Räntorna på hushållens lån sjunker

I februari visade hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) på sjunkande räntor. Den genomsnittliga räntan på hushållens nya låneavtal uppgick i februari till 4,05 procent. Det är en minskning med 0,05 procentenheter jämfört med januari och 0,20 procentenheter lägre än i december. Begreppet MFI innefattar exempelvis banker, bostadsinstitut och finansbolag.

De sjunkande räntorna för hushållens lån kan främst förklaras av nedgångar i de korta räntorna men även de långa räntorna visade på nedgångar. Den rörliga räntan sjönk från 4,44 procent i januari till 4,36 procent i februari. Räntan på nya avtal med bindningstid över tre månader till och med ett år var i februari 3,89 procent vilket kan jämföras med 4,09 procent i januari. Hushållens ränta på nytecknade låneavtal för bostadslån uppgick i februari till 3,96 procent vilket är en minskning jämfört med januari då räntan låg på 4,04 procent.

Utlåningsräntan till icke-finansiella företag sjönk i februari, liksom i januari. I februari var den genomsnittliga räntan på nya avtal 3,71 procent vilket kan jämföras med 3,80 procent i januari (reviderad siffra). Både så väl korta som långa räntor bidrog till minskningen.

Även hushållens inlåningsräntor sjönk i februari jämfört med januari. Den genomsnittliga räntan på hushållens nyinsättningar på bankkonton var i februari 1,22 procent jämfört med 1,36 procent i januari (reviderad siffra).

Ränta och tillväxt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag

	Ränta, hushållens nya låneavtal	Tillväxttakt, utlåning till hushåll	Ränta, icke‑ finansiella företags nya låneavtal	Tillväxttakt, utlåning till icke‑ finansiella företag
Feb 2011	3,76%	7,6%	3,20%	1,9%
Jan 2012	4,10%	5,1%	3,80%	6,6%
Feb 2012	4,05%	5,0%	3,71%	6,0%

Tillväxttakten på hushållens lån fortsätter att avta

I februari fortsatte hushållens årliga tillväxttakt på lån från MFI att minska. Tillväxttakten var i februari 5,0 procent vilket kan jämföras med 5,1 procent i januari. I februari 2011 låg tillväxttakten på 7,6 procent och hade under hela 2011 en avtagande trend.

Vid utgången av februari uppgick hushållens lån hos MFI till 2 661 miljarder kronor. Det är en ökning med 126 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Den största delen av hushållens lån består av bostadslån som i februari uppgick till 2 137 miljarder och hade en årlig tillväxttakt på 5,2 procent. Av dessa lån har 52 procent rörlig ränta vilket är samma andel som i januari. Jämfört med februari föregående år har bostadslånen ökat med 106 miljarder.

Resterande del av hushållsutlåningen utgörs bland annat av konsumtionslån vilka oftast saknar säkerhet och lån till lantbrukare där lantbruksfastighet utgör säkerhet. Hushållens konsumtionslån uppgick i februari till 163 miljarder och lån med säkerhet i lantbruksfastigheter till 165 miljarder.

MFI:s utlåning till icke-finansiella företag uppgick i februari till 1 829 miljarder. Den årliga tillväxttakten var 6,0 procent vilket var en minskning jämfört med januari då tillväxttakten var 6,6 procent. I februari 2011 var tillväxttakten 1,9 procent.

Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag

Ökad tillväxttakt för M1 och M3

I februari var den årliga tillväxttakten för det smala penningmängdsmåttet, M1, 4,8 procent. Det kan jämföras med januari då tillväxttakten låg på 3,2 procent. M1 uppgick i februari till 1 588 miljarder.

För det breda penningmängdsmåttet, M3, var den årliga tillväxttakten i februari 9,5 procent. I januari var tillväxttakten 8,8 procent. Totalt uppgick M3 i februari till 2 407 miljarder.

Penningmängd, årlig tillväxttakt

M1 består av allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt allmänhetens avistainlåning i MFI och staten. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.

Definitioner och förklaringar

SCB sammanställer, på uppdrag av Riksbanken, finansmarknadsstatistiken månadsvis. Statistiken bygger i huvudsak på rapportering från monetära finansinstitut (MFI) vilket innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).