Utbildning och forskning - Statistiska centralbyrån

På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Visa allt

Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad

Analyser om utbildning och arbetsmarknad ArbetsmarknadUtbildning

Analys inom utbildning och arbetsmarknad avser att beskriva sambandet inom dessa områden, så som utvecklingen avseende arbetskrafts- och utbildningsdeltagande. Analysrapporterna publiceras främst i rapportserien Temarapporter samt i serien Information om utbildning och arbetsmarknad (IAM).

Arbetskraftsbarometern ArbetsmarknadBristyrkenUtbildning

Arbetskraftsbarometern ger information om arbetsmarknadsläget och utsikterna för cirka 70 utbildningsgrupper, varav huvuddelen utgörs av högskoleutbildningar. Resultaten bygger på svaren på en enkät till ett urval av arbetsgivare. Undersökningen har genomförts varje höst sedan 1959.

Sysselsättningsprognos ArbetskraftSysselsatta

Sysselsättningsprognosen görs ungefär vart tredje år. Prognosen är långsiktig och tidsperspektivet är vanligen 20-25 år. I prognosen görs beräkningar över hur antal förvärvsarbetande (sysselsättningen) och antal arbetade timmar (timvolymen) kommer att utvecklas i framtiden. En annan viktig del är att visa på vad dessa förändringar i sysselsättning får på den framtida försörjningsbördan. I grunden för beräkningarna ligger SCB:s befolkningsprognos.

Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad ArbetskraftArbetsmarknadUtbildning

Trender och prognoser har utkommit ungefär vart tredje år sedan 1972. Rapporten beskriver utvecklingen inom områdena befolkning, utbildning och arbetsmarknad samt utsikterna på lång sikt. Prognoserna över tillgång och efterfrågan på arbetskraft avser hela arbetsmarknaden och alla former av reguljär utbildning. För ett 50-tal utbildningsgrupper ges en särskilt utförlig redovisning.

Korrigering 2012-11-09

Publikationen Trender och Prognoser 2011 har korrigerats med anledning av en felaktig klassificering i SCB:s utbildningsregister.

Befolkningens utbildning

Befolkningens utbildning GrundskolaGymnasieskolaMigrationUniversitet och högskolaUtbildningsnivå
Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Vuxenutbildning

Syftet med PIAAC är att beskriva och jämföra grundläggande kunskaper och färdigheter hos vuxna runt om i världen. Undersökningen ger en beskrivning av olika praktiska färdigheter som används i vardagen och som behövs för ett framgångsrikt deltagande i samhället. Färdigheter inom områdena läsförståelse, räknefärdigheter och problemlösning med hjälp av IT/dator beskrivs för olika grupper i befolkningen t.ex. efter kön, ålder, utländsk bakgrund, sysselsättning och individers utbildningsbakgrund.

Distansutbildning i högskolan DistansutbildningStudenterUniversitet och högskola

Distansstudier växer sig allt större. Andelen distansstudenter har de senaste tio åren ökat från en tiondel till nästan en tredjedel av alla högskolestudenter. I en enkätundersökning har SCB ställt frågor till personer som registrerat sig till distanskurser höstterminen 2010 om deras attityder till distansutbildning på högskolan, vad avsikterna med distansutbildningen är, skälen till att studera på distans samt den upplevda kvaliteten av distansutbildningen. Vissa enkätfrågor (variabler) kan jämföras med campusförlagda utbildningar.

Elevpaneler för longitudinella studier EleverGrundskolaModersmålStödundervisning

Elevpanelerna följer ett urval av elever genom grundskolan från och med skolår 3. Eleverna följs sedan vidare genom gymnasium, högskola och ut i arbetslivet. Den senaste panelen, elevpanel 7, omfattar ett urval av elever från skolår 3 våren 2008. De tidigare panelerna har startats i skolår 6 år 1980 samt i skolår 3 åren 1982, 1987, 1992, 1997 respektive 2002. 

Folkhögskoleuppföljning

Denna statistik uppdateras inte längre.

Forskarexaminerades arbetsmarknad

Statistiken uppdateras inte längre.

Förskollärare

Denna statistik uppdateras inte längre.

Förskollärarförsörjningen var en urvalsundersökning bland ej yrkesverksamma förskollärare. Syftet var att belysa deras arbetsmarknad ur olika aspekter, ge information om varför man har lämnat förskolan samt att undersöka om man inom det närmaste framtiden kan tänka sig söka anställning som förskollärare i förskolan.

