Integration – utrikes födda på arbetsmarknaden:

Varannan utrikes född har arbete efter fem år i Sverige

Fem år efter invandringen till Sverige är närmare 56 procent av männen och 44 procent av kvinnorna sysselsatta. Det är stora skillnader mellan olika invandrargrupper. Asylsökande har den lägsta sysselsättningsnivån men med tiden i Sverige minskar skillnaderna mot övriga invandrargrupper.

Idag publicerar SCB rapporten Integration – utrikes födda på arbetsmarknaden. I rapporten följs olika invandrargrupper som kom till Sverige åren 1997, 2000 och 2003 ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Dessutom redovisas en beskrivning av utrikes föddas arbetsmarknadssituation under de tre första kvartalen år 2009. Då utrikes födda är en mycket heterogen grupp delas resultaten upp på födelseland, skäl till invandring och utbildningsnivå.

Positiv utveckling för personer från forna Jugoslavien

Av de utrikes födda invandrarna år 1997 var personer från forna Jugoslavien den största gruppen. De flesta av dessa kom till Sverige för att söka asyl. Efter fem år i Sverige var 58 procent av gruppen sysselsatta och efter tio år 70 procent.  Detta kan jämföras med exempelvis personer från Irak där motsvarande sysselsättningsnivå var 31 procent efter fem år och 47 procent efter tio år.

Tiden i Sverige påverkar således sysselsättningen positivt. Trots det har personer som varit här i mer än 20 år lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Resultaten visar på speciellt låg sysselsättning bland personer födda utanför Europa och bland personer med låg utbildningsnivå. Dessa grupper har även tidsbegränsat arbete i större utsträckning och har därmed en högre risk att bli arbetslösa.

Utrikes födda vill arbeta mer

Utrikes födda utgör idag en väsentlig del av det outnyttjade arbetskraftsutbudet. Det kommer i framtiden bli än viktigare att ta tillvara på detta utbud då utrikes födda väntas utgöra en allt större del av den framtida befolkningen i yrkesaktiv ålder.