BNP ökade 0,7 procent

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 0,7 procent tredje kvartalet 2012 jämförd med motsvarande kvartal 2011. Hushållens konsumtionsutgifter gav det största bidraget till utvecklingen. Säsongrensad och jämförd med andra kvartalet 2012 ökade BNP med 0,5 procent.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden.

Tredje kvartalet 2012 innehöll en arbetsdag mindre än tredje kvartalet 2011. Det innebär att den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen blev 0,4 procentenheter högre än BNP-utvecklingen i faktiska tal som var 0,3.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,3 procent och bidrog med 0,7 procentenheter till BNP-tillväxten. De största bidragen kom från konsumtionsutgifter för boende samt fritid och underhållning i form av radio, tv och fotografisk utrustning samt rekreation och kultur. Den delpost som gav störst negativ inverkan på hushållskonsumtionen var transporter. Utlägg för både nya och begagnade bilar minskade betydligt.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,2 procent. Samtliga delområden ökade sina konsumtionsutgifter tredje kvartalet, där staten stod för den största ökningen med 3,6 procent. Primärkommunernas utgifter steg med 0,6 procent och ökningen inom landstingen var 0,1 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Fasta bruttoinvesteringar minskade med 0,4 procent. Nyinvesteringar i småhus och flerbostadshus sjönk kraftigt. Även investeringar i maskiner och inventarier minskade. Nedgången dämpades av god tillväxt inom övriga bygg- och anläggningsinvesteringar bland annat till följd av ökade väginvesteringar. I näringslivet sjönk investeringarna totalt med 1,3 procent. Energi- bygg- och gruvindustri visade stora ökningar medan fastighetsförvaltning och övriga företagstjänster minskade. Offentliga myndigheters investeringar ökade med 4,1 procent. Sammantaget gav fasta bruttoinvesteringar ett negativt bidrag på 0,1 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Lagerinvesteringarna bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen. Det var främst en ökad uppbyggnad av lager av insatsvaror inom tillverkningsindustrin som bidrog positivt. Även inom handeln skedde en lageruppbyggnad vilket är normalt under tredje kvartalet. Trots detta gav handelslagren ett negativt BNP-bidrag då lageruppbyggnaden var lägre än motsvarande kvartal föregående år.

Exporten minskade med 2,3 procent och importen med 0,7 procent. Varu- och tjänsteexporten sjönk med 2,8 respektive 1,4 procent. På importsidan sjönk varuimporten med 1,2 procent medan tjänstimporten ökade med 0,6 procent. Exportnettot drog ned BNP-tillväxten med 0,9 procentenheter.

Produktionen inom näringslivet ökade med 0,3 procent. De varuproducerande branscherna minskade med 0,4 procent och de tjänsteproducerande branscherna ökade med 0,8 procent. Bland branscherna inom tillverkningsindustrin var nedgången bred med några få undantag. Nedgången motverkades av en ökad produktion inom petroleum-, kemiska och farmaceutiska produkter, samt el, gas och värme. De tjänsteproducerande branscherna visade överlag positiva utvecklingstal om än måttliga. Produktionen inom utbildning, vård och sociala tjänster visade på fortsatt hög tillväxt. Offentliga myndigheters produktion ökade med 1,5 procent.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,6 procent och antalet arbetade timmar ökade med 0,4 procent vilket innebar en fortsatt minskad medelarbetstid. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 0,4 procent och inom offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 2,6 procent. Säsongrensad och jämförd med andra kvartalet 2012 ökade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,2 procent.

Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 1,3 procent i faktiska tal och med 0,5 procent säsongrensad. Motsvarande säsongrensade siffror för varuproduktionen var 1,2 procent och för tjänsteproduktionen 0,1 procent.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 3,8 procent i löpande priser det tredje kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,8 procent. Hushållens finansiella sparande ökade med 12 miljarder kronor och uppgick till 33 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 2,7 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande var nära noll under det tredje kvartalet. Det är en minskning med 2,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2011. Statens finansiella sparande uppgick till -1,6 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 1,4 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande blev 0,3 miljarder kronor varav primärkommunernas 1,0 och landstingens -0,7 miljarder kronor.

Revideringar

Jämfört med beräkningen som publicerades den 14 september 2012 har den faktiska BNP-utvecklingen för andra kvartalet 2012 reviderats upp med 0,1 procentenheter. Första kvartalet 2012 har reviderats ned med 0,1 procentenheter, i såväl faktiska tal som kalenderkorrigerad. Säsongrensad BNP har reviderats ned med 0,2 procentenheter första kvartalet 2012.

Hushållssektorns finansiella sparande har reviderats ner med 1,8 miljarder kronor första kvartalet och 1,7 miljarder kronor andra kvartalet 2012.

Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats ner både första och andra kvartalet 2012, med 1,3 respektive 4,6 miljarder kronor.

Till följd av att mer fullständigt underlag inarbetats från räkenskapssammandragen för primärkommuner och nya underlag har levererats från ESV så har även helåret 2011 reviderats. BNP-utvecklingen för helåret 2011 har reviderats ned med 0,2 procentenheter till 3,7 procent. Finansiellt sparande för hushållssektorn har reviderats ned med 2,4 miljarder kronor och finansiellt sparande för offentlig sektor har reviderats ned med 0,5 miljarder kronor.

