I EU:s Maastrichtfördrag från 1992 och specificerat i protokollet om Excessive Deficit Procedure (EDP) fastslogs ramarna för medlemsländernas finanspolitik för deltagande i valutaunionen i de s.k. konvergenskriterierna. De innebär bl.a. att medlemsländerna inte ska ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent av BNP och att offentliga sektorns bruttoskuld inte ska överstiga 60 procent av BNP.
Den definition av finansiellt sparande som används i nationalräkenskaperna enligt Europeiska Nationalräkenskapssystemet, ENS 95 överensstämmer inte helt med de föreskrifter som reglerar rapporteringen till EDP. Skillnaden består i de räntebetalningar som uppkommer till följd av swap-överenskommelser och forward rate agreements (framtida räntebindningsavtal). För Sveriges del så innebär skillnaden att sparandet enligt EDP de senaste åren varit högre än enligt ENS95.
Nationalräkenskaperna vid Statistiska centralbyrån ansvarar för EDP-rapporteringen till Europakommissionen för perioden till och med föregående år. Finansdepartementet ansvarar för den prognos för innevarande år som skickas vid samma tidpunkter. Rapporteringen görs två gånger per år, i mars och i september. Till följd av att EDP rapporteras vid en senare tidpunkt än nationalräkenskaper enligt ENS95 kan det innebära att mer aktuella uppgifter förs in i EDP jämfört med senast publicerade siffror för nationalräkenskaperna. Ett exempel på det är uppgifter över inkomstskatter. Även efter EDP-rapporteringen kan Eurostat påtala fel och brister i underlaget som föranleder en revidering av finansiellt sparande och/eller bruttoskuld. Det åtgärdas då i underlaget för EDP. Det nya underlaget samt eventuella korrigeringar i EDP förs sedan in i nationalräkenskaperna (enligt ENS95) i samband med nästkommande publiceringstillfälle.
På Eurostats hemsida finns mer information om Excessive Deficit Procedure (EDP) under: Special topics – Government Finance – EDP.
Offentliga sektorns sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier 2011
Den offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 10 miljarder kronor år 2011 enligt reglerna för EU:s konvergenskriterier. I relation till BNP var det finansiella sparandet 0,3 procent 2011, vilket innebär att Sverige liksom tidigare år klarar kriterierna med god marginal. Jämfört med 2010 har det finansiella sparandet ökat med 1,7 miljarder kronor och är marginellt högre i förhållande till BNP.
Läs hela pressmeddelandet