Fortsatt nedgång för hushållens lånetillväxt

I januari hade hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) en årlig tillväxttakt på 5,1 procent. Det var en minskning jämfört med december då tillväxttakten låg på 5,2 procent. Tillväxttakten var i januari 2011 7,7 procent och hade under hela förra året en avtagande trend. Begreppet MFI innefattar exempelvis banker, bostadsinstitut och finansbolag.

Hushållens lån hos MFI uppgick i januari till 2 655 miljarder kronor. Det är en ökning med 129 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Bostadslånen står för den största delen med 2 130 miljarder. Som bostadslån räknas lån till hushåll med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter. Den årliga tillväxttakten för bostadslån var i januari 5,3 procent vilket är en minskning jämfört med december då tillväxttakten var 5,4 procent. Av dessa lån har 52 procent rörlig ränta vilket är en ökning jämfört med december då andelen låg på 51 procent. I januari 2011 var andelen med rörlig ränta 60 procent.

Resterande del av hushållsutlåningen utgörs bland annat av konsumtionslån vilka oftast saknar säkerhet och lån till lantbrukare där lantbruksfastighet utgör säkerhet. Hushållens konsumtionslån uppgick i januari till 165 miljarder och lån med säkerhet i lantbruksfastigheter till 164 miljarder.

MFI:s utlåning till icke-finansiella företag uppgick i januari till 1 831 miljarder och hade en årlig tillväxttakt på 6,6 procent. Det var en minskning jämfört med december då tillväxttakten låg på 7,0 procent. I januari 2011 låg tillväxttakten på 1,7 procent. Av de icke-finansiella företagens lån står lån med säkerhet i flerbostadshus och övriga fastigheter för den största andelen vilket i januari uppgick till 755 miljarder. Lån till bostadsrättföreningar uppgick till 329 miljarder.

Tillväxttakt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag

Nedgång för utlåningsräntor

I januari vände utlåningsräntorna till hushåll nedåt efter att haft en trend med tre månaders uppgång. Den genomsnittliga räntan på hushållens nytecknade låneavtal sjönk från 4,25 procent i december till 4,10 procent i januari. Både korta och långa räntor bidrog till minskningen. Den rörliga räntan sjönk från 4,53 procent i december till 4,44 procent i januari. Hushållens ränta på nytecknade låneavtal för bostadslån uppgick i januari till 4,04 procent vilket är en minskning jämfört med december då räntan låg på 4,19 procent.

Även utlåningsräntan till icke-finansiella företag visade på nedgångar. I januari var den genomsnittliga räntan på nya avtal 3,76 procent vilket kan jämföras med 3,82 procent i december.

Den genomsnittliga räntan på hushållens nyinsättningar på bankkonton steg i januari till 1,34 procent jämfört med 1,33 procent i december. Räntan på konton med bindningstid eller begränsat antal fria uttag steg från 2,25 procent i december till 2,26 procent i januari.

Ränta och tillväxt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag

	Ränta, hushållens nya låneavtal	Tillväxttakt, utlåning till hushåll	Ränta, icke‑ finansiella företags nya låneavtal	Tillväxttakt, utlåning till icke‑ finansiella företag
Jan 2011	3,60%	7,7%	3,09%	1,7%
Dec 2011	4,25%	5,2%	3,82%	7,0%
Jan 2012	4,10%	5,1%	3,76%	6,6%

Positiv tillväxttakt för M1 och M3

Det smala penningmängdsmåttet, M1, hade i januari en årlig tillväxttakt på 3,2 procent vilket var en ökning jämfört med 0,9 procent i december. M1 uppgick i januari till 1 616 miljarder.

Tillväxttakten i det breda penningmängdsmåttet, M3, var i januari 8,8 procent. I december var tillväxttakten 6,4 procent (reviderad siffra). Totalt uppgick M3 i januari till 2 440 miljarder.

Penningmängd, årlig tillväxttakt

M1 består av allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt allmänhetens avistainlåning i MFI och staten. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.

Definitioner och förklaringar

SCB sammanställer, på uppdrag av Riksbanken, finansmarknadsstatistiken månadsvis. Statistiken bygger i huvudsak på rapportering från monetära finansinstitut (MFI) vilket innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).