Sämre resultat i landsting och kommuner

Landstingen redovisar ett negativt resultat på 2,5 miljarder kronor förra året. För kommunerna blev resultatet 8,8 miljarder kronor, vilket är 4,8 miljarder sämre än året innan. Räntesänkning av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden påverkar båda resultaten negativt. Resultaten är före extraordinära poster.

Landstingens resultat 2011

För landsting och regioner visar boksluten ett underskott på 2,5 miljarder kronor för året 2011. För år 2010 redovisade landstingen ett överskott på 4,7 miljarder kronor.

Resultatet påverkas negativt av att diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden har sänkts. Det innebär att räntedelen i 2011 års pensionskostnader ökar som en engångseffekt av sänkningen. Landstingen har 5,7 miljarder i finansiella engångskostnader på grund av pensionsräntesänkningen. Detta bidrar till negativt finansnetto på cirka 7 miljarder.

Summan av landstingens skatteintäkter, intäkter från utjämningssystemet och generella statliga bidrag ökar med 7,2 miljarder kronor (3,0 procent) och uppgår till 232,6 miljarder kronor. Motsvarande ökning mellan 2009 och 2010 uppgick till 13,8 procent, sedan landstingen fått extra statsbidrag i form av tillfälliga konjunkturstöd.

Verksamhetens nettokostnader ökar med 7,6 miljarder kronor (3,4 procent) år 2011. Motsvarande ökning mellan åren 2009 och 2010 var 3,0 procent. Med nettokostnad avses den kostnad som landstingen ska finansiera med skatter, generella statsbidrag och finansnetto.

Resultaträkning för landsting 2009–2011, miljarder kronor

	2009	2010	2011
Verksamhetens intäkter	36,4	38,0	40,6
Verksamhetens kostnader	-243,8	-251,4	-261,3
Avskrivningar	-6,8	-7,1	-7,5
Verksamhetens nettokostnader	‑214,2	‑220,6	‑228,1
Skatteintäkter	175,7	178,8	185,5
Utjämningssystemet och generella statliga bidrag	41,0	46,6	47,1
Finansiella intäkter	3,4	1,9	2,1
Finansiella kostnader	-3,1	-2,0	-9,0
Resultat före extraordinära poster	2,8	4,7	-2,5
Extraordinära intäkter	..	..	..
Extraordinära kostnader	..	..	..
Årets resultat	2,8	4,7	-2,5

Kommunernas preliminära resultat 2011

Kommunernas resultat före extraordinära poster visar på ett överskott på 8,8 miljarder kronor, vilket är en försämring med 4,8 miljarder gentemot år 2010. Årets resultat, som även innehåller extraordinära poster, minskar med 4,8 miljarder, från 14,2 till 9,4 miljarder.

För år 2010 fick kommunerna dock 11,9 miljarder kronor i extra statsbidrag, huvudsakligen i form av ett tillfälligt konjunkturstöd. För år 2011 uppgår det tillfälliga tillskottet till 2,1 miljarder samt att det generella statsbidraget höjts med 3,5 miljarder.

År 2011 har kommunerna haft engångskostnader på cirka 2 miljarder kronor på grund av sänkt diskonteringsränta för beräkning av pensionsskuld, dessa kostnader ska redovisas bland de finansiella posterna, det förekommer dock att kommuner redovisat kostnaden under andra poster. De finansiella kostnaderna har ökat med 4,7 miljarder.

För år 2011 redovisar cirka 85 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en försämring gentemot år 2010, då 94 procent av kommunerna hade ett överskott före extraordinära poster.

Andelen kommuner som har ett resultat på 500 kronor eller mer per invånare minskar också. År 2011 uppgår andelen till 64 procent, jämfört med 2010 då det var 82 procent av kommunerna som redovisade sådana överskott.

Resultaträkning för kommuner 2009–2011, miljarder kronor

	2009	2010	2011
Verksamhetens intäkter	110,1	114,1	114,3
Verksamhetens kostnader	-486,8	-506,7	-519,9
Avskrivningar	-15,7	-16,5	-16,8
Verksamhetens nettokostnader	‑392,4	‑409,1	‑422,4
Skatteintäkter	336,3	342,5	354,9
Utjämningssystemet och generella statliga bidrag	61,5	76,2	75,7
Finansiella intäkter	12,1	10,1	11,4
Finansiella kostnader	-6,9	-6,1	-10,8
Resultat före extraordinära poster	10,6	13,6	8,8
Extraordinära intäkter	0,1	1,0	0,8
Extraordinära kostnader	0,0	-0,4	-0,2
Årets resultat	10,7	14,2	9,4

Definitioner och förklaringar

Kommunernas uppgifter är fortfarande preliminära och kan komma att ändras när kommunerna har kommit längre i sitt bokslutsarbete.

Vid sammanställningen av kommunernas resultat saknas 2 kommuner, motsvarande 0,1 procent av befolkningen. En uppräkning har gjorts för att kunna presentera en resultaträkning på riksnivå.

Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar sina medlemmar att beräkna pensionsskulden enligt regelverket ”riktlinjer för beräkning av pensionsskuld”- RIPS 07. Enligt RIPS 07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är. Diskonteringsräntan har sänkts, vilket innebär en högre pensionsskuld och högre räntekostnad för pensioner. Uppskattningen av kommunernas kostnader som uppkommer på grund av sänkningen av diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen är hämtad från Sveriges Kommuner och Landstings ”Ekonomirapporten om kommunernas och landstingens ekonomi – oktober 2011”.

Extraordinära poster är intäkter och kostnader som inte härrör från kommunernas ordinarie verksamhet. Hit räknas till exempel försäljning av aktier och andra anläggningstillgångar eller extraordinära avskrivningar. Resultat före extraordinära poster är inte alltid jämförbara mellan kommuner, då vad som klassas som extraordinärt kan variera mellan kommunerna.