Till följd av att betalningsbalansen har reviderats har Sveriges finansiella sparande mot utlandet reviderats för åren 2010 och 2011.

Mer information om revideringarna finns i ”Kommentarer till kvartalsberäkningarna” under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103.

Fördjupning

På hemsidan finns flera fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen:

Exportnettot drog ned BNP
Investeringarna vände svagt nedåt
Marginell uppgång för näringslivet

Dokumenten finns under http://www.scb.se/nr0103.

Se presentationsmaterial från presskonferensen där tillväxt och sparande i den svenska ekonomin presenteras. Materialet finns tillgängligt på SCB:s webbplats http://www.scb.se/nr0103 från kl 14.00 den 29 november 2012.

Tabell 1: BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent) - GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent)

BNP från produktionssidan	2011:1	2011:2	2011:3	2011:4	2012:1	2012:2	2012:3
BNP till marknadspris	5,6	4,3	4,2	1,1	1,2	1,3	0,7
Därav
Varuproduktion (SNI A01-F43)	13,5	7,3	5	-0,9	-0,8	1,3	-0,4
del Tillv. ind (SNI C10-C33)	18,2	8	5,1	-3,1	-5,6	-2,6	-2,4
Tjänsteproduktion (SNI G45-T98)	5,4	6,1	6,1	2,6	2,9	2,2	0,8
S:a näringsliv ^[2]	8,3	6,4	5,9	1,4	1,5	1,9	0,3
Offentliga myndigheters produktion	-1,2	-0,6	0,1	1,5	0,6	1,7	1,5
Arbetsinsats, arbetade timmar	3,5	2,9	1,4	1,2	1	0	0,4

[1] Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år.
[2] Exklusive tullar och produktskatter netto.

Tabell 2: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

År	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4
2000	0,6	2,0	0,6	0,2
2001	-0,4	0,3	0,7	1,1
2002	-0,2	1,5	0,1	0,8
2003	1,0	-0,4	1,2	0,5
2004	1,7	0,7	0,8	0,7
2005	0,6	0,9	1,4	0,4
2006	1,4	1,4	1,5	0,3
2007	1,0	0,5	0,7	1,5
2008	-1,2	-0,1	-0,1	-3,8
2009	-2,5	0,2	0,0	1,1
2010	2,5	2,1	1,4	1,7
2011	0,4	0,7	1,2	-1,1
2012	0,5	0,7	0,5

[1] Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

Diagram 1: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

[1] Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

Tabell 3: BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden - GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values.

Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år									Miljoner kronor
BNP från användningssidan	2011:1	2011:2	2011:3	2011:4	2011:1-4	2012:1	2012:2	2012:3	2012 Kv 3
BNP till marknadspris	6,1	3,8	4,2	1,1	3,7	1,7	0,9	0,3	863 649
Import	13,3	8,1	3,5	1,5	6,3	0,4	-0,4	-0,7	361 774
Varor (SNI A01-F43)	16,5	8,7	4,6	1,4	7,5	-1,2	-2,4	-1,2	261 010
Tjänster (SNI G45-T98)	4,5	6,2	0,5	1,8	3,1	5,5	5,6	0,6	100 764
S:a Tillgång	8,2	5,1	4,0	1,2	4,5	1,3	0,5	0,0	1 225 423
Hushållens konsumtionsutgifter	3,3	3,8	1,1	0,4	2,1	2,2	0,8	1,3	420 352
Egentliga hushåll	3,4	3,9	1,1	0,4	2,2	2,2	0,8	1,3	407 634
HIO^[1]	0,9	0,4	1,2	2,7	1,3	1,7	1,7	1,5	12 718
Offentliga konsumtionsutgifter	2,2	0,5	2,1	-0,1	1,1	0,7	-0,1	1,2	228 845
Staten	4,1	-0,2	2,8	0,2	1,5	2,4	-0,1	3,6	59 099
Kommunerna	1,6	0,9	1,8	-0,2	0,9	0,2	-0,1	0,4	169 746
Fast bruttoinvestering	8,7	10,6	4,9	2,1	6,4	12,1	3,0	-0,4	152 264
Lagerinvestering ^[2]	1,8	0,2	-0,3	0,3	0,5	-2,2	-0,8	0,3	8 837
Export	13,0	6,4	9,0	1,0	7,1	1,8	1,1	-2,3	415 125
Varor (SNI A01-F43)	18,9	7,8	9,7	0,9	8,9	0,3	0,4	-2,8	280 160
Tjänster (SNI G45-T98)	-0,2	3,0	7,3	1,0	2,8	5,7	2,6	-1,4	134 965
S:a Användning	8,2	5,1	4,0	1,2	4,5	1,3	0,5	0,0	1 225 423

[1] Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.
[2] Inklusive förändring i värdeföremål.

Definitioner och förklaringar

Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.

Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2011. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2011 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln ”Kedjning med Annual overlap” under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103 för mer information om kedjeindexmetoder.

Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i NR och AKU.

Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.