Befolkningsstatistik, 1:a halvåret 2018:
Långsammare folkökning första halvåret
Statistiknyhet från SCB 2018-08-17 9.30
Vid halvårsskiftet 2018 var Sveriges folkmängd 10 171 524 personer. Det var 51 282 personer fler än vid årsskiftet 31 december 2017. Invandring var den starkast bidragande förklaringen, men den var lägre än de två föregående årens ovanligt stora ökningar.
Invandringsöverskottet stod för fyra femtedelar av folkökningen. Jämfört med första halvåret 2017 har invandringen minskat med knappt 4 procent. Syrien är fortfarande det vanligaste födelselandet med 8 199 personer, trots en minskning med 34 procent eller 4 281 personer jämfört med förra året.
Färre flyktingar och skyddsbehövande, fler anhöriga och arbetare
Under första halvåret ökade Sveriges befolkning med 51 282 personer, fördelade på 23 567 kvinnor och 27 715 män. Motsvarande folkökning under 2017 var 57 908 personer. Invandringen var den starkast bidragande förklaringen till Sveriges folkökning. Trots att färre invandrade det första halvåret jämfört med motsvarande perioder de senaste åren så var invandringen fortfarande betydligt större än utvandringen. Detta medförde ett invandringsöverskott på 39 579 personer.
Den största gruppen invandrare under första halvåret var personer födda i Syrien. De stod för 13 procent, eller 8 199 personer, av invandringen under perioden. Det var dock en minskning jämfört med samma period föregående år då syrienfödda stod för 20 procent, eller 12 480 personer, av den totala invandringen. Störst ökning mot förra året stod personer födda i Indien för. Första halvåret invandrade 3 270 personer vilket var drygt 1 100 personer fler än under samma perod 2017.
| Födelseland | Första halvåret 2018 | Första halvåret 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Invandring | Utvandring | Netto | Invandring | Utvandring | Netto | ||
|
Samtliga länder
|
61 698 | 22 119 | 39 579 | 63 996 | 20 252 | 43 744 | |
|
Syrien
|
8 199 | 231 | 7 968 | 12 480 | 110 | 12 370 | |
|
Sverige
|
6 078 | 7 543 | ‑1 465 | 6 876 | 7 241 | ‑365 | |
|
Indien
|
3 270 | 814 | 2 456 | 2 155 | 773 | 1 382 | |
|
Afghanistan
|
3 256 | 70 | 3 186 | 3 699 | 73 | 3 626 | |
|
Irak
|
2 591 | 702 | 1 889 | 3 644 | 677 | 2 967 | |
|
Iran
|
1 997 | 261 | 1 736 | 1 680 | 285 | 1 395 | |
|
Polen
|
1 904 | 920 | 984 | 1 982 | 755 | 1 227 | |
|
Eritrea
|
1 731 | 54 | 1 677 | 1 558 | 44 | 1 514 | |
|
Somalia
|
1 638 | 321 | 1 317 | 1 401 | 210 | 1 191 | |
|
Kina
|
1 099 | 534 | 565 | 923 | 433 | 490 | |
|
Övriga länder
|
29 935 | 10 669 | 19 266 | 27 598 | 9 651 | 17 947 | |
Tabellen redovisar de tio födelseländer med störst invandring under första halvåret 2018
Av de som invandrade under första halvåret var två av tre, eller 40 000 personer, medborgare i ett land utanför Norden och EU/EES. Det var något färre än under första halvåret 2017 då 41 700 personer invandrade. För att få bosätta sig i Sverige behöver denna grupp uppehållstillstånd. Den vanligaste invandringsorsaken både bland kvinnorna och männen var familjeband, inklusive anhöriga till flyktingar. Jämfört med första halvåret 2017 har anknytningsinvandringen ökat med 17 procent medan gruppen med flyktingskäl och skyddsbehov minskade med 40 procent. Den största procentuella ökningen har invandrare som uppgett arbete som skäl för invandringen. De har ökat med 43 procent från 3 586 under första halvåret förra året till 5 117 personer i år.
