Till innehåll på sidan

Folkmängd och befolkningsförändringar 2017

Nya svenska medborgare från drygt 160 länder

Statistiknyhet från SCB 2018-03-21 9.30

De två senaste åren har många utländska medborgare beviljats svenskt medborgarskap. Under 2017 blev 68 898 personer från mer än 160 länder nya svenska medborgare, vilket är en ökning med 14 procent jämfört med den tidigare rekordnoteringen från 2016. En stor del av ökningen kan förklaras av de senaste årens stora invandring från Syrien. De syriska medborgarna var den största gruppen som fick svenskt medborgarskap, 8 635 personer, vilket är nästan en fördubbling jämfört med året innan.

Antalet personer som beviljades ett svenskt medborgarskap under 2017 var 68 898 personer, 8 555 personer fler jämfört med ett år tidigare. Dessa var fördelade på mer än 160 tidigare medborgarskapsländer. Av de som beviljades svenskt medborgarskap var 51 procent kvinnor. Vid varje enskilt år hittills på 2000-talet har fler kvinnor än män beviljats ett svenskt medborgarskap.

Vid utgången av 2017 var 1 064 041 utrikesfödda svenska medborgare folkbokförda i Sverige. De största grupperna som bytte till svenskt medborgarskap under året var tidigare medborgare i Syrien och Somalia. De stod för 13 respektive 12 procent av samtliga medborgarskapsbyten, följt av tidigare statslösa som stod för 10 procent av alla byten. Att antalet nya svenska medborgare födda i Syrien har ökat är en logisk följd av de senaste årens stora flyktinginvandring därifrån.

Antal nya svenska medborgare efter tidigare medborgarskap
Plats Tidigare
medborgarskap
Antal personerProcentuell
förändring
2017201620172016
 
 
Totalt
68 898 60 343 14,2
1
2
Syrien
8 635 4 479 92,8
2
1
Somalia
8 140 9 069 ‑10,2
3
3
Statslös
7 072 4 395 60,9
4
4
Irak
3 272 3 694 ‑11,4
5
6
Thailand
2 517 2 675 ‑5,9
6
7
Afghanistan
2 316 2 330 ‑0,6
7
5
Polen
2 083 2 702 ‑22,9
8
8
Finland
1 974 2 182 ‑9,5
9
13
Serbien
1 808 1 234 46,5
10
11
Iran
1 788 1 420 25,9
 
 
Övriga länder
29 293 26 163 12,0

Antalet asylsökande fortsätter att minska

Under 2000-talet har antalet asylsökande varierat mycket mellan åren, men i diagrammet ser vi att det fram till 2015 var en tydligt ökande trend under många år. En stor bidragande förklaring till de senaste årens minskning är de strängare gränskontroller som infördes i slutet av 2015. Den ökande trenden av antalet asylsökande bröts därför 2016 då knappt 29 000 personer sökte asyl i Sverige vilket var det lägsta antalet asylsökande sedan 2009. Denna minskning har fortsatt under 2017 då 25 666 personer sökte asyl, en nedgång med 11,3 procent eller 3 273 personer jämfört med året innan. Majoriteten, sex av tio, av de asylsökande var män vilket i stort var oförändrat jämfört med året innan.

Antal asylsökande åren 2002–2017

Diagram Antal asylsökande åren 2002-2017

Antalet inkomna asylansökningar till Migrationsverket hade en toppnotering 2015. Asylansökningarna minskade sedan drastiskt under 2016 och minskningen fortsatte under förra året. Förklaringen till 2016 års minskning var främst att antalet syriska medborgare minskade med cirka 90 procent, trots detta var de den största gruppen det året. De syriska medborgarna, var även förra årets största grupp trots att antalet fortsatte att minska till 4 718 personer, vilket var drygt 2 800 personer fler än irakierna som var den näst största gruppen. Störst minskning av asylsökande mellan 2016 och 2017 hade medborgare i Afghanistan följt av Somalia. Trots att antalet asylansökande minskade jämfört med året innan så ökade antalet asylsökande från ett par av de vanligaste länderna, antalet asylsökande eritreanska medborgare ökade med 47 procent till nästan 1 700 personer och georgiska medborgare, som i mars 2017 fick viseringsfrihet till EU-länder, ökade med 50 procent till drygt 1 100 personer.

