Till innehåll på sidan

Barnafödande efter tid i Sverige

Summerade fruktsamhetstal för utrikes födda kvinnor efter födelselandsbakgrund och tid i Sverige

Genomsnitt för åren 2000–2009.

Diagram

Det summerade fruktsamhetstalet är ett vanligt mått för att mäta benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period. Det är ett mått som anger det antal barn en fiktiv kvinna (eller man) skulle få under hela sin reproduktiva period om benägenheten i olika åldrar att få barn förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs.

För inrikes födda visas det totala genomsnittet för åren 2000–2009. Gul linje visar den utrikes födda gruppens genomsnitt (oberoende av tid i Sverige) för åren 2000–2009.

Utrikes födda har delats in i sex olika grupper beroende på födelseland: Norden (utom Sverige), EU (utom Norden), övriga Europa (utom EU och Norden) samt länder utanför Europa med hög, medel respektive låg utvecklingsnivå utifrån FN:s Human Development Index (HDI).

Kommentarer

Benägenheten att få barn är högre för nyligen invandrade till Sverige. Den förhöjda benägenheten avtar sedan med tiden i Sverige. I tre grupper har utrikes födda kvinnor särskilt hög fruktsamhet om de varit kort tid i Sverige. Det gäller kvinnor födda i övriga Europa (utom Norden och EU), kvinnor födda utanför Europa i länder med medel respektive låg utvecklingsnivå. Som jämförelse visas även det summerade fruktsamhetstalet för inrikes födda kvinnor.

Mer om statistiken

Källa
SCB

Senast uppdaterad

Har du frågor om statistiken?