Till innehåll på sidan

Tydliga skillnader bland unga i särskilt utsatta områden

Publicerad: 2018-06-12

I Sverige lever 18 680 unga vuxna i ett särskilt utsatt område. Men det innebär inte att de alla lever samma liv. Förutom tydliga skillnader mellan män och kvinnor finns det också skillnader mellan unga i olika särskilt utsatta områden och mellan särskilt utsatta områden och de kommuner där de är belägna.

Ett särskilt utsatt område kännetecknas av bland annat en högre grad av social och ekonomisk utsatthet jämfört med övriga Sverige. I fråga om utbildning och försörjning undersöks här skillnader mellan unga vuxna i fem av Polismyndighetens definierade särskilt utsatta områden och övriga personer i samma åldersgrupp i samma kommun. Som jämförelse redovisas även en sammanslagning av de femton särskilt utsatta områden som definierades år 2015 samt av de kommuner där dessa områden är belägna.

De fem utvalda utsatta områdena är Biskopsgården i Göteborg, Rinkeby/Tensta i Stockholm, Rosengård i Malmö, Vivalla i Örebro samt Araby i Växjö. Biskopsgården, Rinkeby/Tensta och Rosengård är valda eftersom de till befolkning är de största särskilt utsatta områdena i de tre storstadskommunerna. Vivalla och Araby är valda för att visa hur bilden ser ut för unga vuxna utanför storstadsområdena.

Flest utrikes födda i Vivalla

År 2016 var 8 150 personer i åldern 20 till 25 år folkbokförda i de fem utvalda områdena. Flest bodde i Rinkeby/Tensta, 3 230 personer, lägst antal återfanns i Araby, 700 personer. Den demografiska strukturen skiljer sig åt mellan alla områden. I de fem utvalda områdena var andelen utrikesfödda unga vuxna högre än den var i respektive kommun där området ligger. Det var också fallet om man jämför en sammanslagning av alla femton särskilt utsatta områden med de kommuner som de ligger i.

Högst andel utrikesfödda återfanns i Vivalla, 63 procent, vilket kan jämföras med 13 procent i Örebro kommun i övrigt. Lägst andel utrikesfödda fanns i Biskopsgården, 43 procent, vilket var 28 procentenheter högre än i Göteborgs kommun. Rosengård hade högst andel personer som var födda i Sverige med föräldrar som var födda utomlands, 48 procent.

Befolkning efter område och bakgrund, 20–25 år, 2016

Procentuell fördelning

Diagram: Befolkning efter område och bakgrund, 20–25 år, 2016

Av de utrikesfödda i de fem utvalda områdena var nära tre fjärdedelar, eller 73 procent, 13 år eller äldre när de senast folkbokfördes i Sverige. Högst andel hade Biskopsgården, 79 procent, medan lägst andel återfanns i Vivalla, 69 procent. I kommunerna där de fem särskilt utsatta områdena är belägna var motsvarande siffra 68 procent. Den vanligaste åldern för senast invandring bland de utrikesfödda var 16 år för män och 20 år för kvinnor i de fem särskilt utsatta områdena.

Andelen som slutfört gymnasiet varierar

Ett första steg på vägen ut i arbetslivet är oftast att genomgå en gymnasieutbildning. I de fem utvalda områdena varierade andelen som slutfört gymnasiet. I Biskopsgården hade 52 procent av kvinnorna och 45 procent av männen slutfört gymnasiet, medan i Vivalla var motsvarande siffror 41 procent av kvinnorna och 38 procent av männen. Skillnader återfanns också mellan unga vuxna i utsatta områden och övriga i respektive kommun. Siffrorna från Vivalla kan exempelvis jämföras med övriga unga vuxna i Örebro kommun där 85 procent av kvinnorna och 80 procent av männen hade en slutförd gymnasieutbildning.

Generellt sett var skillnaderna mellan särskilt utsatta områden och den kommun där området är beläget mindre i storstadskommunerna än den var i Örebro och Växjö när det gäller andel med slutförd gymnasieutbildning. Över lag var det en även högre andel kvinnor som slutfört gymnasiet jämfört med män, oavsett bostadsområde.

