Nedgång för hushållens lånetillväxt

I september hade hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) en årlig tillväxttakt på 4,5 procent, vilket var en minskning jämfört med augusti då den låg på 4,6 procent. I september 2011 var tillväxttakten 5,8 procent och hade under hela förra året en avtagande trend. Begreppet MFI innefattar exempelvis banker och bostadsinstitut.

Hushållens lån hos MFI uppgick i september till 2 737 miljarder kronor. Det är en ökning med 119 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Ökningen kan främst förklaras av bostadslånen som stod för 96 miljarder av ökningen och hade en årlig tillväxttakt på 4,6 procent. Som bostadslån räknas lån till hushåll med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter. Hushållens utestående bostadslån hos MFI uppgick i september till 2 194 miljarder. Resterande del av hushållsutlåningen utgörs bland annat av konsumtionslån vilka oftast saknar säkerhet samt övriga lån där bland annat lantbruksfastighet utgör säkerhet. Hushållens konsumtionslån uppgick i september till 166 miljarder och hade en årlig tillväxttakt på 6,1 procent.

I september uppgick utlåningen till icke-finansiella företag till 1 866 miljarder kronor, vilket är en ökning med 50 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Av de icke-finansiella företagens lån stod lån med säkerhet i flerbostadshus för den största andelen. Dessa lån uppgick i september till 557 miljarder. Utav den totala utlåningen till icke-finansiella företag utgjorde blancokrediter 334 miljarder. Den årliga tillväxttakten på MFI:s utlåning till icke-finansiella företag låg i september på 2,8 procent. Detta kan jämföras med föregående månad då tillväxtakten var 2,7 procent.

Tillväxttakt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag

Nedgång för hushållens ut- och inlåningsräntor

I september fortsatte räntorna på hushållens lån att gå ned. Den genomsnittliga räntan på hushållens nya avtal uppgick i september till 3,57 procent, vilket kan jämföras mot 3,79 procent i augusti. Den rörliga räntan på nya avtal sjönk från 4,12 procent i augusti till 3,80 procent i september. För lån med räntebindningstid på 1 till 5 år låg räntan på nya avtal på 3,25 procent i september, vilket kan jämföras mot 3,35 procent i augusti. Den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån uppgick i september till 3,46 procent jämfört med 3,65 procent i augusti.

I september gick den genomsnittliga räntan på hushållens nyinsättningar ned från 1,20 procent i augusti till 1,00 procent i september. Räntan på konton med bindningstid eller begränsat antal fria uttag uppgick i september till 1,71 procent vilket även det är en minskning jämfört med augusti då räntan var 1,94 procent.

MFI:s genomsnittliga utlåningsränta på nya avtal till icke-finansiella företag uppgick i september till 3,14 procent jämfört med 3,34 procent i augusti.

Ränta och tillväxt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag

	Ränta, hushållens nya låneavtal	Tillväxttakt, utlåning till hushåll	Ränta, icke‑ finansiella företags nya låneavtal	Tillväxttakt, utlåning till icke-finansiella företag
Sep 2011	4,04 %	5,8 %	3,66 %	6,1 %
Aug 2012	3,79 %	4,6 %	3,34 %	2,7 %
Sep 2012	3,57 %	4,5 %	3,14 %	2,8 %

Ökad tillväxttakt för M1

I september var den årliga tillväxttakten för det smala penningmängdsmåttet, M1, 5,7 procent. Det kan jämföras med augusti då tillväxttakten var 4,4 procent. M1 uppgick i september till 1 644 miljarder kronor.

Tillväxttakten i det breda penningmängdsmåttet, M3, var i september 5,3 procent. I augusti var tillväxttakten 6,1 procent. Totalt uppgick M3 i september till 2 397 miljarder kronor.

Penningmängd, årlig tillväxttakt

M1 består av allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt allmänhetens avistainlåning i MFI och staten. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.

Definitioner och förklaringar

SCB sammanställer, på uppdrag av Riksbanken, finansmarknadsstatistiken månadsvis. Statistiken bygger i huvudsak på rapportering från monetära finansinstitut (MFI) vilket innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).