Här går vi igenom:

• Frågekonstruktion
• Vanliga konstruktionsfel
• Återanvändning av frågor
• Frågor för internationella undersökningar

Det finns många fallgropar när man gör en undersökning. Vanliga fel är att man inte har tillräckligt tydliga definitioner på det som ska mätas, eller att man använder fel metoder när man samlar information eller analyserar den. En definition är en förklaring av något som gör att alla uppfattar det på samma sätt.

Om du till exempel vill att alla ska tänka på en joggingsko är det bättre att nämna det som är speciellt för den sortens sko än att bara säga sko. En metod är det sätt man väljer att göra något på. När det gäller datainsamlingen kan det handla om att be människor svara på en enkät, ringa dem eller träffa dem personligen när man vill få svar på frågor.

Att göra frågorna – frågekonstruktion

För att få en bra undersökning behöver man vara noga med frågorna. Olika personer kan uppfatta en fråga på olika sätt. Hur gammal man är, vad man jobbar med, hur bra man är på svenska är saker påverkar hur man uppfattar en fråga. Svarsalternativen är också viktiga eftersom alla som är med ska uppfatta svarsalternativen på samma sätt. Om en fråga uppfattas på olika sätt av olika personer blir det svårt att tolka svaren. I värsta fall blir hela undersökningen omöjlig att använda. De som är med har ju svarat på "olika" frågor.

Du som gör frågorna måste alltså veta vilka som ska besvara frågorna. Hur svåra ord förstår de? Vad vet de om det som de ska svara på? Vilka ord behöver förklaras?

Att göra bra frågor är svårt. Ett sätt att lära sig är att titta på andras frågor och fundera på vad som inte är så bra med dem. Tänk på undersökningar du själv svarat på, till exempel från skolhälsovården om trivsel i skolan, om motion och sömn eller om alkohol och droger.

Vanliga fel vid fråge­konstruktion

Hur ska du ställa frågorna i en undersökning? Det är svårt att svara på den frågan för det beror ju helt och hållet på vad du vill veta. Det är enklare att förklara hur du inte ska ställa dina frågor. Att det är enklare beror på att de vanligaste felen ser likadana ut oavsett vilken undersökning man arbetar med.

Tid och rum (när och var)

Exempel: Läser du någon kvällstidning? Frågan kan uppfattas lite olika eftersom frågan inte tar upp någon speciell tid. Några kan svara nej, för de läser bara tidningen på helgerna och inte varje dag. För att frågan ska bli rätt behöver du veta varför du vill veta om någon läser kvällstidningen. Vill du veta vem som läser kvällstidningar mest varje dag kan frågan vara: Läser du någon kvällstidning minst fem dagar i veckan?

Obestämda frågor och oklara svar

Exempel: Hur ofta gick du i kyrkan förra året? Svarsalternativen är: Aldrig, Sällan, Då och då och Regelbundet. I det här exemplet är svarsalternativen alltför oklara. Olika personer tycker att uttryck som ”sällan, då och då, ibland eller ofta” betyder olika saker i verkligheten. Det är bättre att göra tydliga svar, det vill säga hur många gånger om dagen, i veckan, i månaden eller om året.

Man har inte samma erfarenheter som den som svarar

Exempel: Har du någon långvarig sjukdom? Frågan kan uppfattas olika eftersom man menar olika saker med långvarig sjukdom. Ordet långvarig kan uppfattas olika, för någon handlar det om tre veckor, för andra om flera år. Personer med diabetes, allergi och astma, svarar ofta nej på en sådan här fråga. De tycker inte att de är sjuka.

Flera frågor i en

Exempel: Har du ofta, ibland, nästan aldrig eller aldrig haft skuldkänslor för att du varit otrogen mot din partner? Av de som svarar nej på frågan finns säkert många som inte har någon partner, eller som inte varit otrogna.

Genom att först be dem som inte har någon partner, och dem som har en partner men inte varit otrogen, gå vidare till nästa fråga hade rätt personer svarat på frågan. En sådan fråga som talar om vilka som ska svara på en speciell fråga och vilka som inte ska svara på just den frågan kallas för filterfråga.

Ja/Nej-frågor

När man frågar om åsikter och värderingar ska du inte använda svar med ja och nej. För många är det lättare att hålla med andra än att säga emot när någon frågar vad man tycker. I exemplet vill man ta reda på hur populär statsministern är.

Exempel 1:

Tycker du att statsministern XX gör ett bra jobb? Här kan man svara ja eller nej.

Exempel 2:

Hur tycker du att XX är som statsminister? Här kan man svara Bra, Ganska bra, Ganska dålig och Dålig.

Ledande frågor och laddade ord

Genom att ställa frågan så att det känns mindre bra att svara på ett speciellt sätt påverkar du den som svarar. På samma sätt påverkar du den som svarar genom att ha med starka ord i frågan.

Exempel 1:

Tycker du själv att du är positivt inställd till grönsaker? Årets kock säger att grön paprika är gott. Vad tycker du?

I den första frågan är det lättare att svara ja än nej. I den andra frågan är det enklare att hålla med en berömd kock än att säga emot. Frågorna blir bättre om du skriver: Är du positivt eller negativt inställd till grönsaker? eller En del kockar tycker att grön paprika är gott, medan andra forskare inte tycker att det är gott. Vad tycker du?

Exempel 2:

I ett experiment ställde ett undersökningsföretag två liknande frågor.

Den första var: Inom EU arbetar man för att bilda en valutaunion EMU, med gemensam valuta för de länder som är med i EU. Är du för eller emot att Sverige går med i EMU?

Svarsfördelningen blev: För 38 procent, Emot 48 procent och Vet ej 13 procent.

Den andra frågan löd: Sannolikt kommer Belgien, Holland, Luxemburg, Italien, Portugal, Spanien, Irland, Frankrike, Österrike, Tyskland och Finland gå med i EMU från start. Om det blir så, tycker du då att Sverige också bör gå med i EMU eller tycker du inte det?

Svarsfördelningen blev: Bör gå med 50 procent, Bör inte gå med 42 procent och Vet ej 8 procent.

Frågorna i det här experimentet innehåller inte samma sak. I den första frågan förklaras EMU, medan den andra frågan utgår från att man vet vad EMU är. Svaren man kunde välja mellan är också olika. De här två olika frågorna ger därför olika svar. Skillnaden i svarsfördelning visar tydligt hur man kan ge olika bilder av vad folk tycker genom att ställa frågorna på olika sätt. De som är osäkra på frågans innehåll, eller på vad de själva tycker, är lättast att påverka.

Återanvändning av frågor

Många gånger vill du kunna jämföra resultaten av en undersökning med resultaten från tidigare undersökningar. Då vill du gärna använda samma frågor varje gång. Men eftersom den verklighet du vill beskriva, och attityderna till den kan ha förändrats, behöver du tänka igenom om det går. Det är tre saker du behöver svara på innan du bestämmer sig för om man ska använda de gamla frågorna.

• Gav frågorna säkra resultat då de användes?
• Är frågorna fortfarande relevanta? Duger samma svarsalternativ?
• Har språket ändrats så att man ska välja andra ord och skriva på ett nytt sätt?

Tio tips när man gör frågor och svar:

• När – tidsbegrepp
• Var – rumsbegrepp
• Vad – definition av begrepp
• En fråga i taget
• Använd inte ledande frågor
• Använd inte bildspråk
• Undvik oklara svarsalternativ
• Undvik negationer, värderingar och laddade ord
• Undvik laddade ord i påståenden
• Undvik ja/nej-alternativ i attitydfrågor.