Utländska investeringar på den svenska finansmarknaden var stora under första kvartalet 2012. Utländska placerare nettoköpte svenska obligationer för 139 miljarder kronor. Främst var det bank- och bostadsobligationer, men även stats- och företagsobligationer. Samtidigt sålde de utländska investerarna korta räntebärande papper för 67 miljarder kronor.
Banker klarade egen upplåning
Efter en period av skakig finansmarknad lugnades marknaden efter ECB:s stödlån till banker i slutet av 2011. De svenska bankerna hade möjlighet att finansiera sig på egen hand. Första kvartalet 2012 emitterade banker och bostadsinstitut obligationer för nästan 100 miljarder kronor. Bankernas upplåning gick från korta räntepapper till långa. Utländska placerare visade störst intresse för svenska bank- och bostadsobligationer med nettoköp för 92 miljarder samtidigt nettoköptes statsobligationer för 34 miljarder kronor och företagsobligationer för 19 miljarder. Försäkringsbolagen som även de är stora innehavare av svenska obligationer gick mot strömmen och nettosålde svenska obligationer för 53 miljarder kronor.
Även börsen återhämtades sig något från den kraftiga nedgången under fjolårets sensommar. Återhämtningen kom redan under fjärde kvartalet 2011 då Stockholmsbörsen steg med 8 procent enligt Affärsvärldens generalindex. Första kvartalet 2012 gick börsen upp med ytterligare 10 procent. Det var framför allt de utländska investerarna som nettoköpte svenska noterade aktier.
Hushållen blev rikare
Hushållens finansiella förmögenhet, finansiella tillgångar minus skulder, ökade med 313 miljarder kronor under första kvartalet 2012 och uppgick vid utgången av kvartalet till 3 850 miljarder kronor. Ökningen kan delas upp i 65 miljarder kronor i nysparande och 248 miljarder kronor i värdeförändring. Hushållens tillgångar är till stor del aktierelaterade, både direkt och indirekt, via fonder och försäkringssparande. Börskursens förändring har således en stor påverkan på den finansiella förmögenheten.
Hushållens sparande första kvartalet 2012 var ovanligt högt, 65 miljarder kronor. Det beror både på att tillgångarna ökade och att låneökningstakten avtar. Hushållen ökade sitt sparande på bankkonton och i utlandsregistrerade fonder.
Under hela 2000-talet har hushållens lån i bank och bostadsinstitut, som utgör ungefär 90 procent av hushållens totala lån, ökat. Lånen i bank och bostadsinstitut uppgick vid utgången av första kvartalet i år till 2 583 miljarder kronor. Det är en fördubbling av lånestocken på sju år. Dock har ökningstakten de senaste två åren avtagit och lånen ökade första kvartalet i år med 25 miljarder kronor. Den genomsnittliga ökningen det första kvartalet för åren 2008–2011 var 35 miljarder kronor.