Fortsatt låneökning för hushållen om än i dämpad takt

Hushållen fortsätter att skuldsätta sig allt mer. Låneskulden, som utgör drygt 90 procent av hushållens skulder, uppgick vid årsskiftet till 2 715 miljarder kronor. Sett över helåret 2010 har hushållen ökat sina lån med 188 miljarder kronor. Men samtidigt som skulderna för hushållen fortsätter att öka är förmögenheten större än någonsin.

Hushållen ökade sina lån med 42 miljarder under fjärde kvartalet 2010. Även om hushållens upplåning fortfarande ökar så har ökningstakten dämpats de senaste tre kvartalen. Höjda räntor tillsammans med åtgärder som bolånetak torde vara bidragande till detta. Under fjärde kvartalet höjde riksbanken reporäntan 0,25 procentenheter vid två tillfällen till totalt 1,25 procent. Som en följd av det höjde bankerna de korta och långa utlåningsräntorna gentemot hushållen.

Hushållens nytagna lån minus amortering, samt genomsnittlig utlåningsränta i banker och kreditinstitut

Diagram - Hushållens nytagna lån minus amortering, samt genomsnittlig utlåningsränta i banker och kreditinstitut

Under fjärde kvartalet 2010 nettosålde, dvs. köp minus försäljning, hushållen värdepapper till ett värde av 23 miljarder kronor. Nettoförsäljningen av svenska noterade aktier uppgick till 7 miljarder, fondandelar till 4 miljarder och obligationer till 12 miljarder kronor. Samtidigt ökade hushållens inlåning med 38 miljarder. Totalt var det finansiella sparandet, transaktioner i finansiella tillgångar minus skulder, under det fjärde kvartalet 1 miljard kronor.

Hushållens förmögenhet större än någonsin

Hushållens finansiella förmögenhet, dvs. finansiella tillgångar minus skulder, uppgick vid årsskiftet till 3 771 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 129 miljarder jämfört med föregående kvartal och 428 miljarder kronor jämfört med föregående år. Den främsta förklaringen till den ökade förmögenheten är relaterat till börsuppgången under året. Stockholmsbörsen gick, enligt Affärsvärldens generalindex, upp 22,5 procent under 2010. Trots att hushållen de senaste kvartalen nettosålt såväl aktier som fonder ökade värdet på de aktierelaterade tillgångarna och bidrog till att hushållens förmögenhet är större än någonsin.

Riksbankens extraordinära utlåning upphörde

Under 2010 avvecklade Riksbanken de åtgärder som vidtogs i samband med finanskrisen. De sista delarna av Riksbankens extraordinära utlåning till bankerna förföll i princip helt under fjärde kvartalet. Riksbankens balansräkning minskade och närmade sig därmed nivån före krisen. På Riksbankens skuldsida märks främst att emissionerna av riksbankscertifikat upphörde under fjärde kvartalet 2010.

Statens sparande kraftigt negativt

Staten både minskade tillgångarna och ökade skulderna under fjärde kvartalet. Ett mönster som inte är ovanligt förekommande för ett fjärde kvartal. Tillgångarna minskade med 35 miljarder kronor. Framförallt var det inlåning i banker, både i svenska och utländska, som minskade. Även innehav i utländska certifikat bidrog till minskningen. Statens skulder ökade däremot med 30 miljarder kronor. Den ökade upplåningen utgjordes främst av statskuldsväxlar och obligationer. Sammantaget blev statens finansiella sparande kraftigt negativ under perioden, minus 65 miljarder kronor. För helåret 2010 stannade det finansiella sparandet på minus 18 miljarder kronor.

Den marknadsvärderade statsskulden låg i nivå med tidigare kvartal och uppgick fjärde kvartalet 2010 till 1 318 miljarder kronor.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i sparande och förmögenhet för olika samhällssektorer. Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan förändring i finansiella tillgångar och förändring i skulder. I de icke-finansiella nationalräkenskaperna beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan inkomster och utgifter. Finansräkenskaperna och de icke-finansiella nationalräkenskaperna bygger på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.

Samtliga siffror i texten som rör hushållen avser de egentliga hushållen inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

I Finansräkenskaperna infördes första kvartalet 2009 periodisering av skatter och sociala avgifter för hushållssektorn från och med tredje kvartalet 2001 och framåt. Dessa uppgifter påverkar hushållens sparande och förmögenhet. Sparbarometern redovisas utan periodisering av skatter och sociala avgifter, vilket innebär att uppgifterna för hushållssektorns finansiella sparande i Finansräkenskaperna och Sparbarometern skiljer sig åt.

I samband med statsbudgeten och Maastrichtskulden är det främst de icke-finansiella nationalräkenskapernas uppgifter som används.

Finansräkenskaperna har från och med fjärde kvartalet 2010 fått tillgång till mer detaljerad information för sektor staten. Det har medfört revideringar av både års- och kvartalsberäkningar för perioden 2007-2010. De nya uppgifterna innebär främst förbättrad information för derivat, statskuldsväxlar och statsobligationer. För mer information se SM1101.