Gymnasieungdomars studieintresse BetygGymnasieskolaUniversitet och högskola
Högutbildade utrikes födda

Högutbildade utrikes födda är en enkätundersökning som genomfördes under 2004. Syftet med undersökningen var att kartlägga situationen på arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda, i vilken omfattning de arbetar och i vilken mån det arbetet motsvarar deras utbildning.

Inträdet på arbetsmarknaden ArbetsmarknadGymnasieskolaUniversitet och högskola

Syftet med undersökningarna är att beskriva inträdet på arbetsmarknaden för personer med olika utbildningsbakgrund.

Kostnader för utbildningsväsendet BNPGrundskolaGymnasieskolaUniversitet och högskolaUtgifter
Lärarförsörjningen

Denna statistik uppdateras inte längre.

Nybörjare i komvux

Statistiken uppdateras inte längre.

Personalutbildningsstatistik KompetensutvecklingPersonalutbildningVuxenutbildning

Undersökningen genomfördes inte under åren 2004–2005.

Svensk utbildning i internationell statistik

Statistiken uppdateras inte längre.

Tiden mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan GymnasieskolaStudenterUniversitet och högskola
Undersökningen om vuxnas deltagande i utbildning Icke-formell utbildningPersonalutbildningVuxenutbildning

Vuxnas deltagande i utbildning är en EU-undersökning som genomfördes för första gången i Sverige under hösten 2005 och våren 2006. Under 2012 genomfördes den andra undersökningsomgången. Undersökningen genomförs i samtliga EU-länder och jämförbara resultat från länderna publiceras av Eurostat. Undersökningen är en viktig källa för att beskriva den vuxna befolkningens deltagande i livslångt lärande. Under 2002 genomfördes en liknande undersökning enbart i Sverige som gick under namnet Vuxnas lärande.

Utbildningsstatistisk årsbok

Årsboken sammanfattar och redovisar statistik för de olika skolformerna i Sverige och ger en översiktlig beskrivning av det svenska utbildningsväsendet.

Utländska doktorander 2013 DoktoranderUniversitet och högskola

Syftet med undersökningen är att beskriva hur de utländska doktoranderna rekryteras till forskarutbildningen, motiv till utbildning i Sverige, vad de har för bakgrund, hur de upplever svensk forskarutbildning, den sociala situationen, språkliga barriärer samt vad de har för framtidsplaner. 2013 genomfördes den första undersökningsomgången. Inga fler undersökningsomgångar är planerade.

Vuxnas lärande

Statistiken produceras inte längre.

Övergång gymnasieskola-högskola GymnasieskolaStudenterUniversitet och högskola

Forskning

Forskning och utveckling i offentlig sektor ForskareForskning och utvecklingInvesteringarUtgifter
Forskning och utveckling inom den privata icke-vinstdrivande sektorn Forskning och utvecklingInvesteringarUtgifter  
Forskning och utveckling inom företagssektorn ForskareForskning och utvecklingInvesteringarUtgifter

Undersökningen Forskning och utveckling (FoU) i företagssektorn belyser satsningar på FoU i Sverige bland företag med 10 eller fler anställda. Undersökningen, som genomförs vartannat år, bygger på en enkät som skickas ut och fylls i av företagen. Bland annat samlas data in om företagens utgifter för FoU-arbete de själva utför, om antal personer som är sysselsatta med FoU och om hur mycket resurser företagen lägger på att köpa eller understödja FoU-arbete i andra organisationer. Även det regionala perspektivet belyses.

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn ForskareForskning och utvecklingInvesteringarUniversitet och högskolaUtgifter

Undersökningen forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn belyser hur mycket ekonomiska resurser som universitet och högskolor använder till FoU. Syftet med undersökningen är också att visa hur mycket tid den personal som är anställd vid universitet och högskolor använder till FoU-verksamhet.

Korrigering 2013-01-22
En tabell i Statistikdatabasen har korrigerats. Korrigeringen avser tabellen "Driftkostnader för FoU inom högskolesektorn efter forskningsämne (enl. ny standard), lärosäte och finansiär. Vartannat år 2011" som publicerades 17/12 2012.

Innovationsverksamhet i Sverige Forskning och utvecklingInnovationerOmsättningUtgifter

Undersökningen Innovationsverksamhet i Sverige belyser innovationsverksamheten i svenska företag med 10 anställda eller fler. Undersökningen genomförs vartannat år, och bygger på en enkät som skickas ut och fylls i av företagen. Enkäten baseras på en EU-gemensam enkät där grundfrågorna är likadana för alla unionens medlemsstater. Bland annat samlas data in om vilka typer av innovationer företagen introducerat under en treårsperiod fördelat på produkt-, process, och organisatoriska innovationer, samt innovationer inom marknadsföring.