Under 2017 sökte 1 336 ensamkommande barn asyl i Sverige, en minskning på 39 procent jämfört med året innan. Det var det lägsta antalet sedan 2007. En övervägande andel, nästan åtta av tio, var pojkar. De flesta ensamkommande barn var i skolåldern och endast 4 procent var yngre än 7 år. Av de barn som registrerades under 2017 var en tredjedel medborgare i antingen Marocko eller Afghanistan. Ett ensamkommande barn är en person som kommer till Sverige utan sin familj och är yngre än 18 år när denne ansöker om asyl.

Minskad flyktinginvandring och ökad anhöriginvandring

För att invandra till Sverige behöver man i många fall söka uppehållstillstånd. Det gäller inte svenska och nordiska medborgare som har fri rörlighet. Sedan 2014 behöver inte heller medborgare i EU/EES ansöka om uppehållstillstånd vid invandring till Sverige då det numera räcker att ansöka om uppehållsrätt hos Skatteverket. För medborgare i övriga länder prövar Migrationsverket olika typer av ansökningar om uppehållstillstånd. En person med ett godkänt tillstånd gällande minst 12 månader ska folkbokföras i Sverige. Under 2017 invandrade och folkbokfördes 144 489 personer och av dem var 92 225 medborgare från länder utanför EU/EES. Den största gruppen var personer med anhörigskäl som utgjorde drygt 40 procent och av dem var knappt hälften anhöriga till tidigare invandrade flyktingar. Under 2016 var invandrare med flyktingskäl den största gruppen, men under 2017 minskade den gruppen från 63 300 till 35 400 personer. Utöver anhöriga ökade antalet beviljade tillstånd för arbetsmarknadsskäl och studier jämfört med föregående år.

Grund för bosättning efter kön och medborgarskapsgrupp 2017
RegionGrund för bosättningTotaltKvinnorMänAndel kvinnorTotalt 2016Förändring procent
Totalt
 
144 489 66 624 77 865 46,1 163 005 ‑11,4
Norden och EU/EES
 
52 264 23 818 28 446 45,6 53 340 ‑2,0
Övriga länder
 
92 225 42 806 49 419 46,4 109 665 ‑15,9
 
därav
           
 
Studerande
4 226 1 659 2 567 39,3 3 328 27,0
 
Arbetsmarknad
8 495 2 263 6 232 26,6 5 724 48,4
 
Anhöriga
22 067 13 679 8 388 62,0 18 085 22,0
 
Flyktinganhöriga
17 165 10 039 7 126 58,5 14 106 21,7
 
Flyktingar
35 427 13 095 22 332 37,0 63 300 ‑44,0
 
Övrigt
4 845 2 071 2 774 42,7 5 122 ‑5,4

Det vanligaste medborgarskapet för invandrare från länder utanför EU/EES var Syrien följt av Afghanistan och för dem rörde det sig främst om invandring med flyktingskäl. Av de som invandrade för studier eller arbete var medborgarna i Indien och Kina flest. Närmare fyra av tio personer som invandrade till Sverige för studier eller arbete under 2017 var medborgare i något av de länderna.

Större andel personer med utländsk bakgrund, men inte överallt

En person med utländsk bakgrund är enligt svensk definition utrikesfödd eller har två utrikesfödda föräldrar. Med anledning av de senaste årens höga invandring ökar antalet personer med utländsk bakgrund i Sverige. Vid slutet av 2017 fanns det drygt 2,4 miljoner personer med utländsk bakgrund vilket var nästan 119 000 personer fler än året innan. Det motsvarar 24,1 procent av hela befolkningen.

I tre kommuner hade mer än hälften av invånarna utländsk bakgrund. Det var kommunerna Botkyrka (58,6 procent), Södertälje (53,0 procent) och Haparanda (51,7 procent). I 272 kommuner ökade andelen personer med utländsk bakgrund jämfört med året innan. Den största ökningen hade Älmhult som hade 27,1 procent med utländsk bakgrund, jämfört med 24,0 procent året innan. I 14 kommuner minskade däremot andelen personer med utländsk bakgrund. Torsby var den kommun med störst minskning, 1,1 procentenheter, från 15,6 procent till 14,4. I fyra kommuner var andelen med utländsk bakgrund oförändrad.

Medellivslängden ökade marginellt för kvinnor

Den förväntade medellivslängden för nyfödda under 2017 var 84,10 år för kvinnor och 80,72 år för män. Det var en liten ökning med 0,01 år för kvinnor och 0,16 år för män jämfört med året innan. Att männens livslängd ökade mer än kvinnornas är en del i en lång trend. Sedan slutet av 1970-talet då skillnaden i livslängd var som störst mellan könen har skillnaden minskat med 2,81 år.

