Ökad tillväxttakt för hushållens lån

I augusti hade hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) en årlig tillväxttakt på 4,6 procent. Det var en ökning jämfört med juli då tillväxttakten låg på 4,5 procent (reviderad siffra). I augusti 2011 var tillväxttakten 6,2 procent och hade under hela förra året en avtagande trend. Begreppet MFI innefattar exempelvis banker och bostadsinstitut.

Hushållens lån hos MFI uppgick i augusti till 2 724 miljarder kronor. Det är en ökning med 120 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Ökningen kan främst förklaras av bostadslånen som stod för 99 miljarder av ökningen och hade en årlig tillväxttakt på 4,7 procent. Som bostadslån räknas lån till hushåll med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter. I augusti uppgick hushållens utestående bostadslån hos MFI till 2 186 miljarder kronor. Resterande del av hushållsutlåningen utgörs bland annat av konsumtionslån vilka oftast saknar säkerhet samt övriga lån där bland annat lantbruksfastighet utgör säkerhet. Hushållens konsumtionslån uppgick i augusti till 166 miljarder och hade en årlig tillväxttakt på 5,4 procent.

I augusti var tillväxttakten på MFI:s utlåning till icke-finansiella företag oförändrad jämfört med föregående månad. Den årliga tillväxttakten låg i augusti på 2,7 procent (reviderad siffra för juli). I augusti uppgick utlåningen till icke-finansiella företag till 1 850 miljarder kronor. Det är en ökning med 53 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Av de icke-finansiella företagens lån stod lån med säkerhet i flerbostadshus för den största andelen. Dessa lån uppgick i augusti till 555 miljarder. Lån till bostadsrättsföreningar uppgick till 335 miljarder.

Tillväxttakt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag

Nedgång för hushållens utlåningsräntor

Efter förra månadens uppgång vände räntorna på hushållens lån ned i augusti. Den genomsnittliga räntan på hushållens nya avtal uppgick i augusti till 3,79 procent vilket kan jämföras mot 3,83 procent i juli. De sjunkande räntorna kan förklaras av nedgångar i både de korta och långa räntorna. Den rörliga räntan på nya avtal sjönk från 4,15 procent i juli till 4,12 procent i augusti. För lån med räntebindningstid på över 5 år låg räntan på nya avtal på 3,94 procent i augusti vilket kan jämföras mot 4,07 procent i juli. Den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån uppgick i augusti till 3,65 procent jämfört med 3,70 procent i juli.

I augusti var hushållens genomsnittsränta på nyinsättningar på bankkonton 1,20 procent vilket är ökning jämfört med juli då räntan var 1,19. Räntan på konton med bindningstid eller begränsat antal fria uttag uppgick i augusti till 1,94 procent vilket är en ökning jämfört med juli då räntan var 1,93 procent.

MFI:s genomsnittliga utlåningsränta på nya avtal till icke-finansiella företag uppgick i augusti till 3,34 procent jämfört med 3,54 procent i juli.

Ränta och tillväxt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag

	Ränta, hushållens nya låneavtal	Tillväxttakt, utlåning till hushåll	Ränta, icke‑ finansiella företags nya låneavtal	Tillväxttakt, utlåning till icke-finansiella företag
Augusti 2011	4,17 %	6,2 %	3,65 %	5,1 %
Juli 2012	3,83 %	4,5 %	3,54 %	2,7 %
Augusti 2012	3,79 %	4,6 %	3,34 %	2,7 %

Minskad tillväxttakt för M1 och M3

I augusti var den årliga tillväxttakten för det smala penningmängdsmåttet, M1, 4,4 procent. Det kan jämföras med juli då tillväxttakten var 5,2 procent. M1 uppgick i augusti till 1 597 miljarder.

Tillväxttakten i det breda penningmängdsmåttet, M3, var i augusti 6,1 procent. I juli var tillväxttakten 6,5 procent. Totalt uppgick M3 i augusti till 2 335 miljarder.

Penningmängd, årlig tillväxttakt

M1 består av allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt allmänhetens avistainlåning i MFI och staten. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.

Definitioner och förklaringar

SCB sammanställer, på uppdrag av Riksbanken, finansmarknadsstatistiken månadsvis. Statistiken bygger i huvudsak på rapportering från monetära finansinstitut (MFI) vilket innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).