Utöver det samlas även data in om vilka utgifter företagen haft för sin innovationsverksamhet när det gäller produkt och processinnovationer. Andra viktiga indikatorer som samlas in är med vilka företagen samarbetar i sin innovationsverksamhet, vilka informationskällor som varit viktiga för innovationsprojekten samt vilka syften företagen hade med sin innovationsverksamhet. Varje undersökningsomgång sedan 2009 innehåller en frågemodul med tillfälliga frågor med ett särskilt tema som varierar mellan undersökningsomgångarna.

Statliga anslag till forskning och utveckling Forskning och utvecklingInvesteringarUtgifter

För varje anslag i budgetpropositionen görs en bedömning av SCB huruvida anslaget omfattar FoU-medel och i så fall FoU-medlens omfattning och inriktning. I och med att budgetpropositionens innehåll har blivit alltmer summarisk används de ordinarie FoU-undersökningarna av statliga myndigheter och universitet och högkolor för att beräkna FoU-kvoter, som appliceras på anslagen. Utöver FoU-kvoterna görs också en textanalys av budgetpropositionens innehåll.

Högskoleväsende

Doktorander och examina i högskoleutbildning på forskarnivå DoktoranderExamenStudenterUniversitet och högskola

Statistiken över studerande i utbildning på forskarnivå belyser förändringar av nybörjare, doktorander och examina vad gäller antal, kön, ålder, studiefinansiering, studietid m.m. inom olika forskningsämnesområden och universitet/högskolor.

Ekonomisk statistik för universitet och högskolor

Syftet med undersökningen är att beskriva universitetens och högskolornas ekonomi ur så många relevanta perspektiv som möjligt. Uppgifterna samlas in av Universitetskanslersämbetet direkt från lärosätena i samband med att årsredovisningarna lämnas till regeringen. Uppgifterna avser finansiering av verksamheten, resultaträkningar samt vissa ytterligare uppgifter från lärosätenas årsredovisningar.
 
Uppgifterna till den ekonomiska statistiken överensstämmer med lärosätenas fastställda resultat- och balansräkningar. Uppgifterna om finansiering har sammanställts från lärosätenas internredovisningar. Även de uppgifterna överensstämmer i summeringarna med lärosätenas resultaträkningar. En manual för insamlingen och definitioner av finansiärskategorierna har utarbetats tillsammans med en referensgrupp. Universitetskanslersämbetet bedömer att samtliga ekonomiska uppgifter är av hög kvalitet.

Genomströmning och resultat i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå DoktoranderStudenterUniversitet och högskola

Syftet med statistiken om genomströmning och resultat i högskolan är att redovisa resultatmått för olika studentgrupper. SM om genomströmning och resultat redovisas vartannat år.

Högskolenybörjare och doktorandnybörjare efter föräldrarnas utbildningsnivå DoktoranderStudenterUniversitet och högskola

Syftet med statistiken är dels att redovisa föräldrarnas utbildningsnivå för olika nybörjargrupper i högskolan och dels för vissa årskullar beskriva påbörjad svensk högskoleutbildning vid viss ålder efter föräldrarnas utbildningsnivå. I redovisningen beskrivs även övergångsfrekvensen till forskarutbildningen för examinerade i högskolans grundutbildning efter föräldrarnas utbildningsnivå.

Internationell studentmobilitet i högskolan DoktoranderStudenterUniversitet och högskola

Statistiken om internationell mobilitet i högskolan omfattar utländska studenter som kommer till Sverige för att studera samt svenska studenter som åker utomlands för att studera. Dessa två grupper kallas för inresande studenter respektive utresande studenter.

Personal vid universitet och högskolor

Statistiken beskriver antalet anställda vid samtliga universitet och högskolor med examenstillstånd vid mättidpunkten. Redovisningen sker dels för hela personalen, men mest för den forskande och undervisande personalen. Indelningen görs efter anställningskategori, forskningsområde, forskningsämnesgrupp, ålder, kön, utbildningsnivå och anställningsform.

Studenter och examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå DoktoranderExamenStudenterUniversitet och högskola

Syftet med statistiken är att beskriva tillströmningen till, närvaron i och utflödet från universitet/högskolor samt förändringar över tiden med läsår som referens-perioder. Uppgifter om andelen av en årskull som vid viss ålder påbörjat högskoleutbildning respektive examinerats ingår också i redovisningen.

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå DoktoranderStudenterUniversitet och högskola

Statistiken är totalräknad och beskriver ansökningar, via Universitets- och högskolerådets (UHR) (tidigare Verket för högskoleservice, VHS) samordnade antagningssystem NyA, till universitet och högskolor med betoning på personer som inte tidigare studerat i högskolan.

