I jämförelse med motsvarande kvartal i fjol och kalenderkorrigerad ökade BNP med 1,5 procent. Det ska ses i perspektiv av att lagerinvesteringarna gav ett negativt bidrag till BNP-tillväxten med 2,2 procentenheter. Det innebär att det var bra fart i den underliggande ekonomin första kvartalet trots rådande skuldkris i Europa. De fasta bruttoinvesteringarna stod för det största bidraget till BNP-utvecklingen och ökade med hela 11,4 procent första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Efter avmattningstendenser andra halvåret 2011 steg således ökningstakten för investeringarna betydligt första kvartalet. Det ökade tempot syntes inom de flesta kapitaltyperna, med den högsta investeringstakten inom bygg- och anläggningsinvesteringar samt maskininvesteringar inklusive transportmedel. Även branschmässigt är bilden övervägande ljus. Inom varubranscherna ökade främst energiinvesteringarna, medan uppgången inom tjänstebranscherna var jämnare fördelad. Den enda riktigt svaga delen var nybyggandet av småhus där investeringarna rasade.
Efter två svaga kvartal seglade hushållskonsumtionen återigen upp som en av de viktigaste drivkrafterna bakom BNP-tillväxten. Hushållskonsumtionen ökade med 1,1 procent jämfört med föregående kvartal. Första kvartalets ökning innebär att hushållskonsumtionen nu har återtagit det kortvariga tappet under andra halvåret 2011, och befinner sig på en högre nivå än innan nedgången. Det var hushållens utgifter för kläder och skor som ökade snabbast, medan transportutgifterna fortsatte att dämpas. Konsumtionsökningen första kvartalet speglade en ökad tillförsikt hos hushållen som konsumerade en något större andel av sin disponibla inkomst än tidigare och samtidigt minskade sparandet.
Världshandeln med varor vände upp första kvartalet efter ett oförändrat sista kvartal i fjol. Svensk varuexport ökade dock långsammare än världshandeln och steg snarare i takt med den måttliga efterfrågeökningen från euroområdet. Detta trots god efterfrågan från de nordiska grannländerna. Det var istället bra momentum i tjänsteexporten, som under det senaste decenniet varit en av de snabbast växande sektorerna i den svenska ekonomin, tillsammans med en svag nedgång i importen som ledde till att nettoexporten bidrog med 0,9 procentenheter till BNP-utvecklingen.
Den negativa utvecklingen för näringslivet under avslutningen av föregående år visade sig vara tillfällig. Det svenska näringslivet återhämtade sig första kvartalet och är därmed åter uppe på tillväxtspåret. Bilden är dock tudelad där vissa branscher fortfarande går mycket svagt. Det var tjänstebranscherna som agerade draglok medan det gick trögare för varubranscherna. Tillverkningsindustrin gick fortfarande svagt där produktionen fortsatte att minska. Tillverkningsindustrin minskade därmed för femte kvartalet i rad, även om nedgången första kvartalet var betydligt mindre än föregående kvartal. Sysselsättningen inom näringslivet ökade svagt och det var inom tjänstebranscherna som ökningen skedde.
Som helhet var det relativt små förändringar på arbetsmarknaden första kvartalet. Sysselsättningen ökade svagt medan arbetslösheten var oförändrad. Lediga jobb och vakanser inom privat sektor ökade efter att tidigare minskat två kvartal i följd. Ungdomars och kvinnors arbetslöshetsrisker minskade medan de ökade för männen. Tillväxttakten för antalet arbetade timmar mattades av.
Sverige hade år 2009 näst högst andel av BNP som gick till individuell offentlig konsumtion bland OECD-länderna. Ett steg i att nyansera bilden av hushållens ekonomiska välfärd är att justera den disponibla inkomsten med de offentliga välfärdstjänster som hushållen konsumerar. På så sätt skapas ett mått som bättre beskriver olika samhällsgruppers ekonomiska välfärd. I en fördjupningsartikel ges en diskussion och beskrivning av detta område.