Det anser de på grund av att så kallade immateriella tillgångar, till exempel forskning och utveckling samt humankapital, inte ingår i nationalräkenskapernas investeringsbegrepp. Artikeln ger intryck av att SCB gör fel, men SCB följer de internationella regelverk som finns.
Regelverket (Systems of National Accounts – SNA 93) har utarbetats av FN, Världsbanken, IMF, OECD och EU i nära samarbete med statistikbyråer över hela värden. Den europeiska varianten av SNA (ESA) kan jämställas med en lag för EU-länderna. Enligt ESA kan FoU-kostnader inte betraktas som investering utom för dataprogramvara.
Det har funnits tidigare versioner av SNA och den revidering som gjordes 1993 var mycket omfattande. Då övervägde man att ta med forskning och utveckling (FoU) som investeringar, men då uppgifterna är mycket svåra att mäta och ett flertal definitionsproblem förelåg, så avstod man från att göra det.
Förändring när rimliga beräkningsmetoder finns
En uppdaterad variant, SNA 2008, har nu utarbetats och kommer att introduceras inom EU 2014. Enligt denna är FoU investering. SNA 2008 rekommenderar dock att sådana investeringar skall introduceras i nationalräkenskaperna först när rimliga beräkningsmetoder finns. Till dess man kommit överens om metoderna skall FoU-beräkningarna göras som alternativa beräkningar i så kallade satelliträkenskaper. På SCB insamlas sedan länge FoU-statistik och försöksberäkningar i nationalräkenskaperna kommer inom kort att påbörjas.
Artikelförfattarna Edquist och Jordahl påstår att regelverket härstammar från tiden före andra världskriget. Nationalräkenskaperna skapades visserligen på 1930-talet, men har därefter löpande utvecklats och anpassats till den rådande ekonomiska utvecklingen. Stabiliteten i beräkningarna är mycket god, vilket inte minst visat sig under den nuvarande finanskrisen. För att uppnå jämförbarhet mellan olika länder krävs dock en strikt internationell samordning.
Ett undantag från principen att FoU inte räknas som investering har gjorts i SNA93 /ENS95. Både framtagande av programvaror och FoU kring programvaror räknas som investering i nuvarande SNA. Här görs alltså även beräkningar av så kallad egenproducerad programvara som utvecklats i alla branscher.
Stora satsningar på den ekonomiska statistiken
SCB har under senare år genomfört stora utvecklingssatsningar inom den ekonomiska statistiken, bland annat har en kraftig utbyggnad av tjänstenäringsstatistiken skett. Genom årsstatistiken Företagens ekonomi (FEK) skapas en totaltäckning av alla branscher, såväl industri- som tjänstebranscher. En särskild undersökning av tjänsteföretagens insatsförbrukning på produktnivå har också startats där en tredjedel av tjänstebranscherna undersöks varje år. Det motsvarar vad som görs för industrin.
Korttidsstatistiken avseende tjänster har också byggts ut. Sedan något år tar SCB fram ett månatligt tjänsteproduktionsindex i likhet med det som sedan länge funnits för industrin. SCB har också satsat på framtagande av prisindex för tjänsteproduktionen och täcker nu en stor del av tjänstebranscherna. Mätproblemen är emellertid svårare för tjänster än för varor, bland annat därför att många tjänster är unika och bara produceras en gång. Det innebär att det är svårt att mäta prisförändringar mellan olika perioder. Det finns fortfarande stora luckor i tjänsteprismätningarna, till exempel saknas prismätningar av tjänsteexport och –import, en lucka som vi delar med alla andra länder.
Hur mäter man humankapital?
I Edquists/ Jordahls artikel får man intrycket av att immateriella investeringar endast produceras i tjänstebranscher, men den större delenen stor del av FoU-kostnaderna finns bland industriföretag. Därför skulle även deras industriföretagens produktion öka mer om kostnaderna omklassificerades till investering.
Edquist/Jordahl vill även ta med humankapitalet som investering, dvs. att ökad kunskap hos anställda och företagare skall räknas som investering. Ur teoretisk synpunkt kan detta vara relevant, men mätproblemen är stora. I nya SNA 2008 står fortfarande humankapitalet utanför investeringsbegreppet.
SCB välkomnar konstruktiv debatt
Intresset för vad som ska ingå i nationalräkenskaperna har ökat efter finanskrisen och den internationella diskussionen har fortsatt efter det att arbetet med SNA 2008 avslutats.
Ett ökat fokus på såväl finansiella som sociala variabler efterfrågas. Från SCB:s sida upplever vi denna diskussion som mycket positiv. I en föränderlig värld måste de ekonomiska måtten utvecklas för att kunna mäta utvecklingen på ett relevant sätt. Det är dock viktigt att denna utveckling sker på ett trovärdigt sätt i takt med omvärlden och att det finns relevanta mätmetoder för de nya fenomen som uppstått.
Jämförbarheten mellan länder är också mycket viktig, vilket gör att man inte kan frångå de internationella regelverk som sätter ramarna för BNP-måttet. Om fler engagerar sig på ett konstruktivt sätt i diskussionen kring hur de ekonomiska mätmetoderna kan förbättras kan vi på sikt få ännu bättre metoder. I det här fallet är det dock inte SCB:s mätmetoder som Edquist och Jordahl borde kritisera, utan i så fall de internationella reglerna.
Monica Nelson Edberg och Per Ericson
Avdelningen för Nationalräkenskaper
Artikeln i Svenska Dagbladet 
Kort replik av SCB i Svenska Dagbladet