Utländsk bakgrund för studenter och doktorander på universitet och högskolor DoktoranderStudenterUniversitet och högskola

Statistiken om högskolestuderande med utländsk bakgrund beskriver bakgrunden för det totala antalet studenter på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå under 65 år samt högskolenybörjare och doktorandnybörjare.

Årsrapport för universitet och högskolor

Årsrapporten ger en samlad bild av den svenska högskolesektorn med hjälp av statistik på högskoleväsendets alla områden. Rapporten tar upp vad som har hänt det senaste året, men även långsiktiga tendenser. I årsrapporten finns också internationella jämförelser.

Skolväsende och barnomsorg

Annan pedagogisk verksamhet: Barn och personal per 15 oktober

Statistiken innehåller uppgifter om pedagogisk omsorg, öppen förskola, öppen fritidsverksamhet och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Varje år publiceras uppgifter om verksamhet, personal och inskrivna barn. Från och med hösten 2014 samlas uppgifterna om pedagogisk omsorg in på individnivå från varje huvudman medan övriga uppgifter samlas in på gruppnivå från kommunerna.

Fritidshem: Elever och personal per 15 oktober

Statistiken för fritidshem baseras på uppgifter om elever, personal och verksamheter. Den visar t.ex. gruppstorlek, personaltäthet och personalens utbildning. Uppgifterna samlas in varje år med 15 oktober som mätdatum. Resultaten publiceras under våren varje år.

Förskola: Barn och personal per 15 oktober

Statistiken om förskolan innehåller uppgifter om barn, verksamhet, personal och kostnader. Varje år publiceras olika kvalitetsmått, t.ex. barngruppernas storlek, personaltäthet och personalens utbildningsnivå. Från och med hösten 2014 samlas uppgifterna in på individnivå från varje huvudman.

Grundskolan: betyg årskurs 6

Statistiken visar elevernas resultat på skol-, kommun- läns- och riksnivå. Resultaten presenteras i form av betyg per ämne, genomsnittlig betygspoäng, andel som uppnått kunskapskraven m.m. Statistiken redovisas bl.a. uppdelat på huvudmannatyp, kön samt utifrån föräldrarnas och elevernas bakgrund. 

Grundskolan: elever per 15 oktober

Statistiken omfattar skolformerna förskoleklass, grundskola respektive sameskola. Innehållet visar bl.a. elevantal, antal skolenheter, språkval, berättigade och deltagande i modersmålsundervisning och förekomst av särskilt stöd.

Grundskolan: slutbetyg

Statistiken visar elevernas resultat på skol-, kommun- läns- och riksnivå. Resultaten presenteras i form av betyg per ämne, genomsnittlig betygspoäng, genomsnittligt meritvärde, andel som uppnått kunskapskraven, andel behöriga till gymnasieskolan m.m. Statistiken redovisas bl.a. uppdelat på huvudmannatyp, kön samt utifrån föräldrarnas och elevernas bakgrund. 

Grundsärskolan och gymnasiesärskolan: elever per 15 oktober

Statistiken om grundsärskolan innehåller uppgifter om antalet elever fördelat på kön, årskurs, huvudman och inriktning träningsskola, antal elever som är integrerade i grundskoleklass till minst hälften av tiden och antal elever som läser modersmål och svenska som andraspråk.

Statistiken om gymnasiesärskolan innehåller uppgifter om antalet elever fördelat på kön, årskurs, program och huvudman, antal elever som är integrerade i gymnasieklass till minst hälften av tiden och antal elever som läser modersmål och svenska som andraspråk.

Gymnasieskolan: elever per 15 oktober

Statistiken visar antal elever per program och inriktning i gymnasieskolan. Statistik gäller per 15 oktober och redovisas följande vår varje år. Redovisning sker på riksnivå efter kön, årskurs, huvudman, svensk/utländsk bakgrund samt föräldrars utbildningsnivå. Statistik om studieflöden och programbyten redovisas också.

Gymnasieskolan: Sökande och antagna

Statistiken visar sökande och antagna i gymnasieskolan per program. Sökande per program redovisar elevernas första­handsval, behörighet till första­handsval och antagning till första­handsval redovisas efter kön, svensk/utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå. Antagna på sitt första­handsval per program redovisas efter kön, svensk/utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå.