| Medborgarskap | Grund för bosättning | 2018 | 2017 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | Därav | Totalt | Procent | |||
| Kvinnor | Män | |||||
|
Totalt
|
61 698 | 29 376 | 32 322 | 63 952 | ‑3,5 | |
|
Norden inklusive Sverige och EU/EES
|
21 734 | 9 667 | 12 067 | 22 245 | ‑2,3 | |
|
Övriga världen
|
39 964 | 19 709 | 20 255 | 41 707 | ‑4,2 | |
| Därav: | ||||||
| Arbete | 5 117 | 1 237 | 3 880 | 3 586 | 42,7 | |
| Studier | 438 | 180 | 258 | 466 | ‑6 | |
| Flykting/ skydds- behov |
10 969 | 4 381 | 6 588 | 18 157 | ‑39,6 | |
| Anhöriga, Flykting /skyddsbehov |
9 028 | 5 187 | 3 841 | 7 620 | 18,5 | |
| Anhöriga, Övriga |
11 190 | 7 156 | 4 034 | 9 685 | 15,5 | |
| Övrigt | 1 959 | 888 | 1 071 | 1 141 | 71,7 | |
| Uppgift saknas | 1 263 | 680 | 583 | 1 052 | 20,1 | |
Ovanligt många döda i mars månad
Under första halvåret 2018 föddes 59 032 barn, vilket var 39 fler än under motsvarande period förra året. Under perioden dog 48 033 personer vilket var 426 fler än året innan och det högsta antalet döda sedan 2005. Flest döda hade Stockholms kommun, 3 288 personer, medan det i Sorsele kommun i Västerbotten endast var 13 personer som dog.
Observera att skalan börjar vid 42 000. Uppgifter från 2010 och framåt bygger på preliminär statistik, tidigare år på definitiv statistik.
Även om antalet döda under första halvåret är i nivå med förra året så sticker mars månad ut med betydligt fler döda än normalt, nästan 9 500 personer vilket var drygt 1 000 personer fler än i mars 2016 och 2017. Första halvårets stora influensatopp i månadsskiftet februari/mars är en trolig orsak till det höga antalet döda i mars månad. Samtliga län hade fler döda jämfört med mars 2017 utom Gävleborgs, Jönköpings och Kronobergs län där antalet döda var oförändrad eller något färre. Störst ökning jämfört med föregående år noterades i Uppsala och Skåne län med 38 respektive 30 procent fler döda.
Antal döda per månad första halvåret 2016–2018
Anm.: Observera att skalan börjar vid 6 000
Födelseöverskottet första halvåret, var 10 999 personer vilket betyder att fler föddes än det dog. Jämfört med motsvarande period förra året var födelseöverskottet 387 personer lägre. Högst födelseöverskott hade Stockholms kommun med 3 382 personer medan kommunerna Norrtälje och Skellefteå hade de största underskotten med 103 respektive 102 personer.
Halmstads kommun passerade 100 000-gränsen
Under första halvåret 2018 ökade folkmängden i nästan 4 av 5 kommuner (224 kommuner) vilket är något fler än under motsvarande period förra året då befolkningen ökade i 222 kommuner. Folkmängden minskade i 63 kommuner och i tre kommuner var antalet oförändrat. Störst minskning hade kommunerna Luleå och Piteå som båda minskade med 132 personer under första halvåret. Den största relativa folkminskningen hade Dorotea kommun i som minskade med 2 procent vilket motsvarar 53 personer.
Befolkningen i Sveriges största kommun, Stockholm, var vid halvårsskiftet 955 397 personer vilket var en ökning med 5 636 personer sedan årsskiftet. Det var även den största ökningen av samtliga kommuner i Sverige. Även i Sveriges minsta kommun, Bjurholm i Västerbottens län, ökade befolkningen under första halvåret. Den 30 juni 2018 var folkmängden i Bjurholms kommun 2 469 personer vilket var 18 personer fler än vid årsskiftet. Den största relativa folkökningen hade Upplands-Bro kommun i Stockholms län där folkmängden ökade med 2,7 procent eller 744 personer.
