Den första temarapporten för 2018 beskriver gruppen personer i åldern 20–64 år som var ofrivilligt utan arbete under perioden 2005–2017. Gruppen omfattar alla arbetslösa samt de som var utanför arbetskraften på grund av sjukdom, för att de var intagna för vård samt de som betraktade sig som förvärvsarbetande eller arbetssökande men som inte klassades som sysselsatta eller arbetslösa enligt AKU.

Gruppens sammansättning

Under 2005 var 734 000 personer i åldern 20–64 år ofrivilligt utan arbete, motsvarande antal under 2017 var 620 000 varav 300 000 var arbetslösa och 320 000 var utanför arbetskraften. Beräknat som andel av befolkningen motsvarar det 13,8 respektive 10,8 procent, en minskning med 3,0 procentenheter. Minskningen i antalet personer som var ofrivilligt utan arbete bestod nästan uteslutande av personer som var utanför arbetskraften på grund av sjukdom.

Under 2017 var 51,6 procent av dem som ofrivilligt saknade arbete kvinnor och 48,4 procent män. Flest var i åldern 30–54 år, 46,6 procent, och minst var i åldern 20–29 år, 24,5 procent. Av dem som ofrivilligt var utan arbete under 2017 hade 44,0 procent en gymnasial utbildning, 27,7 procent hade en eftergymnasial utbildning och 27,1 procent en förgymnasial utbildning. Merparten var födda i Sverige, 57,1 procent, medan 13,7 procent var födda i övriga Europa och 29,2 procent utanför Europa.

Tre större förändringar har skett i sammansättningen av dem som ofrivilligt var utan arbete mellan 2005 och 2017. Den första var att gruppen i allt högre utsträckning bestod av yngre personer och i allt lägre utsträckning av äldre personer. Den andra var att gruppen i allt högre grad bestod av personer med eftergymnasial utbildning och i allt lägre grad av personer med med de övriga utbildningsnivåerna. Den sista förändringen i sammansättningen var att andelen som var födda i Sverige minskade över tid medan andelen som var födda utanför Europa istället ökade. Den sistnämnda gruppen mer än fördubblades mellan 2005 och 2017.

Gruppens sammansättning efter befolkningsjustering

Under perioden 2005–2017 skedde demografiska förändringar i befolkningen i åldern 20–64 år. Bland annat blev det en högre andel 20–29-åringar och en lägre 55–64-åringar över tid, en högre andel med eftergymnasial utbildning och en lägre med förgymnasial utbildning samt en högre andel som var födda utanför Europa och en lägre som var födda i Sverige. För att se vilka effekter dessa demografiska förändringar hade på gruppen som var ofrivilligt utan arbete hölls befolkningen sammansättning konstant för hela tidsperioden enligt 2005 års sammansättning (genom standardvägning).

När befolkningssammansättningen hölls konstant visade det sig att utvecklingen av sammansättningen bland dem som var ofrivilligt utan arbete klart påverkades av de demografiska förändringarna. Två exempel på förändringar rör andelen med eftergymnasial utbildning och andel födda utanför Europa.

När ingen hänsyn togs till demografiska förändringar avseende utbildningsnivå ökade andelen med eftergymnasial utbildning i gruppen som ofrivilligt saknade arbete från 19,3 till 27,7 procent under 2005–2017. När hänsyn togs till den förändrade utbildningsnivån i befolkningen (standardvägt) var istället andelen 17,6 procent (Diagram 1).

När ingen hänsyn togs till demografiska förändringar avseende födelseregion ökade de utomeuropeiskas andel av alla som ofrivilligt saknade arbete från 12,1 till 29,2 procent. När hänsyn togs till demografin (standardvägt) blev istället andelen 15,7 procent (Diagram 2).

Med andra ord hade befolkningens förändrade utbildningsnivå en stor påverkan på sammansättning av gruppen personer som av ofrivilliga skäl var utan arbete med avseende på utbildningsnivå. Det innebär också att det som vid en första anblick såg ut som att personer som var födda utanför Europa hade fått det svårare på arbetsmarknaden jämfört med övriga födelseregioner till stor del var en effekt av demografiska förändringar. Sveriges befolkning i åldern 20–64 år bestod helt enkelt av en en högre andel utomeuropeiskt födda under 2017 än 2005.

Tid sedan senaste arbetet

Under 2005 hade 55,2 procent av dem som var ofrivilligt utan arbete varit utan arbete under ett år eller mer. Motsvarande andel under 2017 var 40,1 procent. Under samma tidsperiod fördubblades andelen av dem som aldrig haft ett arbete, från 11,7 till 24,3 procent. De som arbetat det senaste året utgjorde 26,7 procent av gruppen 2017, vilket var ungefär samma nivå som vid 2005.

En mer utförlig redovisning återfinns i rapporten Personer i åldern 20–64 år ofrivilligt utan arbete, 2005–2017.