Siffrorna i temarapporten är baserade på insamlad data med kvalitetsbrister. AKU har publicerat reviderade siffror här:

Arbetskraftsundersökningarna

I temarapporten presenteras analyser av arbetsmarknadssituationen för personer med hemmaboende barn under 12 år. Fokus ligger på jämförelsen av arbetsmarknadssituationen för män och kvinnor med yngre barn under 2018. I rapporten görs även jämförelser mot gruppen övriga, de som hade barn som var 12 år eller äldre respektive de som inte hade hemmaboende barn.

Högre sysselsättning bland män med yngre barn

Sysselsättningsgraden för personer i åldern 20-49 år som har barn under 12 år var under 2018 högre än för övriga. Andelen sysselsatta bland de med yngre barn var 88,3 procent och motsvarande andel bland övriga var 79,2 procent. En delförklaring är att de med yngre barn i genomsnitt var något äldre än de övriga. Det finns även en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i gruppen med yngre barn. Bland män med yngre barn var andelen sysselsatta 94,1 procent och bland kvinnor 83,0 procent, en skillnad på 11,1 procentenheter. Män med yngre barn hade en klart högre sysselsättningsgrad än övriga män. För kvinnor med yngre barn var sysselsättningsgraden däremot i stort sett densamma som för övriga kvinnor.

Den högre sysselsättningsgraden bland män med yngre barn jämfört med kvinnor med yngre barn finns i alla åldersgrupper. För de i åldern 20-29 år med yngre barn var männens sysselsättningsgrad 26,0 procentenheter högre än kvinnornas . För männen och kvinnorna i den åldersgruppen var andelen sysselsatta 90,9 respektive 64,9 procent. Denna skillnad avtar med ökad ålder och bland 40-49-åringar var skillnaden 5,1 procentenheter.

Sysselsättningen varierade med utbildningsnivå

Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor varierade med utbildningsnivå. Som störst var skillnaden i andelen sysselsatta mellan män och kvinnor med förgymnasial utbildning. Medan andelen sysselsatta uppgick till 78,2 procent bland de förgymnasialt utbildade männen med yngre barn var motsvarande andel 43,2 procent bland kvinnor, en skillnad på 35,0 procentenheter. Skillnaden mellan män och kvinnor avtar med utbildningsnivån och bland eftergymnasialt utbildade var andelen sysselsatta bland män med yngre barn 7,0 procentenheter högre än bland kvinnor. Bland eftergymnasialt utbildade män och kvinnor med yngre barn var sysselsättningen högre än bland förgymnasialt utbildade, 96,0 respektive 89,0 procent.

Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor med yngre barn var högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Andelen sysselsatta var 84,1 procent bland utrikes födda män med yngre barn och 62,5 procent bland de utrikes födda kvinnorna, en skillnad på 21,6 procentenheter. Bland inrikes födda med yngre barn var motsvarande andel 97,6 procent bland män och 91,9 procent bland kvinnorna, vilket motsvarar en skillnad på 5,7 procentenheter.

Deltidsarbete var vanligare bland kvinnor med yngre barn än bland män. Av de sysselsatta kvinnorna med yngre barn arbetade 34,6 procent deltid. Motsvarande andel bland männen var 8,9 procent. Även bland de övriga var deltidsarbete vanligare bland kvinnor, 30,2 procent. Bland de övriga männen arbetade 15,4 procent deltid.

Arbetslösheten högre bland förgymnasialt utbildade kvinnor

Bland personer i åldern 20-49 år med yngre barn var 4,7 procent arbetslösa under 2018. Det kan jämföras med 7,3 procent bland övriga. För personer med yngre barn var andelen arbetslösa 3,4 procent bland männen och 6,0 procent bland kvinnorna, en skillnad på 2,6 procentenheter. För de övriga var arbetslösheten istället högre bland männen, 8,0 procent, jämfört med 6,4 procent bland kvinnorna.

Skillnaden i arbetslöshet mellan män och kvinnor med yngre barn var som störst bland de yngre. Andelen arbetslösa bland män i åldern 20-29 år med yngre barn var 4,5 procent och motsvarande andel bland kvinnor var 11,8 procent, en skillnad på 7,3 procentenheter. På motsvarande sätt som för sysselsättningen minskar skillnaden mellan män och kvinnor med ökad ålder. För män och kvinnor i åldern 40-49 år med yngre barn var andelen arbetslösa 3,3 respektive 4,1 procent.

