Antalet födda barn under 2016 var det högsta sedan 1993. Skälet till detta är framför allt att det finns många kvinnor i Sverige i fertil ålder just nu. Maj var förlossningsavdelningarnas mest hektiska månad.

Under 2016 föddes 117 425 barn i Sverige, 60 199 pojkar och 57 226 flickor, vilket är 2 555 fler än året innan. De senaste åren har det fötts lite drygt 110 000 barn per år. Det är cirka 20 000 fler än åren runt millennieskiftet. Hur många barn som föds under ett år beror på flera olika faktorer. Historiskt har ett ovisst säkerhetsläge under till exempel krigsår och ekonomiska kriser påverkat den svenska födelsestatistiken.

I diagrammet nedan ser vi att perioden för det första och andra världskriget både har de högsta topparna och åren med det lägsta antalet födda under perioden 1900–2016. Även effekter av ekonomiska kriser syns i diagrammet, främst 1990-talskrisen har påverkat men även 1970-talskrisen märks. Barnafödandet påverkas dessutom av antalet kvinnor i fertila åldrar, vilket gör att det är tydliga cykliska toppar i diagrammet. Det betyder att när en stor födelsekull kommer upp i åldern runt 20–30 år ökar antalet födda. I Sverige finns idag många kvinnor i fertila åldrar, vilket gör att det föds många barn.

Antal födda flickor och pojkar 1900–2016

Det föds något fler pojkar än flickor. Könskvoten ligger stabilt kring 105–107 pojkar på 100 flickor vid födseln. Varje år sedan 1750-talet då statistik över födda började föras i Sverige har det fötts fler pojkar än flickor. Sedan 1968 har det fötts cirka 106 pojkar på 100 flickor och under 2016 föddes 105 pojkar på 100 flickor i Sverige.

Av barnen födda 2016 föddes 23 procent eller 26 765 barn i de tre största kommunerna, Stockholm, Göteborg och Malmö. De kommuner med minst antal födda var Åsele, Bjurholm, Sorsele, Dorotea och Arjeplog. De fem kommunerna stod tillsammans för 0,1 procent av Sveriges nyfödda, vilket motsvarar 128 barn.

Utöver anledningen att det föds fler barn i de största kommunerna på grund av att det bor fler människor där har dessa kommuner också en högre inrikes inflyttning. Detta bidrar till ett större antal födda barn eftersom de som flyttar ofta är i barnafödande åldrar.

I de tre storstads­kommunerna var andelen kvinnor i barnafödande åldrar (20–40 år) 34,2 procent år 2016, i jämförelse med 18,4 procent i de tre Västerbottens­kommunerna Åsele, Bjurholm och Sorsele.

1 643 tvillingfödslar under 2016

Flerbarnsfödslar, det vill säga att två eller fler barn föds, utgjorde under förra året 3 procent av alla födslar. Mer specifikt handlade det om 1 643 tvillingpar och 22 trillingfödslar. Denna statistik involverar både levande födda och dödfödda barn.

Fruktsamheten högst i Lessebo och lägst i Ockelbo

I genomsnitt behöver en kvinna föda 2,1 barn under sin livstid för att befolkningen ska reproducera sig själv utan hjälp av invandring. Att talet är större än 2,0 beror på att det föds fler pojkar än flickor, som tidigare nämnts. Den summerade fruktsamheten (TFR) var precis som året innan 1,85 barn per kvinna.

Skillnaderna mellan kommunerna i fruktsamhet kan vara relativt stora, från som högst 3,05 i Lessebo till som lägst 1,17 i Ockelbo. Andra kommuner med hög fruktsamhet är Kinda och Ödeshög. I botten, efter Ockelbo, ligger kommuner som Ragunda och Rättvik. I Stockholm låg år 2016 den summerade fruktsamheten på 1,72 barn per kvinna, motsvarande tal i de andra storstads­kommunerna var 1,70 i Göteborg respektive 1,81 i Malmö.

Summerad fruktsamhet 2016

Storstads­kommuner samt kommuner med högst respektive lägst summerad fruktsamhet (TFR)

Äldsta förstagångsföräldrarna i Stockholmskommuner

Föräldrarnas ålder vid första barnets födelse varierade regionalt över landet. De äldsta första­gångs­mammorna fanns i Danderyd, där medelåldern var 31,8 år. Lidingö hade de äldsta första­gångs­papporna, med en medelålder på 33,8 år.

I Filipstad bodde de yngsta första­gångs­mammorna och de yngsta första­gångs­papporna bodde i Heby. De hade en medelålder på 25,6 år respektive 27,6 år. Sett till hela riket var medelåldern 29,1 år för första­gångs­mammorna och 31,5 år för första­gångspapporna.

I kommuner med liten folkmängd kan några få personer förändra statistiken om medelålder och fruktsamhet för första­gångs­föräldrarna betydligt. Kommuner med liten folkmängd kan vissa år vara i botten för att året därpå ha en tätposition.

Föräldrarnas medelålder vid första barnets födelse 2016

Redovisningen baseras på kommuner med minst 30 förstagångsmammor och 30 förstagångsfäder.

Vartannat barn föds utanför äktenskapet

År 2016 föddes en stor andel av barnen utanför äktenskapet. Av alla barn som föddes under året hade 51 procent en ogift mamma, medan 45 procent hade en gift mamma. Det var 4 procent av barnen som hade en mamma som var skild vid tidpunkten för födseln.

Före år 1988 var det vanligare att barnen föddes inom ett äktenskap. Första året då fler barn föddes utanför var år 1988. Därefter pendlade det under några år, med en uppgång år 1989 då många gifte sig främst på grund av ändrade regler för änkepensionen. Men sedan år 1993 har det under varje år fötts fler barn utanför äktenskapet än inom.

Andelen födda med gift respektive ogift mamma 1900–2016

Maj passerar juli som vanligaste födelsemånaden

Drygt hälften (53 procent) av barnen födda under 2016 föddes under vår- eller sommarmånaderna (mars till augusti). Flest barn (10 758) föddes i maj månad. Detta skiljer sig mot tidigare år då juli varit den månad då landets förlossningsavdelningar har som mest att göra, så har det varit varje år sedan 2008.

Den vanligaste dagen att födas på under 2016 var den 10 maj då 398 barn föddes.

Antalet födda per månad och år 2011–2016