och restaurangbranschen var mer än dubbelt så hög än bland hela befolkningen, men bara hälften så stor inom Byggverksamhet. Det var tre gånger vanligare bland utrikes födda män att arbeta inom Hotell- och restaurangbranschen (1,7 gånger bland kvinnorna) än bland män i hela befolkningen.
Bland de högutbildade utrikes födda var andelen tjänstemän lägre (65 procent) än bland de högutbildade i hela befolkningen (80 procent). Bland utrikes födda med en förgymnasial utbildning var 45,7 procent sysselsatta. Motsvarande andelar bland personer med gymnasial- och eftergymnasial utbildning var 69,1 respektive 76,9 procent. Oavsett utbildningsnivå ökade sysselsättningsgraden med längre vistelsetid i Sverige.
Arbetslösheten högre bland de lågutbildade
Bland de utrikes födda i åldern 16-64 var det relativa arbetslöshetstalet 12,1 procent – 11,5 respektive 12,7 procent för männen och kvinnorna. Arbetslösheten var, oavsett kön, nästan dubbelt så hög bland de utrikes födda än i hela befolkningen.
Arbetslösheten varierar stort med utbildningsnivå och skillnaderna var som störst bland kvinnorna. Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor med förgymnasial utbildning var 23,2 procent, eller nästan tre gånger så hög som bland kvinnor med eftergymnasial utbildning.
Av de arbetslösa var 37 procent långtidsarbetslösa, det vill säga haft en sammanhängande arbetslöshetsperiod om 27 veckor eller mer. Var fjärde arbetslös utrikes född hade aldrig haft ett arbete. Av dessa var 42 procent ungdomar i åldern 16-24 år.
Fyra av tio lågutbildade utanför arbetskraften
Gruppen ej i arbetskraften innefattar personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa, och utgörs framförallt av heltidsstuderande som inte sökt eller kunnat ta ett arbete, pensionärer och sjuka. I hela befolkningen 16-64 år uppgick denna grupps andel till 19,3 procent. Av de utrikes födda var 26,7 procent ej i arbetskraften – 20,5 procent av männen och 32,4 procent av kvinnorna.
De utrikes födda personerna ej i arbetskraften består av 27,9 procent studerande på heltid, 3,6 procent pensionärer, 43,9 procent sjuka och 24,7 procent övriga. Alltså var 114 000 personer, eller 11,7 procent av alla utrikes födda, utanför arbetskraften på grund av sjukdom.
Andelen ej i arbetskraften minskar med ökande utbildning, framför allt bland kvinnor. Av de utrikes födda personerna med förgymnasial utbildning var 42,0 procent ej i arbetskraften. Motsvarande andelar för personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildning var 22,6 respektive 15,7 procent. Bland utrikes födda kvinnor med förgymnasial utbildning var 51,1 procent utanför arbetskraften. Det kan jämföras med 19,2 procent av de högutbildade. Andelen ej i arbetskraften minskade med vistelsetiden oavsett utbildningsnivå.