Vistelsetid i Sverige har betydelse för möjlighet att slutföra gymnasiet. Av de utrikesfödda som var 13 år eller äldre när de folkbokfördes i Sverige och som någon gång varit registrerad på gymnasiet hade 24 procent av både kvinnorna och männen i de fem särskilt utsatta områdena slutfört gymnasiet innan år 2017. Motsvarande siffror för övriga i de fem kommunerna var 39 procent av kvinnorna och 31 procent av männen. Bland de utrikesfödda som folkbokförts före 13 års ålder och någon gång varit registrerad på gymnasiet var andelen som slutfört gymnasiet 64 procent för kvinnorna och 54 procent för männen i de fem särskilt utsatta områdena. Bland övriga i kommunerna var motsvarande siffror 76 procent av kvinnorna och 68 procent av männen.

Befolkning som slutfört gymnasieskolan, område och kön, 20–25 år, 2016

Andel (%) av alla i gruppen och antal i gruppen

 BiskopsgårdenGöteborg Rinkeby/TenstaStockholm
  Kvinna Man Kvinna Man   Kvinna Man Kvinna Man
Slutfört 52 45 80 73   47 38 74 68
Totalt antal 1 100 1 070 23 710 22 640   1 560 1 670 34 690 32 990
           
  Rosengård  Malmö    Vivalla Örebro
  Kvinna Man Kvinna Man   Kvinna Man Kvinna Man
Slutfört 41 35 69 63   41 38 85 80
Totalt antal 640 670 13 800 12 420   360 380 7 140 6 790
           
  Araby
Växjö
  Alla särskilt utsatta
områden
Alla
kommuner
med ett särskilt
utsatt område
  Kvinna Man Kvinna Man   Kvinna Man Kvinna Man
Slutfört 44 38 82 77   48 42 76 70
Totalt antal 340 360 3 960 4 060   9 150 9 530 97 250 94 130

Även andelen som förvärvsarbetar varierar

Bland de utrikesfödda var andelen som förvärvsarbetade i de flesta fall lägre än bland de som var inrikes födda, oavsett bostadsområde. Det var bara bland männen i Rinkeby/Tensta som de utrikesfödda hade en högre förvärvsintensitet än de inrikes födda (med utrikes födda föräldrar), 57 respektive 51 procent.

Kvinnor födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar förvärvsarbetade i lika stor, eller högre grad, än män med samma bakgrund, oavsett bostadsområde. Särskilt stor var skillnaden i Araby där förvärvsintensiteten var 69 procent för kvinnor och 56 procent för män.

Bland utrikesfödda kvinnor var andelen förvärvsarbetande lägre än bland utrikesfödda män, förutom i Vivalla, där kvinnor hade en högre förvärvsintensitet än män, 40 procent jämfört med 34 procent. I Araby och Biskopsgården var andelen förvärvsarbetande utrikesfödda kvinnor högre än bland kvinnor med samma bakgrund i övriga kommunen.

Förvärvsarbetande efter område, bakgrund och kön, 20–25 år, 2016

Andel (%) av alla i gruppen

 UtrikesföddInrikes född
med två
utrikes
födda föräldrar
Inrikes född
med minst
en inrikes
född förälder
 KvinnaManKvinnaManKvinnaMan
Biskopsgården 43 61 67 67 67 69
Göteborg 42 46 61 57 69 64
Rinkeby/Tensta 44 57 58 51 63 58
Stockholm 48 49 65 58 72 67
Rosengård 22 39 48 47 42 53
Malmö 33 41 58 53 68 64
Vivalla 40 34 53 46 44 53
Örebro 43 48 62 57 69 67
Araby 37 52 69 56 75 67
Växjö 36 42 66 54 71 69
Alla särskilt utsatta områden 40 53 60 58 62 59
Alla kommuner med
ett särskilt utsatt område
43 47 62 57 69 65

Bland de som inte förvärvsarbetade skiljde sig den huvudsakliga inkomstkällan åt. Både mellan de olika särskilt utsatta områdena och mellan kön. Det som är utmärkande i de fem utvalda områdena är främst studier och ekonomiskt bistånd. Bland kvinnor var det många som studerade, med även vård av barn och ekonomiskt bistånd var vanlig försörjning i vissa särskilt utsatta områden. I Rosengård fick exempelvis nära en fjärdedel av kvinnorna ekonomiskt bistånd och i Araby och Vivalla vårdade cirka en fjärdedel av kvinnorna barn.

Bland männen som inte förvärvsarbetade i de fem utvalda områdena var ekonomiskt bistånd en vanlig försörjning. I Rinkeby/Tensta och Araby var det dock vanligast att männen försörjde sig med en låg inkomst, även om de inte klassificerades som förvärvsarbetande. Andelen som helt saknade inkomst skiljde sig inte mycket åt mellan de unga vuxna i särskilt utsatta områden och de som bor i övriga delar i kommunen, förutom mellan Araby och Växjö där skillnaderna var större. I flera fall var andelen som saknade inkomst lägre i de särskilt utsatta områdena än i den omgivande kommunen.

