Tillväxttakten på hushållens lån fortsätter att minska

I maj hade hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) en årlig tillväxttakt på 4,6 procent. Det var en minskning jämfört med april då tillväxttakten låg på 4,8 procent. I maj 2011 var tillväxttakten 7,0 procent och hade under hela förra året en avtagande trend. Begreppet MFI innefattar exempelvis banker och bostadsinstitut.

Hushållens lån hos MFI uppgick i maj till 2 689 miljarder kronor. Det är en ökning med 118 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Ökningen kan främst förklaras av bostadslånen som stod för 100 miljarder av ökningen och hade en årlig tillväxttakt på 4,9 procent. Som bostadslån räknas lån till hushåll med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter. I maj uppgick hushållens utstående bostadslån hos MFI till 2 159 miljarder kronor. Resterande del av hushållsutlåningen utgörs bland annat av konsumtionslån vilka oftast saknar säkerhet samt övriga lån där bland annat lantbruksfastighet utgör säkerhet. Hushållens konsumtionslån uppgick i maj till 166 miljarder och hade en årlig tillväxttakt på 5,9 procent. Övriga lån uppgick till 364 miljarder och hade i maj en tillväxttakt på 2,5 procent.

MFI:s utlåning till icke-finansiella företag uppgick i maj till 1 863 miljarder kronor och hade en årlig tillväxttakt på 4,5 procent. Det var en minskning jämfört med april då tillväxttakten låg på 5,3 procent. I maj 2011 var tillväxttakten 4,4 procent. Av de icke-finansiella företagens lån stod lån med säkerhet i flerbostadshus för den största andelen vilken i maj uppgick till 549 miljarder. Lån utan säkerheter d.v.s. blancokrediter, uppgick till 341 miljarder. Bostadsrättsföreningar räknas till icke-finansiella företag och hade i maj lån på totalt 332 miljarder.

Tillväxttakt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag

Fortsatt nedgång för hushållens räntor

I maj var den genomsnittliga räntan på hushållens nya låneavtal 3,92 procent vilket är en minskning jämfört med april då räntan låg på 3,94 procent. Den rörliga räntan fortsatte sin sjunkande trend och sjönk från 4,18 procent i april till 4,16 procent i maj. För nya avtal med räntebindningstid på över tre månader till och med ett år steg räntan från 3,58 procent i april till 3,78 procent i maj. Den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån uppgick i maj till 3,79 procent vilket är nedgång jämfört med april då räntan låg på 3,86 procent.

I maj var hushållens genomsnittsränta på nyinsättningar på bankkonton 1,21 procent. Räntan på konton med bindningstid eller begränsat antal fria uttag uppgick i maj till 1,98 procent.

MFI:s genomsnittliga utlåningsränta på nya avtal till icke-finansiella företag uppgick i maj till 3,56 procent vilket kan jämföras mot 3,47 procent i april (reviderad siffra).

Ränta och tillväxt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag

	Ränta, hushållens nya låneavtal	Tillväxttakt, utlåning till hushåll	Ränta, icke-finansiella företags nya låneavtal	Tillväxttakt, utlåning till icke-finansiella företag
maj-11	4,14%	7,0%	3,47%	4,4%
apr-12	3,94%	4,8%	3,47%	5,3%
maj-12	3,92%	4,6%	3,56%	4,5%

Minskad tillväxttakt för M1 och M3

Det smala penningmängdsmåttet, M1, hade i maj en årlig tillväxttakt på 4,0 procent vilket var en minskning jämfört med april då tillväxttakten låg på 4,3 procent. M1 uppgick i maj till 1 564 miljarder.

Tillväxttakten i det breda penningmängdsmåttet, M3, var i maj 9,0 procent. I april var tillväxttakten 10,1 procent . Totalt uppgick M3 i maj till 2 318 miljarder.

Penningmängd, årlig tillväxttakt

M1 består av allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt allmänhetens avistainlåning i MFI och staten. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.

Definitioner och förklaringar

SCB sammanställer, på uppdrag av Riksbanken, finansmarknadsstatistiken månadsvis. Statistiken bygger i huvudsak på rapportering från monetära finansinstitut (MFI) vilket innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).