Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad
Stor brist på arbetskraft väntas inom vården
För de elever som utbildar sig mot ett arbete inom vården väntas en ljus framtid. År 2030 beräknas 170 000 utbildade saknas inom vården enligt SCB:s nya prognos. Bristen beräknas även bli förhållandevis stor inom det pedagogiska området.
Efterfrågan på utbildad arbetskraft inom vård och omsorg beräknas öka kraftigt fram till år 2030, främst inom äldreomsorgen. Med nuvarande utbildningsdimensionering och om ungdomars studieval inte ändras kommer bristen på arbetskraft att bli mycket omfattande på sikt. Detta gäller framförallt gymnasialt omvårdnadsutbildade, men även grupper såsom sjuksköterskor och biomedicinska analytiker.
Brist på personal med pedagogisk examen
Inom det pedagogiska området räcker antalet personer med lärarexamen inte till för att täcka efterfrågan. Situationen ser dock olika ut för olika lärarkategorier. Enligt prognosen förväntas det bli brist på bland annat utbildade förskollärare, speciallärare samt lärare för grundskolans senare år/gymnasielärare.
Balanserat läge inom teknik och tillverkning
Inom teknikområdet visar beräkningarna totalt sett på en relativt balanserad arbetsmarknad. Då tillgången på industriutbildade och på gymnasie- och högskoleingenjörer beräknas minska kommer dock bristen på dessa kompetenser att förvärras på sikt.
Tilltagande överskott inom humaniora och konst
Prognosen visar på ett tilltagande överskott på arbetskraft med humanistisk eller konstnärlig utbildning. Med nuvarande tillströmning till utbildningar inom området kommer tillgången att på sikt vida överstiga efterfrågan.
Obalanser inom det samhällsvetenskapliga området
En kraftigt ökad efterfrågan på eftergymnasialt utbildade inom området kan inte matcha en än kraftigare ökning av tillgången. Detta riskerar att leda till ett stort överskott på bland annat ekonomer och personal- och beteendevetare. Intresset är lågt för handels- och administrations-utbildning på gymnasial nivå. Därför väntas det bli brist på personer med denna kompetens trots att efterfrågan minskar i framtiden.
Ökad efterfrågan på arbetskraft med eftergymnasial utbildning
Inom i stort sett samtliga områden beräknas efterfrågan på eftergymnasial kompetens öka fram till år 2030. Trots detta beräknas det totalt sett bli ett överskott på eftergymnasialt utbildade då tillgången ökar mer än efterfrågan. Överskottet gäller framförallt personer utan en fullständig högskoleutbildning.
Definitioner och förklaringar
I Trender och prognoser 2011 presenteras beräkningar över tillgången och efterfrågan på utbildade - med siktet ställt på år 2030.
För 55 utbildningsgrupper ges en särskilt utförlig redovisning av läget på arbetsmarknaden i dag och utsikterna för framtiden.
Dessutom innehåller rapporten olika avsnitt, bland annat om högskolan, befolkningssammansättningen och sysselsättningsutvecklingen.
Några förutsättningar för bedömningarna
- Efterfrågan på arbetskraft totalt sett beräknas öka med närmare 340 000 personer, eller 8 procent, mellan år 2009 och 2030.
- Sysselsättningen inom industrin bedöms fortsätta att minska med cirka 70 000 personer mellan åren 2009 och 2030 medan den privata tjänstesektorn antas fortsätta att öka med cirka 145 000 personer. Den offentliga tjänstesektorn beräknas öka med omkring 280 000 personer fram till år 2030. Äldreomsorgen väntas stå för drygt hälften av sysselsättningsökningen inom den offentliga tjänstesektorn.
- I efterfrågeberäkningarna har antaganden gjorts om vilka utbildningar som är adekvata för respektive yrkesgrupp. Med adekvat utbildning avses en utbildning som matchar arbetets krav på kompetens. Den adekvata utbildningsstrukturen per yrke beräknas vara uppnådd år 2050. Vid den tidpunkten har i princip samtliga förvärvsarbetande inom yrket rekryterats under prognosperioden.
- Den framtida tillgången på utbildade baseras på att utbildningssystemet i princip förblir oförändrat under prognosperioden och att människors val av utbildning och andelen som fullföljer olika utbildningar inte ändras. Utbildningsnivån i Sverige fortsätter att stiga. År 2030 beräknas 46 procent av befolkningen i åldern 20-64 år ha en eftergymnasial utbildning, motsvarande andel år 2009 var 37 procent.
Avsikten med SCB:s beräkningar är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan som ser ut att bli resultatet om utvecklingen fortsätter i nuvarande banor. I beräkningarna har således inte hänsyn tagits till de anpassningar mellan tillgång och efterfrågan som kan komma att ske, till exempel genom att utbildningsvalen ändras eller genom att arbetsgivarna söker personal med annan kompetens än den man i första hand brukar efterfråga.