Ej förvärvsarbetande efter huvudsaklig inkomstkälla, område och kön, 20–25 år, 2016

Procentuell fördelning

 BiskopsgårdenGöteborg Rinkeby/
Tensta
Stockholm
  Kvinna Man Kvinna Man   Kvinna Man Kvinna Man
Låg inkomst 18 24 20 24   25 28 24 26
Studier 28 22 54 48   25 23 46 41
Vård av barn/anhörig 16 0 3 0   13 1 3 0
Ekonomiskt bistånd 16 29 5 8   12 19 3 5
Saknar inkomst 15 10 10 12   15 15 16 18
Övrigt 8 15 7 8   9 14 7 9
Totalt 100 100 100 100   100 100 100 100
           
  Rosengård Malmö   Vivalla Örebro
  Kvinna Man Kvinna Man   Kvinna Man Kvinna Man
Låg inkomst 12 15 17 21   15 23 21 22
Studier 19 19 39 33   24 21 56 49
Vård av barn/anhörig 19 0 8 0   23 0 4 0
Ekonomiskt bistånd 23 37 11 15   18 26 4 7
Saknar inkomst 16 10 17 16   7 9 7 8
Övrigt 11 19 9 15   13 21 9 15
Totalt 100 100 100 100   100 100 100 100
           
  Araby Växjö   Alla särskilt
utsatta

områden
Alla kommuner
med ett särskilt utsatt
område
  Kvinna Man Kvinna Man   Kvinna Man Kvinna Man
Låg inkomst 10 26 16 21   18 24 21 23
Studier 21 21 55 45   27 24 49 45
Vård av barn/anhörig 25 1 4 0   15 0 4 0
Ekonomiskt bistånd 15 21 4 6   16 23 5 7
Saknar inkomst 10 4 12 15   14 13 13 14
Övrigt 19 28 9 12   10 15 8 10
Totalt 100 100 100 100   100 100 100 100

I kategorin Övrigt ingår de som hade sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning, var arbetslösa eller ingick i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Fakta

Under 2015 definierade Polismyndigheten femton geografiska områden i Sverige som bedömdes som särskilt utsatta. Förutom de nämnda i denna artikel inkluderades Bergsjön, Gårdsten, Hammarkullen, Hjällbo och Lövgärdet i Göteborg, Hallunda/Norsborg i Botkyrka, Husby i Stockholm, Ronna/Geneta/Lina i Södertälje, Södra Sofielund i Malmö samt Skäggetorp i Linköping. Idag har antalet särskilt utsatta områden utökats till 23 stycken. För mer information kontakta Polisen.

I artikeln inkluderas personer som är födda år 1991–1996 och folkbokförda i kommunerna Göteborg, Stockholm, Malmö, Örebro och Växjö. Ur dessa har särskilts folkbokförda i Biskopsgården, Rinkeby/Tensta, Rosengård, Vivalla och Araby.

Att ha en låg inkomst som ej förvärvsarbetande innebär att personen har fått en kontrolluppgift från Skatteverket men att det totala intjänade beloppet inte är tillräckligt för att klassificeras som förvärvsarbetande. Bland de som saknar inkomst ingår alla där SCB inte har en uppgift om någon inkomst. Det finns många anledningar till att en person kan sakna inkomst i register, bland annat att hen blir försörjd av en partner/förälder, arbetar i annat land men är folkbokförd i Sverige, arbetar svart eller har lämnat landet utan att redovisa det till Skatteverket.

För uppgifterna om resultat från gymnasieskolan har Skolverkets elevregister använts. Bland elever som slutfört gymnasiet ingår de som har erhållit examen eller motsvarande samt studiebevis om minst 2 500 poäng.

Övriga uppgifter har hämtats från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) och Registerbaserad aktivitetsstatistik (RAKS).

Källor:

Utsatta områden – sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser, Polismyndigheten/Nationella operativa avdelningen, 2015.

Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet 2018–2019, Polismyndigheten, 2017.

Kontakt

Therese Hedlund

Telefon
010-479 65 44
E-post
therese.hedlund@scb.se

Susanne Gullberg Brännström

Telefon
010-479 66 61
E-post
susanne.gullbergbrannstrom@scb.se