För att få mer stabil statistik beräknas livslängder ibland på 5-årsdata. I Sverige var kvinnors förväntade medellivslängd baserat på perioden 2013–2017, 83,99 år och männens 80,41 år. Bland Sveriges län var medellivslängden för kvinnor högst i Kronoberg med 84,8 år och lägst i Västernorrland med 82,8 år. För männen var medellivslängden högst i Halland med 81,5 år och lägst i Norrbotten, 78,9 år.

Förväntad medellivslängd per län efter kön, perioden 2013–2017

Diagram Förväntad medellivslängd per län efter kön, perioden 2013-2017

Jämfört med perioden 2008–2012 så ökade medellivslängden för båda könen i alla län. För kvinnor hade Södermanland den största ökningen från 82,8 år till 83,7 år medan ökningen i Västernorrland var lägst, från 82,7 år till 82,8 år. Även för männen ökade medellivslängden mest i Södermanland, från 78,8 år till 80,0 år. Minst ökning hade männen i Blekinge där livslängderna ökade från 79,4 till 79,5 år. Under perioden 2008–2012 var det endast i tre av 21 län som medellivslängderna för männen översteg 80 år, men under den senaste perioden hade männen i drygt hälften av länen, 12 av 21, en förväntad medellivslängd på 80 år eller mer. För kvinnorna hade alla län en förväntad medellivslängd på 80 år eller mer under båda perioderna.

57 300 fler hushåll på ett år

Den 31 december 2017 fanns 4 593 508 hushåll i Sverige, vilket var en ökning med 57 294, eller 1,3 procent, jämfört med 2016. Ökningen av hushållen beror främst på att folkmängden har ökat mycket under ett antal år och under 2017 var folkökningen cirka 125 000 personer.

Den genomsnittliga hushållstorleken var 2,20 personer vilket var oförändrat jämfört med året innan. Hushållen var störst i Stockholms och Hallands län, 2,29 personer per hushåll, och minst i Värmland och Norrbotten, 2,06 personer per hushåll. Den genomsnittliga hushållsstorleken i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö var mellan 2,12 och 2,17 personer per hushåll vilket är lägre än genomsnittet i Sverige.

Antal hushåll 2016 och 2017 per kommun (urval)
PlatsKommunAntal hushåll ProcentuellPersoner/
  20172016Förändringhushåll
 
Hela riket
4 593 508 4 536 214 1,3 2,20
1
Botkyrka
34 371 33 980 1,2 2,67
2
Ekerö
10 433 10 295 1,3 2,66
3
Salem
6 362 6 310 0,8 2,62
4
Knivsta
6 901 6 604 4,5 2,62
5
Habo
4 535 4 456 1,8 2,61
:
:
       
286
Överkalix
1 726 1 721 0,3 1,95
287
Munkfors
1 934 1 922 0,6 1,95
288
Dorotea
1 360 1 366 ‑0,4 1,94
289
Hagfors
6 078 6 145 ‑1,1 1,94
290
Ljusnarsberg
2 560 2 601 ‑1,6 1,93

Anm: De kommuner med störst respektive minst genomsnittlig hushållstorlek.

Det vanligaste hushållet vid utgången av 2017 var i likhet med året innan enpersonshushåll. Nästan hälften av ökningen av hushållen mellan 2016 och 2017 kan förklaras av en ökning av enpersonshushållen. Den största relativa ökningen hade däremot de stora hushållen och då i synnerhet hushåll med 7 personer eller fler som var drygt 1 500, eller 3,8 procent, fler än året innan. Totalt var 39,2 procent av hushållen enpersonshushåll. Flest personer ingår dock i tvåpersonhushåll, 27,7 procent av befolkningen. Jämfört med 2016 ökade enpersonshushållen med 28 334.

