Till innehåll på sidan

Kartor

Varje dag ser vi kartor, och ofta utan att tänka på dem. Hur en karta ser ut och vad som är med på den beror på vad den ska användas till. Vissa kartor används för att orientera sig - till exempelvis vägkartor eller orienteringskartor. Andra används för att grafiskt presentera statistik.

Inom statistik är två sorters kartor vanliga. Den ena är tematiska kartor som ibland kallas statistikkartor och den andra är referenskartor som är geografiska kartor.

Här går vi igenom:

  • Referenskartor
  • Tematiska kartor.

Referenskartor har med geografi att göra

Referenskartan visar var saker finns i en geografisk omgivning. Det är ofta vägar, sjöar och tätorter. Det kan också vara gränser för kommuner eller områden av mark som används på olika sätt. Kartorna är beskrivande och visar hur platser ligger i förhållande till varandra.

Sjökort är kartor för navigering på hav, större sjöar och kanaler. De visar sådant som är viktigt att veta när man färdas på vatten, till exempel hur djupt det är, hur botten ser ut och var gränserna mellan vatten och land går. På sjökorten är också hjälpmedel som farleder, fyrar och sjömärken utsatta.

Referenskartor kan också användas till andra saker än att beskriva geografi. De kan visa hur hjärnan ser ut, DNA- och genstrukturer eller stjärnbilder.

Skalan översätter till verkligheten

Många kartar är ritade i skala, uttryckt i ett förhållande som exempelvis 1:10 000, 1:20 000, 1:150 000. Det innebär att 1 av en valfri mätenhet på kartan motsvarar antingen 10 000, 20 000 av samma enhet i verkligheten. Oftast är det centimeter som används.

Exempel: 1 cm på kartan motsvaras av 20 000 cm i verkligheten. Det innebär 200 meter.

En stor skala visar mycket detaljer och är bättre vad gäller mer precisa uppskattningar. Därför använder du storskaliga kartor när du orienterar. Men det kräver en mycket stor karta för att visa ett stort område. För att kunna visa ett större område behöver man minska på graden av detaljer. Då kallas kartan för småskalig.
Beskrivning av storskalighet och småskalighet för referenskartor och tematiska kartor

I den småskaliga kartan är ett område avbildat litet och med få detaljer. Det ger en bra överblick över ett stort landområde. Småskaliga kartor använder du till exempel när du cyklar långt eller när du vill ta reda på var olika städer ligger i förhållande till varandra. För att du ska veta hur hög upplösning kartan har står det angivet på kartan.

Två eller fler dimensioner

Kartan du använder vid skolorienteringen är en traditionell referenskarta i stor skala. Den är en noggrann avbildning av ett tredimensionellt område. Men själva kartan är tvådimensionell. Kartan är statisk, den förändras inte om du vrider på den.

Men en karta kan lika gärna vara dynamisk eller interaktiv, till och med tredimensionell. Några exempel är pekskärmar du använder för att hitta rätt i en galleria, eller vägbeskrivningar i ett dataspel.

Tematiska kartor visar statistik

Genom att visa statistiken på en karta kan du upptäcka mönster som hör ihop med platser. Sådana mönster är lättare att se på en karta än i tabeller och diagram.

Väderkartan är en typisk tematisk karta. Temat för väderkartan är vädret med temperatur, sol/moln, nederbörd och vind. Platsen som visas kan vara allt från en liten ort till ett helt land eller delar av en världsdel. Andra vanliga teman är ekonomi, fastigheter och politik.

När du gör en tematisk karta börjar du med den plats du vill visa. Det är för det mesta ett administrativt område, som ett land eller en kommun. Du kan också välja ett område som du själv sätter gränserna för, till exempel ditt kvarter.

Eftersom geografin inte är det viktigaste i den här kartan tonar du ner bakgrunden. På det sättet kommer statistiken som du ska visa på kartan att syns bättre. Men du behåller så mycket av bakgrunden så att man kan se det som är intressant på kartan, till exempel var en sjö ligger eller var vägarna går.

Statistiken är den information som du ska visa på kartan. Den placerar du in på kartan som färger, ringar, kvadrater eller andra symboler. På väderkartan används symboler för sol, moln, regn, snö, dimma och vind. När man använder färger istället för symboler för statistiken kallas det för att man delar in kartan i klasser.

Koroplet och proportionerlig symbolkarta

Koropletkarta används när du har relativa tal. Om statistiken du har är redovisad i relativa tal som procent, densitet eller "per person" väljer du en koropletkarta. Det konstiga namnet kommer från grekiskans choros som betyder plats och pleth som betyder värde. Att göra en korpoletkarta är alltså att ge platsen ett värde.

 

Exempel på en kopoletkarta

Karta: Exempel på en kopoletkarta

Hur stor andel av människorna i kommunen bor i tätorter, och hur stor andel bor på andra platser? I vilka delar av kommunen bor inga människor alls? 
På koropletkartan markerar vi de områden där flest invånare bor som blå områden, områden där det bor ganska mycket folk men färre målar vi röda, områden med ännu färre människor målar vi orange och så vidare. Avgränsningen mellan grupperna styrs av hur statistiken fördelar sig storleksmässigt.

Proportionerliga symbolkartor används när du har statistik i absoluta tal. Om statistiken du har är redovisad i absoluta tal som hundra eller tusental väljer du en proportionerlig symbolkarta.

Exempel på en proportionerlig symbolkarta

 

Karta: Exempel på en proportionerlig symbolkarta

I vårt exempel sätter vi cirklar där ytan motsvarar det statistiska värdet, det vill säga de är proportionerliga mot värdet. I teckenförklaringen vid sidan om kartan får du lite hjälp med att tolka storleken på cirklarna.

Uppgifterna om hur befolkningen i kommunen fördelar sig får man från en statistikdatabas, till exempel hos Statistiska centralbyrån.

Inom statistiken delas kartor främst in i referenskartor och tematiska kartor.

Fem vanliga referenskartor

  • Orienteringskarta
  • Sjökort
  • Terrängkarta
  • Vägkarta
  • Tätortskarta.

Fem vanliga tematiska kartor

  • Politisk karta
  • Ekonomisk karta
  • Väderkarta
  • Befolkningskarta
  • Geologisk karta.