Gymnasiets betygsuppgifter

Statistiken visar genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg, fördelat per program, kön, svensk/utländsk bakgrund och per utbildningsnivå hos elevernas föräldrar. Här finns även statistik över grundläggande behörighet till universitet och högskola, genomströmning och övergång till komvux, universitet och högskola. Uppgifterna redovisas som lägst på skolenhetsnivå.

Komvux: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat

Statistiken visar bl.a. antal elever och kursdeltagare i utbildning och studieresultat totalt och för de vanligaste kurserna. Uppgifterna redovisas uppdelat på huvudman, studienivå, kön, ålder m.m.

Uppgifter samlas in varje halvår från huvudmännen för utbildningen och sammanställs och redovisas per kalenderår på Skolverkets hemsida.

Kostnader för förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning

Statistiken visar kostnad totalt och kostnad per elev, kostnad för undervisning totalt och per elev, kostnad totalt exkl. lokaler m.m. Uppgifterna presenteras som lägst på kommunnivå.

Nationella prov gymnasieskolan: resultat

Statistiken visar uppnådd genomsnittligt provbetyg, fördelat per höst- och vårtermin, kön, program, svensk/utländsk bakgrund och per utbildningsnivå hos elevernas föräldrar samt även procentuell fördelning per uppnått provbetyg. Uppgifterna redovisas som lägst på skolenhetsnivå.

Nationella prov årskurs 3: resultat

Statistiken visar elevernas provresultat på skol-, kommun- läns- och riksnivå. Nationella prov i årskurs 3 genomförs i ämnena svenska/svenska som andraspråk och matematik. Statistiken redovisas bl.a. uppdelat på huvudmannatyp, kön och utifrån föräldrarnas och elevernas bakgrund. 

Nationella prov årskurs 6: resultat

Statistiken visar elevernas provresultat på skol-, kommun- läns- och riksnivå. Nationella prov i årskurs 6 genomförs i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska samt de natur- och samhällsorienterande ämnena. Statistiken redovisas bl.a. uppdelat på huvudmannatyp, kön och utifrån föräldrarnas och elevernas bakgrund. 

Nationella prov årskurs 9: resultat

Statistiken visar elevernas provresultat på skol-, kommun- läns- och riksnivå. Nationella prov i årskurs 9 genomförs i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska samt de natur- och samhällsorienterande ämnena. Statistiken redovisas bl.a. uppdelat på huvudmannatyp, kön och utifrån föräldrarnas och elevernas bakgrund. 

Pedagogisk personal (lärarregistret)

Statistiken visar antal lärare (heltids­tjänster), andel lärare med pedagogisk/special­pedagogisk högskole­examen (heltids­tjänster), antal elever per lärare och SYV. Uppgifterna redovisas i förskoleklass, grundskola, specialskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, särskild utbildning för vuxna, kommunal vuxen­utbildning och svensk utbildning för vuxna och avser oktober valt år. Uppgifterna finns på riks-, läns- och kommunnivå. För gymnasieskolan och grundskolan redovisas uppgifterna även på skolenhetsnivå.

Specialskolan: elever per 15 oktober

Statistiken visar antal elever i varje skolenhet med uppdelning på kön, ålder, årskurs, hemkommun och boendeform. Statistiken innehåller också uppgifter om antal elever som deltar i modersmålsundervisning.

Svenska utlandsskolor: elever, lärare och utbildningsresultat

Statistiken visar lärare, elever, resultat och kostnader i svenska utlandsskolor. Aktuella undervisningsformer är reguljär utbildning inom förskoleklass, grundskola och gymnasieskola, distansundervisning respektive kompletterande svensk utbildning.

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober

Statistiken visar antal elever fördelat på kön och studienivå, antal elever födda i Sverige och utomlands samt gruppstorlek och antalet studietimmar/vecka.

Utbildning i svenska för invandrare: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat

Statistiken visar bl.a. antal elever, kursdeltagare och nybörjare samt studieresultat per kurs och hur det gått för nybörjare 2 år efter första kursstart. Uppgifterna redovisas uppdelat på anordnartyp, kurs, kön, ålder, födelseland m.m.

Uppgifter samlas in varje halvår från huvudmän och anordnare av utbildningen och sammanställs och redovisas per kalenderår på Skolverkets hemsida.

Studiestöd

Beviljning av studiestöd

Beviljning av studiestöd ger information om studerande som har olika former av studiestöd.

Återbetalning av studiestöd

Återbetalning av studiestöd ger information om låntagarna och skuldstorlekar för studielånen. Ett avsnitt behandlar återkrav av studiestöd.

SCB, Box 24300, 104 51 Stockholm | SCB, 701 89 Örebro | 08-506 940 00 | 019-17 60 00