I merparten av kommunerna, 80 procent, ökade antalet hushåll under 2017. Det finns dock regionala skillnader i utvecklingen det senaste året. Generellt är det ett mönster att många kommuner i Götaland ökar, medan merparten av de kommuner med störst ökning finns i Svealand. Även i Norrland ökade antalet hushåll under året, men andelen kommuner med en ökning var betydligt lägre än i de båda övriga landsdelarna. I Norrland ökade antalet hushåll i 63 procent av kommunerna medan Götaland hade ökning i 86 procent av kommunerna och Svealand i 80 procent av kommunerna. I Götalandslänen, Jönköping, Kronoberg, Gotland och Halland hade samtliga kommuner fler hushåll 2017 jämfört med 2016. I Svealand hade alla kommuner i Stockholms och Södermanlands län en ökning medan inget län i Norrland hade en entydig ökning av hushållen under året. I alla tre landsdelar fanns det län där majoriteten av kommunerna hade en minskning av antalet hushåll under 2017, Kalmar län i Götaland, Örebro län i Svealand och Västernorrland i Norrland.

Förändring av antal hushåll per kommun 2017, procent 

Karta

Folkbokförda i ett distrikt, inte i en församling

Sedan den 1 januari 2016 är man endast folkbokförd i en kommun och inte i en församling. I statistiken har därför distrikt ersatt församling som lokal regional indelning. Det finns 2 523 distrikt och de baseras i huvudsak på den församlingsindelning som gällde den 31 december 1999.

Vid utgången av 2017 hade de största distrikten lite drygt 70 000 invånare medan de minsta distrikten hade knappt 30 invånare. Av de tio distrikt med störst folkmängd ligger alla utom en, Uppsala domkyrkodistrikt, i Stockholms län. Störst var Sollentuna distrikt med 71 706 personer.

De flesta distrikten har liten befolkning och lite drygt hälften hade mindre än 1 000 invånare. Flest distrikt finns på Gotland, 92 stycken, medan det i 23 kommuner endast finns ett distrikt.

Definitioner och förklaringar

Asylsökande

En utländsk medborgare som begärt skydd mot förföljelse men vars ansökan fortfarande behandlas av Migrationsverket och/eller Migrationsdomstolen. Personen är inte folkbokförd i Sverige och ingår därför inte i folkmängden.

Flykting

En person som har fått sin asylansökan beviljad av Migrationsverket eller Migrationsdomstolen och som därmed har rätt att bosätta sig i landet. Flykting definieras enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen (2005:716).

Invandring

För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare) och folkbokför sig i landet.

Grund för bosättning

I gruppen Övrigt ingår följande tillstånd:

  • Ej EU/EES-medborgare varaktigt bosatta i annat EU-land
  • Tillräckliga medel EU/EES-medborgare
  • Adoptivbarn ej EU/EES-medborgare
  • Övriga tillstånd EJ EU/EES-medborgare
  • Permanent uppehållsrätt
  • Okänt

Personer med utländsk bakgrund

Avser personer som är utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Då uppgift om förälders födelseland saknas gäller följande:
För person född i Sverige antas förälder vara inrikes född
För utrikes född person antas förälder vara utrikes född

Medellivslängd

Medellivslängden beräknas med hjälp av en livslängdstabell. Livslängdstabellen är en demografisk tabell som visar dödligheten i en befolkning under en bestämd tidsperiod. Det centrala måttet i livslängdstabellen är den återstående medellivslängden som till exempel anger hur lång tid 65-åriga kvinnor har kvar att leva i genomsnitt. Den återstående medellivslängden i SCB:s livslängdstabeller beräknas från tabelldödsrisker som bygger på demografisk data för hela Sveriges befolkning under en avgränsad period om ett eller fem år.

Distrikt

Distrikt är en geografisk indelning av Sverige som utgörs av 2 523 områden och som infördes i folkbokföringsdatabasen den 1 januari 2016 då folkbokföring inte längre sker på församling.

Distriktsindelningen utgår från en justerad version av den församlingsindelning som gällde den 31 december 1999.

Distriktsindelningen är stabil såtillvida att den inte kommer att ändras i framtiden. Distriktsgränserna behöver inte följa vare sig fastighets- eller kommungränser.

Ett antal personer har information om folkbokföringskommun men saknar information om distrikt. Det är främst personer som är folkbokförda på de fiktiva fastigheterna "På kommunen skriven" eller "Utan känt hemvist".

Nästa publiceringstillfälle

Månadsstatistik för februari publiceras den 9 april 2018 klockan 9.30.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Befolkningssektionen

E-post
befolkning@scb.se

Förfrågningar

Tomas Johansson

Telefon
010-479 64 26
E-post
tomas.johansson@scb.se

Petter Wikström

Telefon
010-479 62 62
E-post
petter.wikstrom@scb.se