Sysselsättningsgraden var som lägst bland de förgymnasialt utbildade kvinnorna med yngre barn och det är också hos de med lägre utbildningsnivå som arbetslösheten var som högst. Andelen arbetslösa bland förgymnasialt utbildade kvinnor med yngre barn var 33,3 procent. Det är 17,9 procentenheter högre än bland de förgymnasialt utbildade männen med yngre barn, där arbetslösheten var 15,4 procent. Såväl nivån på arbetslösheten som skillnaden mellan män och kvinnor sjunker med ökad utbildningsnivå. Bland eftergymnasialt utbildade med yngre barn var arbetslösheten bland män och kvinnor 2,1 respektive 3,3 procent.

För utrikes födda med yngre barn var arbetslösheten högre och skillnaden mellan män och kvinnor större än bland inrikes födda. Av de utrikes födda kvinnorna med yngre barn var 17,6 procent arbetslösa, vilket är 7,1 procentenheter högre än bland de utrikes födda männen där 10,5 procent var arbetslösa. Bland de inrikes födda männen och kvinnorna med yngre barn var arbetslösheten 1,0 respektive 1,8 procent.

För kvinnor med yngre barn var arbetslösheten något lägre bland de som bodde i landsbygdskommuner jämfört med de som bodde i storstads- eller tätortskommuner. Arbetslösheten för kvinnor med yngre barn var i landsbygdskommuner 4,7 procent. Det kan jämföras med 6,8 procent bland kvinnorna i storstadskommuner. För män var andelen arbetslösa i stort sett densamma oavsett typ av bostadskommun.

Lägre andel män med yngre barn utanför arbetskraften

Bland personer i åldern 20-49 år med barn under 12 år var 7,4 procent utanför arbetskraften, alltså varken sysselsatta eller arbetslösa. För de övriga var motsvarande andel 14,5 procent. Kvinnor stod i högre utsträckning utanför arbetskraften än män. Bland personer med yngre barn var 2,6 procent av männen och 11,8 procent av kvinnorna utanför arbetskraften, en skillnad på 9,2 procentenheter. För övriga var motsvarande andel 13,9 och 15,3 procent för män respektive kvinnor.

Andelen utanför arbetskraften var som högst bland de yngre. Det är också bland dem som skillnaden mellan män och kvinnor var som störst. Bland personer i åldern 20-29 år med yngre barn var 26,4 procent av kvinnorna och 4,6 procent av männen utanför arbetskraften, en skillnad på 21,8 procentenheter. Även när det gäller arbetskraftsdeltagandet minskar skillnaden mellan män och kvinnor med ökad ålder och det är kvinnor som i högre utsträckning än män stod utanför arbetskraften.

Andelen som stod utanför arbetskraften var högre bland de förgymnasialt utbildade jämfört med de med högre utbildningsnivå. Även med avseende på arbetskraftsdeltagande var skillnaderna mellan könen som störst bland de med lägre utbildningsnivå. För de med förgymnasial utbildning med barn under 12 år var 7,6 procent av männen och 35,2 procent av kvinnorna utanför arbetskraften. Det kan jämföras med 2,0 respektive 8,0 procent bland de eftergymnasialt utbildade männen och kvinnorna med yngre barn.

För de med yngre barn var andelen utanför arbetskraften högre, och skillnaden mellan män och kvinnor större, bland de utrikes födda. Andelen utanför arbetskraften bland utrikes födda män och kvinnor med yngre barn var 6,0 respektive 24,1 procent, en skillnad på 18,1 procentenheter. Det kan jämföras med de inrikes födda männen och kvinnorna med yngre barn där motsvarande andel var 1,4 respektive 6,3 procent. För de övriga var andelen utanför arbetskraften relativt lika mellan inrikes och utrikes födda. Bland övriga inrikes födda var 13,6 procent av männen och 14,7 procent av kvinnorna utanför arbetskraften. För övriga utrikes födda var motsvarande andelar 14,8 respektive 17,7 procent för män och kvinnor.

En mer utförlig redovisning återfinns i rapporten Arbetsmarknaden under 2018 för personer som hade hemmaboende barn under 12 år (Statistiska meddelanden AM 110 SM 1902).

Arbetsmarknaden under 2018 för personer som hade hemmaboende barn under 12 år