Landstingens nettokostnad för hälso- och sjukvård, exklusive tandvård, var 192,1 miljarder kronor år 2009. Jämfört med 2008 är det en ökning med 6,1 miljarder, eller 3,3 procent. Landstingen redovisade ett resultat på 2,8 miljarder kronor före extraordinära poster, enligt landstingens resultaträkning som presenterades tidigare.
De största nettokostnadsökningarna fanns inom primärvården och den specialiserade somatiska vården. Primärvården ökade med 4,3 procent motsvarande 1,4 miljarder kronor mellan 2008 och 2009. Det är bland annat kostnader för allmänläkarvård och jourverksamhet samt övrig primärvård som bidrog till ökningen. I övrig primärvård ingår bland annat kostnader för influensapandemin.
Den specialiserade somatiska vården, där bland annat den slutna sjukhusanslutna somatiska vården ingår, ökade med 4,2 procent jämfört med föregående år vilket motsvarar 4,1 miljarder kronor.
Av hälso- och sjukvårdens nettokostnadsökning på 6,1 miljarder kronor kommer 3,9 miljarder från de tre största landstingen, Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Dessa stod tillsammans för drygt hälften av landets hälso- och sjukvårdskostnader år 2009.
Något mindre kostnader för tandvården
Tandvårdens nettokostnader sjunker något bland annat på grund av tandvårdsreformen som infördes i juli 2008. Tandvårdsstödet riktat till vuxna har medfört ökade intäkter troligen på grund av en ökad efterfrågan på tandvård.
Nettokostnad för regional utveckling var 16,2 miljarder. Det innebär en ökning med 2,8 procent jämfört med föregående år. Motsvarande ökning mellan 2007 och 2008 var 9,1procent.