| Variabel | Högsta värde | Lägsta värde | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommun | Värde | Kommun | Värde | |||
|
Folkmängd 30 juni
|
Stockholm
|
955 397 |
Bjurholm
|
2 469 | ||
|
Folkökning/-minskning
|
Stockholm
|
5 636 |
Piteå och Luleå
|
‑132 | ||
|
Födda
|
Stockholm
|
6 670 |
Dorotea
|
6 | ||
|
Döda
|
Stockholm
|
3 288 |
Sorsele
|
13 | ||
|
Födelsenetto (Födda-döda)
|
Stockholm
|
3 382 |
Norrtälje
|
‑103 | ||
|
Flyttningsnetto
|
Stockholm
|
2 213 |
Luleå
|
‑175 | ||
|
Därav
|
||||||
|
Eget län
|
Mölndal
|
773 |
Stockholm
|
‑3 223 | ||
|
Netto Övriga län
|
Stockholm
|
1 033 |
Luleå
|
‑488 | ||
|
Netto inom Sverige totalt
|
Mölndal
|
775 |
Stockholm
|
‑2 190 | ||
|
Invandringsöverskott
|
Stockholm
|
4 403 |
Malå och Essunga
|
4 | ||
|
Procentuell folkökning/-minskning
|
Upplands-Bro
|
2,7 |
Dorotea
|
‑2,0 | ||
Under första halvåret har Sverige fått en ny medlem i ”100 000 invånare-klubben” då folkmängden i Halmstads kommun var 100 330 personer den 30 juni 2018. Det är numera 18 kommuner som har 100 000 invånare eller mer. Andra kommuner som passerat noterbara folkmängdsgränser är Solna (80 000), Ystad (30 000) och Lekeberg (8 000).
Färre sökte asyl första halvåret
Antalet personer som sökte asyl i Sverige har fortsatt att minska efter rekordåret 2015. Under första halvåret sökte 10 338 personer asyl vilket var cirka 1 100 personer färre än motsvarande period 2017.
Antal asylsökande per kön, Första halvåret 2017 och 2018
| Kön | Första halvåret | Förändring | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | Antal | Procent | |||
|
Totalt
|
10 338 | 11 448 | ‑1 110 | ‑9,7 | ||
|
Kvinnor
|
4 099 | 4 547 | ‑448 | ‑9,9 | ||
|
Män
|
6 239 | 6 901 | ‑662 | ‑9,6 | ||
Definitioner och förklaringar
Statistiken baseras på preliminär statistik över folkmängden och befolkningsförändringar. Statistiken kan komma att förändras något vartefter sena aviseringar inkommer. Jämförelser med tidigare år avser den statistik som var tillgänglig i augusti respektive år. Jämförelser mot tidigare år sker om inte annat anges mot preliminär statistik.
Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden den 31 december 2017 och den 30 juni 2018.
Händelser (födslar, dödsfall, flyttningar) som skett före 2018, men som rapporterades under året, påverkar folkmängden för 2017 men redovisas inte som händelser under året utan redovisas som en justeringspost.
Folkökningen under 2018 beräknas genom att summera födelse- och flyttningsöverskottet samt den så kallade justeringsposten. Under första halvåret 2018 var justeringsposten 704 personer vilket var en kraftig minskning jämfört med 2017 då den var 2 778 personer.
Födelseöverskottet/Födelsenetto definieras som antalet födda minus antalet döda.
Flyttningsöverskott/Flyttningsnetto är summan av inrikes flyttningsöverskott och invandringsöverskott.
Invandringsöverskottet/invandringsnetto definieras som antalet invandrade från utlandet minus antalet utvandrade till utlandet. För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare) och folkbokför sig i landet.
Inrikes flyttningsöverskott/Inrikes flyttningsnetto definieras som antalet inrikes inflyttade minus antalet inrikes utflyttade.
Asylsökande En utländsk medborgare som begärt skydd mot förföljelse men vars ansökan fortfarande behandlas av Migrationsverket och/eller Migrationsdomstolen. Personen är inte folkbokförd i Sverige och ingår därför inte i folkmängden. Det är först när den asylsökande får ett beslut om uppehållstillstånd som denne kan folkbokföra sig i Sverige och därmed räknas som invandrad och ingå i folkmängden.
Nästa publiceringstillfälle
Statistik om folkmängden den 31 juli 2018 publiceras på SCB: s webbplats den 7 september klockan 09.30.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.