Oavsett ålder, studieform, distans- eller campusstudier, presterar kvinnor bättre än män i högskolan. Kvinnorna står även för högst examensfrekvens, också på mansdominerade utbildningar. Det visar ny statistik från Högskoleverket och SCB.
Prestationsgraden, det vill säga helårsprestationer (se definition) dividerade med helårsstudenter, minskade från 84 till 79 procent på grundnivå och avancerad nivå under läsåren 2004/05-2009/10. Studenter på yrkesexamensprogram presterade bäst, följt av studenter på program mot generell examen. Studenter på fristående kurser, särskilt vid distansstudier, presterade sämre. I genomsnitt hade kvinnor 5 procentenheters högre prestationsgrad än män.
Skillnader i motiv kan till viss del förklara skillnaden i prestationsgrad mellan program- och kursstudenter. Studenter på program siktar ofta på att ta examen, medan förhållandet är det motsatta för kursstudenter.
Högst examensfrekvens på läkarutbildningen
Examensfrekvensen på de större yrkesexamensprogrammen varierar mellan 33 och 90 procent. Hela 90 procent av studenterna tog examen på läkarutbildningen. Även studenterna på utbildningarna till barnmorska, tandhygienist och sjuksköterska hade hög examensfrekvens, över 80 procent. Däremot tog bara 33 procent examen på utbildningarna till högskoleingenjör.
Examenskrav finns främst för yrken som kräver legitimation eller behörighet, alltså framför allt för utbildningar inom medicin och vård. I många andra branscher krävs inte ett examensbevis för att få anställning. Det påverkar studenternas behov av att ta ut examen och kan därmed vara en förklaring till skillnader i examensfrekvens mellan olika program.
Kvinnor tar examen i högre utsträckning än män på nästan alla yrkesexamensprogram. Även på de mansdominerade ingenjörsutbildningarna hade kvinnorna högre examensfrekvens än männen. På civilingenjörsprogrammet var examensfrekvensen 59 procent för kvinnor och 49 för männen.